Forshems kulturmiljö

Forshems by och sockencentrum är beläget i den norra delen av Götene kommun. Forshem nämns i skrift första gången 1397, men platsen har en längre historia än så.

Byn ligger på ett svagt höjdparti, med stora arealer jordbruksmark på slättmarken söder om byläget och mer kuperad skogbeklädd mark norr om byn. Vägen genom byn är slingrande och har en ålderdomlig karaktär, där bebyggelsen stundtals ligger väldigt nära vägen. Längs vägen finns så väl en äldre milsten som ett stort antal äldre ädellövträd som ek, ask och kastanj. Söder om byn är järnvägen belägen, där järnvägsstationen och spårområdet avgränsar byn från jordbruksmarken i söder. Från söder syns Forshems kyrkas torn på långt håll som ensamt landmärke i landskapet.

Forshems medeltida kyrka uppfördes redan på 1130-talet, men troligen har en äldre träkyrka funnits på platsen före det. Forshems kyrka, byggd i sandsten, är den enda kända kyrkan i Skandinavien som är vigd åt den Heliga Graven i Jerusalem. Kyrkan byggdes ut med korsarmar mot norr och söder under 1700-talet, vilket gav kyrkan dess nuvarande korsform. Forshems kyrkby fungerade som det administrativa centrumet i Forshems socken, som till ytan var den största socknen inom dagens Götene kommun.

I Forshem möttes tidigare vägsträckningar från väster, söder och nordost. Mitt i byn, vid det gamla vägkorset ligger Forshems gästgivargård. Strax väster om vägkorset står också en milsten från 1707. På platsen har det funnits gästgiveri sedan gästgiveriförordningen utfärdades 1649, på gården Korsgården. Uppgifter finns om att gästgiveriverksamheten funnits avsevärt längre i Forshem. Verksamheten lades ned 1919 och Gästgivaregården såldes för att rivas 1964 då Forshems hembygdsförening köpte och räddade gården. Idag drivs restaurangverksamhet i byggnaden.

Den 19 december 1889 invigdes Forshems järnvägsstation på järnvägssträckan som kom att förbinda Mariestad med Skara-Kinnekulle-Vänerns järnväg och stationen i Gössäter. 1898 öppnade Kinnekulle–Lidköpings järnväg som kopplade samman Forshem med järnvägen över Kinnekulle och Hällekis. I samband med det så uppfördes ett nytt stationshus. I slutet av 1940-talet förstatligades samtliga järnvägssträckor på Kinnekulle, och 1970 lades trafiken ned på sträckan mellan Forshem och Götene.

Området präglas fortfarande av den tidigare rollen som sockencentrum, med den gamla prästgården norr om kyrkan, och två äldre skolbyggnader, som idag fungerar som församlingshem, väster om kyrkan. Norr om prästgården, utanför själva byn ligger torpstället Fritorp med bostadshus och mindre uthus.

Längs Forshemsvägen, söder om gästgiveriet ligger ett antal större villor från det tidiga 1900-talet, när järnvägen gör att Forshem utvecklas till ett stationssamhälle, och ersätter den tidigare bymiljön. I den östra delen av området ligger gårdarna Björkebol och Brunnsgården, med äldre agrar bebyggelse från 1800-talets andra hälft. Vid vägkorset mitt i byn ligger också en äldre bevarad bilverkstad, ursprungligen uppförd någon gång under 1940-talet. Från 1970-talet och fram tills verksamheten lade ner på 2010-talet gick verkstaden under namnet Thunborgs.

Varför är området viktigt att bevara?

Forshem utgör en välbevarad helhetsmiljö med ett brett kulturhistoriskt innehåll. Så väl sockencentrats roll som kyrklig administrativ enhet med den medeltida kyrkan och prästgården, som platsens utveckling i och med järnvägens utbyggnad under 1800-talet är tydligt läsbara och möjliga att uppleva och förstå idag. Välbevarad bebyggelse så som gästgivargården, de bägge äldre skolbyggnaderna, prästgården, det tidiga 1900-talets villabebyggelse längs Forshemsvägen och den bevarade äldre gårdsbebyggelsen i områdets västra och östra delar möjliggör förståelsen för områdets utveckling över tid.

Viktiga karaktärsdrag

• Den välbevarade sockencentrummiljön med kyrka, prästgård och skola i byns västra del.
• Den välbevarade bebyggelsestrukturen uppe på det flacka höjdpartiet, som genomkorsas av landsvägen.
• Forshems gästgivargård, belägen invid det gamla vägkorset.
• Välbevarad bebyggelse från järnvägsepoken, som järnvägsstationen och villabebyggelse från 1900-talets första årtionden längs Forshemsvägen.
• Bevarade äldre gårdsmiljöer med äldre mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader i byns östra och västra utkanter.

Riktlinjer för framtida utveckling

• Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar utförs varsamt så att bebyggelsens karaktärsdrag, vad avser placering, skala, volym, utformning och färgsättning, inte förvanskas.
• Särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelseområden bevaras. Åtgärder och ändringar som utförs får ej förvanska dess kulturhistoriska värde.
• Nya ekonomibyggnader för jordbruket uppförs med hänsyn till områdets karaktär avseende placering, skala och gestaltning.
• Ny bebyggelse undviks i det öppna odlingslandskapet, master eller andra högre anläggningar undviks söder om byn.
• Ny bebyggelse i byn infogas i befintlig planstruktur, och ges en utformning som anpassas till den äldre bebyggelsens karaktär.

Lagskydd

Hela miljön utgör riksintresse för kulturmiljövården, Forshem [R 12]. Riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets karaktär och kulturhistoriska läsbarhet. Bestämmelserna aktiveras vid ändrad markanvändning vid vissa beslut eller tillståndsprövningar enligt bl.a. plan- och bygglagen och miljöbalken.

Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagens 2 kapitel och får inte skadas. Lämningar får ej rubbas, tas bort, grävas ut, täckas över eller på annat sätt ändras eller skadas utan Länsstyrelsens medgivande.

Kyrkliga kulturminnen får inte ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen enligt kulturmiljölagens 4 kapitel.

Gästgivargården omfattas av skyddsbestämmelser i gällande detaljplan.

Landskapselement, såsom stenmurar i jordbruksmark, åkerholmar, odlingsrösen, alléer eller småvatten och våtmark i jordbruksmark utgör viktiga biotoper. De är skyddade enligt miljöbalkens 7 kapitel och förordningen om områdesskydd samt genom generellt biotopskydd.