Lagstiftning relevant för kulturmiljöer

Kulturmiljölagens övergripande syfte är att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. I kulturmiljölagen finns bestämmelser om fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, kulturföremål och ortnamn.

KML 1 kapitlet

God ortnamnssed

God ortnamnssed ska iakttas vid statlig och kommunal verksamhet och innebär bland annat att hävdvunna ortnamn inte får ändras utan starka skäl.

KML 2 kapitlet

Fornlämningar

Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen kap 2. Med fornlämningar menas "lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna" Lämningarna ska ha tillkommit före 1850. Till varje fornlämning hör även ett fornlämningsområde, så stort som det behövs för att bevara fornlämningen samt ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Fornlämningsområdets storlek bestäms av länsstyrelsen och varierar bland annat beroende på lämningstyp och topografi. Detta område har samma skydd som fornlämningen. Även fornlämningar som inte är kända är automatiskt skyddade av lagen och det är markägarens/exploatörens ansvar att meddela länsstyrelsen om misstänkt fornlämning påträffas vid markarbeten. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över samt genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning

Götene kommun är en fornlämningsrik kommun som i dagsläget har ca 840 kända och registrerade fornlämningar och omkring 470 övriga kulturhistoriska lämningar. Därutöver finns drygt 300 möjliga fornlämningar registrerade.

KML 3 kapitlet

Byggnadsminnen

Särskilt värdefulla byggnader, byggnadsmiljöer, parker eller trädgårdar kan skyddas som byggnadsminne. För att en byggnad ska kunna förklaras som byggnadsminne ska vissa kriterier vara uppfyllda. Vid en byggnadsminnesförklaring fastställs skyddsbestämmelser som syftar till att byggnaden eller miljöns kulturhistoriska värden och karaktärsdrag bevaras. För ändring eller ombyggnad av byggnadsminne i strid med de enskilda skyddsbestämmelserna för byggnadsminnet krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

I Götene kommun finns sammanlagt fem byggnadsminnen:

• Lilla Bjurum, med huvudbyggnad och adjutantstall
• Jacquette du Rietz stiftelse, med Piperska lasarettet och köksbyggnad
• Hönsäters herrgård
• Kållängens gamla tingshus
• Råbäcks mekaniska stenhuggeri

KML 4 kapitlet

Kyrkliga kulturminnen

Kulturmiljölagens fjärde kapitel anger att alla kyrkobyggnader och kyrkotomter, som ägdes eller förvaltades av svenska kyrkan före år 2000, skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. De kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som omfattas av kulturmiljölagen och är uppförda före 1940 är skyddade som kyrkliga kulturminnen och får inte ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Detsamma gäller även för vissa särskilt utpekade kyrkor och begravningsplatser uppförda efter 1940. Tillståndsplikten omfattar även kyrkornas interiörer och kyrkliga inventarier.

Götene kommun finns 20 kyrkobyggnader som omfattas av det fjärde kapitlet:

• Broby kapell
• Forshems kyrka
• Fullösa kyrka
• Götene kyrka
• Hangelösa kyrka
• Holmestads kyrka
• Husaby kyrka
• Hönsäters kapell
• Kestads kyrka
• Kinne-Kleva kyrka
• Kinne-Vedums kyrka
  
• Källby kyrka
• Ledsjö kyrka
• Medelplana kyrka
• Ova kyrka
• Skeby kyrka
• Skälvums kyrka
• Västerplana kyrka
• Vättlösa kyrka
  
• Österplana kyrka

Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I miljöbalkens miljöbegrepp ingår även kulturmiljön och i miljöbalken finns ett antal bestämmelser till skydd för kulturvärdena. I Sverige finns omkring 1700 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalkens 3 kap.

Bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap styrs med skyddsinstrumentet kulturreservat. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas, inklusive byggnader, anläggningar, fornlämningar och mark. Även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för förvaltningen av ett kulturreservat.

MB 3 kapitlet Riksintresseområden

6 § Reglerar en god hushållning av områden med naturvärden, kulturvärden och värden för friluftslivet. I paragrafens första stycke anges att mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden, kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Denna bestämmelse gäller bland annat de kulturmiljöer som i många fall finns redovisade i regionala eller kommunala kulturmiljöprogram, men även värdefulla kulturmiljöer som inte sedan förut är utpekade kan omfattas av 3 kap 6§ 1 st. miljöbalken.

I paragrafens andra stycke anges att områden av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot påtaglig skada. Paragrafen ska in sin helhet tillämpas vid prövning av ändrad mark- och vattenanvändning enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och ytterligare elva lagar knutna till miljöbalken. Reglerna ska ge stöd för att avgöra markanvändningskonflikter. I samtliga fall gäller att riksintressen inte får påtagligt skadas, att mark och vatten ska användas för de ändamål som de är mest lämpade för och på ett sätt som främjar en hållbar utveckling.