Kinnekulles sex herrgårdar

Kinnekulle dominerades under medeltiden av frälseegendomar, skattebefriade gods ägda av adeln, i synnerhet mot Vänern, där åtskilliga tidiga säterier och herrgårdar kom att uppstå.

(I detta program används beteckningen herrgård på samtliga gods på Kinnekulle).

Kinnekulles västsida innehåller än idag betydligt mer av större gods och före detta torpställen än av mer gängse bondgårdar. På Kinnekulle återfinns inte mindre än sex sådana gods placerade i ett band utmed Vänerns östra strand, vilket utgör ett utmärkande och kulturhistoriskt värdefullt karaktärsdrag inom området. Bland de många adelsätter som huserat i området kan särskilt nämnas ätterna Stake, Posse, Roos, Hamilton och Gyllengrip, där flera av godsen under olika perioder ägts av samma ätt. En stor mängd före detta torp och backstugor finns i området, där också arbetarbostäder präglar flertalet av de större godsen. Den rikliga användningen av lokal sten i ekonomibyggnader och bostadshus utgör ännu idag en lokal prägel.

Blombergs herrgård

Blomberg hörde under tidig medeltid till Husaby kungsgård, men skänktes sedermera av Olof Skötkonung till biskopen i Skara. Under 1400-talet övergick godset till den adliga ätten Roos af Hjelmsäter, som även ägde Hjelmsäter, där det förblev i släkten i närmare 250 år. Under 1800-talet tillhörde Blomberg ätten Hamilton som då samtidigt ägde godsen Hjelmsäter och Hönsäter. Huvudbyggnaden, eller Corps-de-logiet, är uppfört i 2,5 våning och har gulputsade fasader med vita fasaddetaljer. Taket är brutet, valmat och lagt med röd plåt. Byggnaden har ett centralt, högrest mittparti med utskjutande fronton och fick ett nytt utseende 1893–1894 efter ritningar av Thor Thorén, men har byggts om ytterligare i senare tid. Åt väster står två vinkelställda, gulmålade flygelbyggnader i trä med tälttak belagt med röd plåt, uppförda på 1700-talet. Framför dessa flyglar finns ännu ett flygelpar i sten, men med brutna tak. Huvudbyggnaden omges närmast av en parkanläggning som avgränsas av en långsträckt kalkstensmur åt söder.

Längre åt väster längs den delvis allékantade infartsvägen, ligger i landsvägskorsningen större ekonomibyggnader och före detta arbetarbostäder samlade.

Hellekis herrgård

Godset är känt sedan 1300-talet och har tillhört både kronan samt ett flertal adelsätter, där ätten Posse har satt störst prägel under sina 300 år då merparten av nuvarande byggnader uppfördes. Godset består av en mängd byggnader omgivna av en vidsträckt parkanläggning som nås via landsvägen från två separata alléer, där en grindstuga ritad av Charles Emile Lövenskjöld återfinns vid den norra allén.

Huvudbyggnaden, corps-de-logiet är en tre våningar hög byggnad i sten med planform likt en trappgavel. Byggnaden består av ett centralt mittparti med utskjutande fronton uppburen av fyra pilastrar. Fasaderna är putsade i gul kulör med gråa fasaddetaljer och har tak lagt med skiffer – ett utseende som dateras till år 1791 då huset från 1707 byggdes om efter ritningar av Olof Tempelman för dåvarande ägaren Nils Posse. Väster om byggnaden står ett bostadshus, gulputsat i sten och med gavel i falurödmålat trä.

Framför huvudbyggnaden, åt söder, finns två vinkelställda flyglar från 1700-talets slut och 1920-talet, timrad respektive putsad, med skiffertak och fasader färgsatta i gult med vita detaljer. En lägre, timrad byggnad med utseende likt den äldre flygeln återfinns också i närheten.

Stall och ladugårdsbyggnader är dels uppförda i sten och gulputsade, dels i trä och faluröda. Stallet har en karaktäristisk takryttare med klockur, medan ladugården har en vällingklocka på gaveln.

Hjelmsäters herrgård

Hjelmsäter har anor från 1300-talet och har under en stor del av dess historia ägts av den adliga ätten Roos, som sedermera tog namnet Roos af Hjelmsäter. Under 1800-talet tillhörde Hjelmsäter ätten Hamilton som då samtidigt ägde godsen Blomberg och Hönsäter.

Bebyggelsen på Hjelmsäter består av ett corps-de-logi uppfört 1866 då den tidigare byggnaden förfallit, en reveterad timmerbyggnad med putsade fasader, mindre frontespis på framsidan och en terrass på baksidan med utsikt över Vänern. Sadeltaket är lagt med gråmålad plåt. Byggnaden tillbyggdes med en terrass 1900 i samband med besök av kung Oscar II. Framför huvudbyggnaden, åt öster, ligger två vinkelställda flyglar från 1700-talets första hälft med vitputsade fasader och brutet tak med frontespis på långsidan.

Godsets äldsta byggnad är ett gårdsmagasin från 1590-talet med putsade fasader och omfattningar i sandsten.

Väster om godset ligger Hjelmsäter stationshus.

Hönsäters herrgård

Hönsäters herrgård är känt sedan 1300-talets början då det inköptes av hertig Erik, son till Kung Magnus Ladulås. Under 1400-talet hamnade godset i den adliga ätten Stakes ägo där den skulle stanna i runt 300 år. Hönsäter är beläget alldeles invid landsvägen mot samhället Hällekis och utgör det nordligaste av de stora godsen på Kinnekulles västsida.

Corps-de-logiet är uppfört i 2,5 våningar med gulputsade fasader och grå fasaddetaljer samt rusticerad bottenvåning. Framsidan har ett centralt mittparti med utskjutande fronton och flankeras av två lägre pocher i en våning. Taket är brutet, halvvalmat och lagt med skiffer. Byggnaden uppfördes 1667 men genomgick en genomgripande om– och tillbyggnad 1807 då det fick sitt nuvarande utseende. Framför huvudbyggnaden, åt söder, ligger två vinkelställda flyglar i sten från 1807 med gulputsade fasader och sadeltak täckt med skiffer.

Huvudbyggnaden omges av en vidsträckt parkanläggning med bland annat kapell, en större ladugård av sten samt ytterligare bostadshus av trä, putsade ekonomibyggnader samt två källarbyggnader. Byggnaderna är sammanbundna av ett antal gulputsade murar av sten, som ramar in delar av trädgården och utgör gräns mot den tidigare fägården.

Hönsäter är sedan 1979 enskilt byggnadsminne. Skyddsbestämmelserna omfattar huvudbyggnaden med flyglar samt det före detta stallet och de två källarbyggnaderna norr om huvudbyggnaden.

Råbäcks herrgård

Råbäck omnämns i början på 1400-talets början då det tillhörde Vadstena kloster och kom under 1500- och 1600-talen att ägas av den adliga ätten Stake, därefter av ätten Gyllengrip. Godset är det till storleken största på Kinnekulle, sett både till byggnader och parkanläggningen som öster om järnvägen övergår i naturreservatet Munkängarna.

Corps-de-logiet är uppfört i 2,5 våningar med ett centralt, uppskjutande mittparti med bågformad fronton. Taket är högrest, brutet och pryds av en takryttare med klocka. Byggnaden är om- och tillbyggd i omgångar, men består i dess äldsta del av en träbyggnad från 1660-talet som tillbyggdes 1819 då byggnadens fasader också reveterades. Dagens utseende daterar sig till 1918 då en loggia byggdes på baksidan efter ritningar av I.G. Clason. Framför byggnaden, åt söder, ligger två flyglar uppförda i sten och putsade i gult och vitt med tegeltak.

Sydväst om huvudbyggnaden är ladugårdar, arbetarbostäder och andra byggnader samlade, såsom brukskontor, brukshandel, lusthus och magasin.

Trolmens herrgård

Trolmen har anor från 1400-talets slut och hade under perioden 1500-1820 samma ägare som Råbäck, det vill säga ätterna Stake och Gyllengrip, men kom därefter att skiljas från huvudgården. Trolmen består idag av ett corps-de-logi från 1930-talet uppförd i en för 1700-talet typisk herrgårdsarkitektur med putsade fasader och rusticerande kantkedjor i sandsten. Taket är brutet, täckt med skiffer och pryds av en takryttare med urtavla. Framför byggnaden, åt öster, ligger två flygelpar uppförda vid 1800-talets början med rosaputsade fasader och vita detaljer.

Sadeltaken är belagda med tegel. Flyglarna närmast huvudbyggnaden utgörs av bostäder och de bortre av uthus.

Norr om herrgården ligger Trolmens stationshus samt ett större antal arbetarbostäder och torp utspridda i landskapet, merparten utgörande faluröda träbyggnader men även putsade stenhus.