Holmestads kulturmiljö

Holmestads kyrkby ligger cirka fyra kilometer öster om Götene tätort och socknens västra delar domineras av jordbruksmark, medan den östra delen består av skog med mindre delar jordbruksmark. Kyrkbyn sträcker sig längs en rullstensås med kyrkan placerad på dess högsta punkt.

På en geografisk karta över Skaraborgs län från 1655 är Holmestad markerat. Här gick den gamla kungsvägen via Götene och vidare norrut. Längs denna väg finns väghållningsstenar av kalksten varav en står i höjd med kyrkan.

På generalstabskartan från 1845 framträder den tidigare placeringen av den äldre kyrkan söder om vägen, medan symboler för väderkvarn och gästgiveri syns vid Enebacken norr om vägen. I Häradsekonomiska kartan från 1877–82 är den nuvarande kyrkan inritad norr om landsvägen, ett skolhus anges nu på platsen för den tidigare kyrkan och Enebacken benämns fortfarande som Gästgivaregård.

På vänster sida om kyrkogårdens mittgång stod en äldre stenkyrka, först nämnd 1540 och troligen byggd på 1400-talet. Denna kyrka revs 1874 då den ansågs för liten och inga synliga lämningar finns kvar av den.

Holmestads kyrka är uppförd 1874, efter ritningar av arkitekt Ernst Jacobsson, på tidigare galgbacken. Kyrkan, med sin åttkantiga form kallas centralkyrka och var en vanlig kyrkotyp under andra halvan av 1800-talet. Vid en omfattande renovering av den nuvarande kyrkan 1963 lades ett nytt koppartak, huvudingången flyttades från södra till västra sidan och försågs med nya portar, och fasaden putsades om och fick en ny färgsättning. Norr om kyrkan finns ett större gravfält med fem fornlämningar bestående av tre domarringar och två resta stenar.

Strax nedanför kyrkan ligger Holmestads gamla folkskola, en tvåvånings träbyggnad från 1896 med gulmålad träpanel, tidstypiska snickerier och en centralt placerad veranda. Söder om landsvägen finns en byggnad som också fungerat som skola, byggd i vinkel med faluröd panel och vita knutar. Den ursprungliga byggnaden, som var betydligt mindre och i ett plan, uppfördes som sockenstuga på 1840-talet. Byggnaden fick sitt nuvarande utseende på 1920-talet anpassad för just skolundervisning. Denna byggnad fungerar idag som hembygdsföreningens sockenstuga.

Söder om landsvägen finns en byggnad som också fungerat som skola, byggd i vinkel med faluröd panel och vita knutar. Den ursprungliga byggnaden, som var betydligt mindre och i ett plan, uppfördes som sockenstuga på 1840-talet. Den började tidigt nyttjas för undervisning av både barn och vuxna. Byggnaden fick sitt nuvarande utseende på 1920-talet anpassad för just skolundervisning.

På 1600-talet bestämdes att ting skulle hållas i Holmestads socken och Enebackens gästgivargård blev därmed tingsställe. Tingshuset står på en öppen plats omgiven av trädplanteringar och grusgångar och omges av tre byggnader som tillsammans bildar en fyrkant. Det ursprungliga tingshuset som uppfördes efter att dåvarande landshövdingen år 1683 förklarat att en tingsstuga skulle byggas på platsen ansågs vara i mycket dåligt skick och dömdes ut i mitten av 1700-talet, varefter en ny byggnad uppfördes år 1750. År 1794 träffades byggnaden av blixten, vilket orsakade omfattande skador, och återuppbyggnaden färdigställdes år 1796. Sedan dess har tingshuset genomgått få exteriöra förändringar. Byggnaden är placerad med långsidan mot vägen och är uppförd i tegel med släta, vitputsade fasader och står på en slätputsad naturstenssockel. Sadeltaket, med en valmad spets, är klätt med tegel och skorstenarna är inklädda med naturstensplattor. Byggnaden har korspostfönster, grönmålade med spröjs i de två nedersta rutorna.

Söder om tingshuset ligger en tvåvåningsbyggnad med timmerstomme och reveterad fasad i ljus puts. Byggnaden är ursprungligen från 1700-talet och hade knuttimrade hörn samt rödfärgad panel. Vid en ombyggnad på 1920-talet förändrades den och fick sitt nuvarande utseende. Fönstren är fortfarande kvadratiska med fyra rutor och har inte förstorats. Norr om tingshuset ligger den tidigare gästgivargården. Byggnaden är i två våningar och har renoverats upprepade gånger, senast med genomgripande fasadrenoveringar. Väster om tingshuset ligger en mangårdsbyggnad som enligt traditionen flyttats från Gamlegården i Tun. Även denna byggnad tros vara från 1700-talet och har bevarat sina knuttimrade hörn. Byggnadens nuvarande utseende i övrigt tycks härstamma från tidigt 1900-tal.

Varför är området viktigt att bevara?

Området kring Holmestad kyrka utgör en sammanhållen miljö där flera samhällsfunktioner från olika tidsperioder är välbevarade och tydligt urskiljbara. Den åttkantiga kyrkan, placerad på en hög punkt i landskapet, ger ett dominerande intryck och fungerar som en central karaktärsskapande byggnad. De välbevarade folkskolorna från olika tider kompletterar kyrkomiljön och är ytterligare en rest från en tydlig tidsepok och samhällsfunktion som varit viktig för platsens utveckling.

Enebacken, som tidigare fungerade som tingsplats, gästgiveri och marknadsplats, är en central del av platsens historia. Bebyggelsen kring tingshuset bildar en sammanhållen enhet kring gårdstorget och är en välbevarad helhetsmiljö med högt kulturhistoriskt värde.

Det är inte bara bebyggelsen, såsom tingsplatsen, kyrkan och skolbyggnaderna, som är välbevarad. Det finns även goda exempel på välbevarade gårdsstrukturer med äldre timrade ekonomibyggnader. I området finns också mer sentida tillskott som exempelvis verkstadsbyggnaden vid Holmelund som representerar bebyggelse som tillkommit under andra hälften av 1900-talet med tidstypiska detaljer.

Gravfältet norr om kyrkan visar tydligt att platsen bebotts under lång tid.

Viktiga karaktärsdrag

• Den åttkantiga kyrkan, placerad på en höjd som ett tydligt landmärke.
• Välbevarade skolbyggnader, både den äldre folkskolan norr om vägen och den något nyare söder om vägen.
• Den sammanhållande bebyggelsen vid Enebacken med före detta tingshus och gästgivargård tillsammans med de två större bostadshusen.
• Äldre, välbevarade timrade ekonomibyggnader.
• Det äldre vägnätet med milsten och väghållningssten i kalksten.
• Gravfält med domarringar och resta stenar norr om kyrkan.
• Den äldre kyrkogården i områdets södra del.

Riktlinjer för framtida utveckling

• Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar utförs varsamt så att bebyggelsens karaktärsdrag, vad avser placering, skala, volym, utformning och färgsättning, inte förvanskas.
• Särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelseområden bevaras. Åtgärder och ändringar som utförs får ej förvanska dess kulturhistoriska värde.
• Ny bebyggelse kring tingsplatsen undviks.
• Nya ekonomibyggnader för jordbruket uppförs med hänsyn till områdets karaktär avseende placering, skala, gestaltning, material och kulörer.
• Eventuellt ny bebyggelse anpassas i skala, placering, gestaltning, material och kulörer till områdets karaktär.

Lagskydd

Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagens 2 kapitel och får inte skadas. Lämningar får ej rubbas, tas bort, grävas ut, täckas över eller på annat sätt ändras eller skadas utan Länsstyrelsens medgivande.

Kyrkliga kulturminnen får inte ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen enligt kulturmiljölagens 4 kapitel.

Flera byggnader inom området omfattas av varsamhetsbestämmelser i gällande områdesbestämmelser.

Landskapselement, såsom stenmurar i jordbruksmark, åkerholmar, odlingsrösen, alléer eller småvatten och våtmark i jordbruksmark utgör viktiga biotoper. De är skyddade enligt miljöbalkens 7 kapitel och förordningen om områdesskydd samt genom generellt biotopskydd.