Hökastadens kulturmiljö

Området Hökastaden, eller ”Hökastan”, ligger strax öster om Trolmens herrgård, på mark som ursprungligen tillhört herrgården.

Bebyggelsen ligger delvis ovanför och delvis nedanför en klevkant. Bebyggelsen nedanför klevkanten ligger på rad längs en smal grusväg som leder fram till en allékantad väg mot Trolmens herrgård. Bebyggelsen nedanför kleven omges av jordbruksmark som sträcker ut sig vida åt norr och söder medan bebyggelsen uppe på kleven är omgiven av skog i norr, öster och söder.

Namnet Hökastaden ska ha kommit till genom att målargesällen Jonas Petter Hökenstedt, som år 1814 till 1864 bodde på torpet Claestorp uppe på kleven, alltid skämtsamt sade att han skulle ”hem till stan” när han var på väg hemåt. Från detta skämt i kombination med hans efternamn ska namnet ha uppkommit.

Bebyggelsen i Hökastaden har starka kopplingar till Trolmens herrgård. Flera av husen uppfördes som arbetarbostäder till kalkarbetare under godset. Långt in på 1900-talet ägdes flera av byggnaderna fortfarande av godset eller så stod de på ofri grund med godset som markägare.

Inflyttningen till Hökastaden under slutet av 1800-talet och 1900-talets början var så stor att det beslutades att flytta småskolan från Medelplana by till Hökastaden. Skolan stod klar 1914 och kallades ”Eriksberg” efter brukspatron Eriksson från Råbäck som suttit med i skolans byggnadsnämnd. Skolan uppfördes i rött tegel med hörnkedjor av kalksten och en stor öppen träveranda på framsidan. Den regelbundna skolundervisningen upphörde 1940, men byggnaden kom att användas som skola igen under kortare perioder även efter det.

I och med skolbygget blev vägkorsningen framför skolan Hökastadens centrala punkt. På granntomten låg sedan några år handelsboden Strömsborg i en byggnad uppförd av rött och gult tegel. Butiken levde vidare ända till 1974. I vinkel med Handelsboden uppfördes ett missionshus som stod klart 1916. Byggnaden fick rödmålad träfasad och fönster med spetsig överdel vilket är typiskt för kyrkobyggnader.

Såväl arbetarbostäder, handelsbod, skolhus och missionshus finns kvar i Hökastaden idag tillsammans med flera andra byggnader uppförda under samma period, från slutet av 1800-talet in på 1900-talets första decennier. De hus som förr inrymde verksamheter har idag omvandlats till bostadshus.

Varför är området viktigt att bevara?

Hökastaden är trots det lantliga läget nästintill helt utan ladugårdar och andra ekonomibyggnader med koppling till lantbruket. Det är därmed tydligt att bebyggelse vuxit fram som en del av ett annat sammanhang där invånarna haft sin inkomst genom anställning eller utfört andra sysslor.

Hökastadens läge i skogskanten ovanför Trolmens herrgård gör kopplingen mellan godset och området tydlig samtidigt som avståndet mellan herrgården och arbetarbostäderna är talande för hur samhället var organiserat fram till 1900-talets första decennier. Byggnaderna har placerats med stor anpassning till landskapet och topografin, de flesta utan att ta värdefull jordbruksmark i anspråk.

Hökastadens bebyggelse är generellt välbevarad och flera byggnader är att anse som särskilt värdefulla. Bebyggelsen visar på samhällsutvecklingen i ett litet brukssamhälle under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet där mycket litet har förändrats efter mitten av 1900-talet.

Viktiga karaktärsdrag

• Bebyggelsestrukturen där byggnader placerats anpassat till topografin snarare än i ett planlagt mönster.
• Den homogena bebyggelsen med tidstypisk arkitektur från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
• Samhällets distanserade förhållande och samhörighet till Trolmens herrgård.
• Vägens slingrande dragning genom samhället och raka dragning över åkerfälten till herrgården.
• De välbevarade byggnaderna överst i samhället, skolhuset, handelsboden och missionshuset samlade runt byns korsning.
• Övriga bevarade äldre byggnader samt bodar och jordkällare.

Riktlinjer för framtida utveckling

• Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar skall utföras varsamt så att bebyggelsens karaktärsdrag, vad avser placering, skala, volym, utformning och material, inte förvanskas.
• Nya byggnader uppförs med stor hänsyn till områdets befintliga struktur anpassad efter topografin. Hänsyn tas till befintlig bebyggelses skala, volym, material och utformning.
• Ny bebyggelse undviks i det öppna jordbrukslandskapet eller andra exponerade lägen.

Lagskydd

Hela miljön utgör riksintresse för kulturmiljövården, Kinnekulle [R 11]. Riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets karaktär och kulturhistoriska läsbarhet. Bestämmelserna aktiveras vid ändrad markanvändning vid vissa beslut eller tillståndsprövningar enligt bland annat plan- och bygglagen och miljöbalken.

Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagens 2 kapitel och får inte skadas. Lämningar får ej rubbas, tas bort, grävas ut, täckas över eller på annat sätt ändras eller skadas utan Länsstyrelsens medgivande.

Delar av miljön ingår i naturreservatet Såten. Reservatsföreskrifterna ska följas, och dispens eller tillstånd krävs för åtgärder inom reservaten.