Källbys kulturmiljö

Källby stationssamhälle ligger nordväst om riksväg 44, strax söder om Kinnekulle och cirka 15 kilometer från Lidköping. Källby stationssamhälle visar tydligt på den samhällsomvandling som många svenska bygder genomgick under 1900-talet i samband med järnvägens tillkomst.

Landskapet runt Källby präglas av uppodlad mark och vid infarten till samhället, från sydost, står två resliga runstenar på varsin sida om den gamla landsvägen, vilket gör dem till framträdande landmärken. Dessa runstenar är en del av det fornlämningsområde som sträcker sig mot Källby Hallar, där det också finns ett gravfält med tre gravhögar och fyra runda stensättningar från yngre järnålder.

Källby socken har en rik historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet. Namnet nämns första gången år 1290 som "de Kialby" och år 1380 som "Kälby sokn". Vid år 1572 omfattade kyrkbyn, som ligger öster om det nuvarande Källby stationssamhälle, åtta gårdar.

På Generalstabskartan från 1845 framgår att området som idag utgör Källby stationssamhälle då endast bestod av några få utspridda gårdar, samt ett antal sågar och kvarnar längs Råmmån. På Generalstabskartan från 1936 ser man att ett litet samhälle har börjat formas runt Källby stationshus, som byggdes 1897. Stationshuset är idag rivet men vid perrongen finns den gamla banvaktsstugan kvar. Samhället bestod främst av bebyggelse längs Sjökvarnsvägen, vars ursprungliga sträckning bevarats fram till korsningen vid Mellomkvarnsvägen.

Idag är Gunnar Dafgård AB en stor arbetsgivare till Källby och omkringliggande områden och det hela började då Gunnar Dafgård startade en charkuterifabrik i Källby. Under 1940-talet var Dafgårds pionjärer inom djupfryst kött och färdiglagade maträtter. I den byggnad, som fortfarande är huvudkontor, bodde Gunnar och hans fru Nancy på övervåningen och tillverkningen av chark pågick i källaren.

Bostadshusen längs delar av Sjökvarnsvägen består främst av tvåvåningsvillor från 1900-talets första hälft. Tomterna är rymliga och har ofta äldre planteringar, inklusive fruktträd. Söder om Sjökvarnsvägen ligger skolan, byggd i rött tegel, med arkitektoniska drag från 1960-talet och tillbyggnader från 1970-talet och framåt. Radhusen kring Björsgårdsvägen uppfördes på tidigare skogsmark under 1970-talet. De har ett tidstypiskt formspråk med flackt pulpettak, indragna balkonger och fasader av rött tegel med smal liggande brädpanel vid entréerna.

Bebyggelsen längs Gammelstadsvägen är av varierande ålder, men uthusens placering och utformning ger en inblick i äldre byggnadsskick. Här har mindre villor funnits sedan tidigt 1900-tal. Området väster om järnvägen och norr om Gammelstadsvägen innehåller flera exempel på byggnader från 1960-talet, där Dafgårds ursprungliga byggnad i rosa puts är särskilt framträdande.

Längs Råmmån har det funnits flera kvarnar. Innan utlöpet i Vänern ligger Mellomkvarn och Sjökvarn. Båda kvarnarna finns med på en karta från 1694. Mellomkvarn, som uppfördes 1764 och tillbyggdes 1895, har flera spår av verksamhet bevarat som sågverket med mycket teknisk bevarad utrustning samt själva kvarnbyggnaden med sitt välbevarade yttre.

Till skillnad från Mellomkvarn har Sjökvarn en tydlig karaktär av äldre jordbruksfastighet med det gamla mjölnarbostället. Kvarnen vid Sjökvarn brann ned på 1960-talet. Huvudbyggnaden är en timmerbyggnad från 1700-talet och har flyttats hit från Lundsbrunn för länge sedan.

Norr om Råmmån ligger ett före detta sommarstugeområde som i dagsläget delvis nyttjas som helårsbostäder i linje med detaljplanen från 2013. Många sommarstugor i området är dock mycket välbevarade och tidstypiska med stilideal från 1950-60-talet.

Varför är området viktigt att bevara?

Källby stationssamhälle visar tydligt på den samhällsomvandling som många svenska bygder genomgick under 1900-talet i samband med järnvägens tillkomst. Ett nytt centrum skapades kring stationen, vilket gjorde att den tidigare bygden kring Källbys kyrka, Källbytorp och Källby gick från kyrkbycentrerad bygd till ett stationssamhälle.

Källby bär på tydliga årsringar och spår av utveckling. Det förhållandevis lilla samhället har en bebyggelse från flera historiska epoker. Från de kvarnmiljöer vid bland annat Sjökvarn och Mellomkvarn som har sitt ursprung i slutet av 1600-talet, till den småskaliga sommarstugebebyggelse som växte fram under 1930-talet strax norr om Sjökvarn. En viktig del av områdets industriella utveckling är etableringen av Dafgårds fabriker. Fabriken har inte bara präglat ortens industriella landskap utan också haft stor inverkan på dess socioekonomiska utveckling. Detta kan ses i området kring den gamla stationen där ett mycket tidstypiskt radhusområde från 1970-talet ligger insprängt mellan äldre sekelskiftesvillor, en nybyggd förskola och en skolbyggnad med tydliga stildrag från 1960-talet.

Källby utgör ett viktigt område att bevara, både för att förstå den lokala utvecklingen och för att illustrera samhällsförändringar kopplat till industrialiseringar i landet i stort.

Viktiga karaktärsdrag

• Planstruktur och bebyggelse som tillkommit i samband med järnvägsstationens tillkomst. Till exempel välbevarad bebyggelse från 1900-talets första hälft som ligger längs med Sjökvarnsvägen.
• Bebyggelse kopplat till Dafgårds fabriker som speglar företagets uppstart och utveckling.
• Välbevarade småskaliga sommarstugor norr om Råmmån.
• Bebyggelsen vid Sjökvarn och Mellomkvarn som tydligt visar på tiden innan stationssamhällets tillkomst.
• Tidstypiska och välbevarade radhuslängor längs Björsgårdsvägen som är en tydlig årsring när stationssamhället utvecklas och blir större.
• Planstrukturen kring Dafgårds fabrik som är ursprunglig från när samhället utvidgades väster om järnvägen.
• Banvaktarstugan i anslutning till järnvägen som enda kvarvarade byggnad med tydlig koppling till järnvägsstationen som nu är riven.

Riktlinjer för framtida utveckling

• Utveckling och nya tillskott i bebyggelseområdet beaktar befintliga årsringar för att bibehålla olika tidsepoker.
• Ny bebyggelse vid järnvägen anpassas för att bevara den historiska kopplingen till stationssamhället. Områdets karaktär stärks genom att banvaktarstugan lyfts fram och integreras även i framtiden.
• Områdets villabebyggelse och radhuslängor behåller sin småskaliga karaktär, med särskilt fokus på tidstypiska detaljer. Detta inkluderar bland annat originalfönster, taklutningar, fasader och andra arkitektoniska element som är tidstypiska.
• Trädgårdar och tomtindelningar bevaras och vidareutvecklas med respekt för traditionella landskapselement som fruktträd och äldre planteringar.
• Historiska byggnader och strukturer vid Sjökvarn och Mellomkvarn integreras i framtida planer för att tydliggöra kulturvärden och koppling till det äldre jordbrukssamhället och kvarnverksamheten.
• Vid ändring av bebyggelse inom sommarstugeområdet norr om Råmmån tas hänsyn till områdets småskalighet och tidstypiska karaktär.

Lagskydd

Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagens 2 kapitel och får inte skadas. Lämningar får ej rubbas, tas bort, grävas ut, täckas över eller på annat sätt ändras eller skadas utan Länsstyrelsens medgivande.

Banvaktarbostaden omfattas av skyddsbestämmelser och rivningsförbud i gällande detaljplan.