Årnäs kulturmiljö

Årnäs säteri och bruksområde ligger i kommunens norra del vid Vänerns kant, en mil nordost om Hällekis. Årnäs utgör idag en välbevarad bruksmiljö där industribyggnader och andra byggnader kopplade till bruket finns bevarade. Byggnaderna representerar utvecklingen under en stor del av brukets aktiva år.

Årnäs säteri och och bruksområde avgränsas av Vänern i nordväst och omges av jordbruks- och hagmark i övriga väderstreck. Strax söder om bruksområdet ligger samhället Årnäs bestående av ett 60-tal bostadsfastigheter, en övervägande del av dem är villor. Runt samhället breder jordbruksmark ut sig i norr, öster och söder medan skog växer mellan samhället och Vänerns kant i väster.

Årnäs har en lång historia som med säkerhet kan följas tillbaka till 1200-talets andra hälft när Borgen Aranäs uppförs. Namnet, som 1308 stavades Aranes, kan ha sin uppkomst i fornsvenskans ”ari” som betyder örn.

Borgen Aranäs hade sin storhetstid under slutet av 1200-talet. Utgrävningar har visat att borgen har varit betydligt större än vad dagens synliga ruiner ger intryck av. Utförandet har varit så påkostat att den sannolikt fungerat som kungaborg. Från 1300-talet och framåt byter Aranäs ofta ägare. Exakt när borgen överges är inte helt klarlagt men på 1500-talet är den omskriven som ruin. Även utan borg fortsatte Årnäs att vara en viktig plats som genom historien ägts och brukats av flera av landets mäktiga familjer. Det bostadshus som idag utgör Årnäs säteri uppfördes under 1790-talet strax innan Årnäs brukshistoria tar sin början.

1802 fick kommersrådet Berndt Harder Santesson sin ansökan om att starta glasbruk på Årnäs beviljad efter att han ett år tidigare hade köpt säteriet av Magnus Fredrik Brahe. Från början tillverkade glasbruket fönsterglas, men den tillverkningen flyttades sedan till Santessons andra glasbruk Bromö år 1818. 1837 startades tillverkning av glasflaskor och från 1840 var Carnegies Porterbruk i Göteborg Årnäs huvudkund. 1868 övertog Carnegie bruket och gjorde stora investeringar för att öka produktionen. Utöver investeringar i byggnaderna byggdes nya hamnpirar vilket var viktigt för såväl införseln av råvaror som utforsling av brukets produkter.

1955 nådde flasktillverkningen sin produktionstopp på 25 miljoner flaskor efter att tillverkningen gått från handblåst till maskinell 1932. I början av 1940 satsade bruket återigen på tillverkning av fönsterglas och fabriken byggdes ut.

Fönsterglasperioden blev dock kortvarig och produktionen upphörde igen redan 1949. I stället ökades flaskproduktionen samtidigt som man också startade plasttillverkning. 1960 lades dock glastillverkningen ner på grund av en överetablering på marknaden. Fabriken köptes av Lesjöfors AB som i 25 år tillverkade fjädrar och stålvajer i Årnäs och många anställda vid glasbruket kunde få nya jobb som metallarbetare. 1985 gick Lesjöfors AB i konkurs men en liten tillverkning av industrifjädrar blev kvar i Årnäs med nya ägare.

Årnäs bruksområde består idag av byggnader från flera olika epoker av Årnäs historia. I norr ligger Årnäs säteri med sin huvudbyggnad från 1790-talet samt flygel- och ekonomibyggnader uppförda under 1800-talet. I söder ligger flera arbetarbostäder av varierande storlek, många uppförda under åren 1870 till 1930. Här finns också den gamla sjukstugan och en före detta affär. I väster ligger bruksbebyggelsen med den gamla hyttan i tegel samt den nya fönsterglasfabriken i putsad funktionalistisk stil. Bakom dessa finns bland annat sågeri och buteljmagasin samt några mindre byggnader som en gammal handelsbod och en transformatorstation. Runt den centrala korsning som förbinder brukets olika områden ligger ett kontors- och bankhus, ursprungligen uppfört som ett mejeri, disponentbostadshus, samt trädgårdsmästarbostad. Hamnen, som tog emot sitt sista fraktfartyg 1974, är idag omvandlad till småbåtshamn.

Varför är området viktigt att bevara?

Årnäs utgör idag en mycket välbevarad bruksmiljö där såväl industribyggnader och andra byggnader kopplade till bruket som till exempel handelsbod samt kontorsbyggnader och arbetarbostäder av olika rang finns bevarade jämte flera mindre uthus. Byggnaderna representerar utvecklingen under en stor del av brukets aktiva år. Utöver detta finns det välbevarade säteriet och dess byggnader samt borgruinen som gör Årnäs långa historia tydligt läsbar. Bebyggelsen kompletteras av säteriets välhävdade jordbruksmarker och områdets parkliknande och lummiga grönska med allé genom bruksområdet upp till säteriet.

Inom området finns ovanligt många välbevarade byggnader med högt kulturhistoriskt värde. Dels utgör de viktiga komponenter för bruksmiljön som helhet, dels genom att de i material och utförande är tidstypiska och välbevarade exempel på 18- och 1900-talets industri- och bostadsbebyggelse.

Viktiga karaktärsdrag

• Bebyggelsestrukturen med industri- och hamnbebyggelse i väster, säteriets bebyggelse i norr och arbetare- och tjänstebostäder i söder förbundna genom en centralt placerad korsning mitt i bruksområdet.
  
• Bruksbebyggelsen, såväl industri-, verkstads- och kontorsbyggnader som tjänste- och arbetarbostäder samt byggnader med andra funktioner uppförda som en del av bruksmiljön.
  
• Säteriet med flyglar och tillhörande äldre ekonomibyggnader samt parkanläggning med alléer och välhävdade jordbruksmarker.

Riktlinjer för framtida utveckling

• Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar skall utföras varsamt så att bebyggelsens karaktärsdrag, vad avser placering, skala, volym, utformning och material, inte förvanskas.
  
• Särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelseområden bevaras. Åtgärder och ändringar som utförs får ej förvanska dess kulturhistoriska värde.
  
• Ny bebyggelse uppförs med stor varsamhet och hänsyn tagen till befintlig bebyggelsestruktur, placering, skala, volym, utformning och material.
  
• Ny bebyggelse undviks i områdets centrala delar.
  
• Dragningen för brukets och säteriets befintliga vägar behålls.

Lagskydd

Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagens 2 kapitel och får inte skadas. Lämningar får ej rubbas, tas bort, grävas ut, täckas över eller på annat sätt ändras eller skadas utan Länsstyrelsens medgivande.

Arbetarbostäderna öster om landsvägen omfattas av särskilda bestämmelser kring markanvändningen i gällande plan.

Landskapselement, såsom stenmurar i jordbruksmark, åkerholmar, odlingsrösen, alléer eller småvatten och våtmark i jordbruksmark utgör viktiga biotoper. De är skyddade enligt miljöbalkens 7 kapitel och förordningen om områdesskydd samt genom generellt biotopskydd.