Römossens kulturmiljö

Römossen ligger på Kinnekulles västra sluttning, strax nordväst om Medelplana by. Området präglas av en påtaglig lutning som skapar känslan av att man tar stora steg ner mot Vänern i väster. Römossen innehåller flera goda exempel på tidstypisk och välbevarad arkitektur från flera decennier under 1900-talet.

Bebyggelsen i Römossen är blandad och består huvudsakligen av enbostadshus i varierande storlek och stil, från mindre sommarstugor i nationalromantisk stil till större villor uppförda under 1980-talet. Ett före detta ålderdomshem ligger i områdets södra del och bidrar till områdets mångsidiga karaktär. Bebyggelsen är främst samlad längs en avfartsväg i öst-västlig riktning, och trots att husen står relativt tätt, upplevs området luftigt tack vare lutningen.

Området omges främst av skogsmark och gränsar i väster till Munkängarnas naturreservat och i söder till Gröne skogs naturreservat. Österut breder ett småskaligt jordbrukslandskap ut sig, där Kinnekulles platåberg visar sin tydliga klevkant, vilket ger landskapet en dramatisk prägel.

Historiskt sett var Römossen glest bebyggt fram till början av 1900-talet. På generalstabskartan från 1845 markerades endast gården Dalagården (Medelplana 8:47), medan Häradekonomiska kartan från 1877–82 visar några tillkomna byggnader, vilket antyder en försiktig utveckling i området. Det är först på den ekonomiska kartan från 1962 som Römossen börjar framträda med en form som närmar sig dagens utseende, präglad av en mer utbredd bebyggelse. Från mitten av 1900-talet och framåt har det tillkommit större villor, särskilt i områdets övre del närmast landsvägen.

När man färdas längs landsvägen från norr passerar man först Knapängen (Råbäck 1:15), en tidigare skola som även fungerade som festlokal. Här står en minnessten rest längs vägen till minne av Sveriges kung som åt middag i huset år 1728.

Vidare längs vägen ligger Kinnekulle Handel, som var filial till Råbäcks Handel, och drevs fram till 1992. På gårdsplanen framför den gamla butiken står fortfarande en bensinpump, som sålde sina sista droppar bensin år 1988. Butiken har senare använts som loppmarknad.

Strax norr om den gamla affären ligger infarten till den avtagsväg där majoriteten av Römossens bebyggelse är samlad. Längs vägen passeras först det tidigare slakteriet, "Svenssons Slakteri & Charkuteri," grundat 1937 av Ivar Svensson och aktivt fram till 1986. Slakteriets historia speglar områdets småskaliga näringsliv under tidigt 1900-tal.

Längs samma avtagsväg återfinns flera äldre bostadshus, bland annat Gransäter (Medelplana 8:20), som uppfördes 1909, och Backtuna (Medelplana 8:42) från 1938. Torpet Skogshyddan (Medelplana 8:16), byggt 1907, vittnar om områdets tidiga bostadshistoria. Byggnaderna Solliden (Medelplana 8:45) från 1938 och Björksäter (Medelplana 8:40) från 1936 bidrar ytterligare till områdets varierade bebyggelse.

I Römossens nordvästra del ligger Skoghem (Medelplana 8:32), en välbevarad sekelskiftesbyggnad med rödmålad locklistpanel och brant sadeltak som speglar tidens arkitektoniska stilideal.

I områdets södra del ligger Medelplanagården, ett flerbostadshus uppfört 1952 som ålderdomshem. Byggnaden är ett välbevarat exempel på 1950-talets formspråk. Som en kontrast till detta 1950-talshus ligger den närliggande gården Mossen (Medelplana 8:11), byggd 1924 i nationalromantisk stil, med tillhörande ekonomibyggnader från 1917.

Varför är området viktigt att bevara?

I Römossen finns bebyggelse från skilda tider med flera tidstypiska exempel. Området har en unik landskapskaraktär på Kinnekulles västra sluttning. Områdets variation i byggnadsstilar, från nationalromantiska sommarstugor och sekelskifteshus till modernare 1980-talsvillor, skapar en mångfald som speglar flera epokers stilideal. Römossen innehåller flera goda exempel på tidstypisk och välbevarad arkitektur från flera decennier under 1900-talet. Den tydligt bevarade landskapsformen, med sluttande terräng mot Vänern skapar en för området tydlig karaktär.

Den angränsande skogsmarken och närheten till naturreservaten Gröne skogs och Munkängarnas ger området en rik och grön miljö. Den tydliga klevkanten tillsammans med det småskaliga jordbrukslandskapet gör att Römossen representerar flera av de gröna element som är karaktäristiska för Kinnekulle, samlade på en kompakt yta.

Området bär spår av det tidiga 1900-talets småskaliga näringsliv genom verksamheter som Svenssons Slakteri & Charkuteri och den lokala handelsboden med bensinpump. Tillsammans med byggnader som Medelplanagården, tidigare ett ålderdomshem, och skolbyggnaden Knapängen. Med hänsyn till områdets småskalighet rymde Römossen anmärkningsvärt mycket samhällsservice.

Viktiga karaktärsdrag

• Tidstypiska byggnader från olika epoker som speglar områdets historiska utveckling.
• Bebyggelse kopplat till områdets näringslivshistoria som det gamla slakteriet, handelsboden med bensinpumparna. Den gamla skolbyggnaden i Knapängen och Medelplanagården.
• Den tydligt sluttande terrängen västerut mot Vänern.
• Närheten till naturreservaten Gröne skog och Munkängarnas naturreservat.
• Den tydliga klevkanten och det småskaliga jordbrukslandskapet i öster.
• Bebyggelsestrukturen där byggnader placerats anpassat till topografin snarare än i ett planlagt mönster.

Riktlinjer för framtida utveckling

• Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar skall utföras varsamt så att bebyggelsens karaktärsdrag, vad avser placering, skala, volym, utformning och material, inte förvanskas.
• Särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelseområden bevaras. Åtgärder och ändringar som utförs får ej förvanska dess kulturhistoriska värde.
• Ny bebyggelse placeras anpassas i placering och utformning till den befintliga landskapskaraktären och områdets sluttande topografi.
• Historiska strukturer och samhällsfunktioner bevaras som del av områdets identitet och kontinuitet.
• Ny bebyggelse undviks i det öppna jordbrukslandskapet eller andra exponerade lägen.

Lagskydd

Hela miljön utgör riksintresse för kulturmiljövården, Kinnekulle [R 11]. Riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets karaktär och kulturhistoriska läsbarhet. Bestämmelserna aktiveras vid ändrad markanvändning vid vissa beslut eller tillståndsprövningar enligt bl.a. plan- och bygglagen och miljöbalken.

Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagens 2 kapitel och får inte skadas. Lämningar får ej rubbas, tas bort, grävas ut, täckas över eller på annat sätt ändras eller skadas utan Länsstyrelsens medgivande.

Landskapselement, såsom stenmurar i jordbruksmark, åkerholmar, odlingsrösen, alléer eller småvatten och våtmark i jordbruksmark utgör viktiga biotoper. De är skyddade enligt miljöbalkens 7 kapitel och förordningen om områdesskydd samt genom generellt biotopskydd.