En saga om att vara redo tillsammans

Det började som en vanlig kväll. Men plötsligt blir allt mörkt och tyst i huset. Vad är det som händer? Thea tillsammans med mamma och katten Trazzel får leta fram krislådan... "Thea och Trazzel - redo tillsammans" är en saga om att vara förberedd och om att hjälpas åt när det är jobbigt.

Sagan om Thea och Trazzel är anpassad för små barn och är en samtalsöppnare för att prata om vad som kan hända, om att vara förberedd och om att hjälpas åt.

Sagan togs fram som en del av Beredskapsveckan 2025.

Kapitel 1: När lamporna slocknar

Det började som en vanlig kväll i det lilla huset vid skogskanten. Thea satt i soffan och tittade på bolibompa. Katten Trazzel låg hoprullad bredvid. Farmor blandade saft och mamma hade precis startat kaffebryggaren. Det doftade gott av farmors nybakade bullar i köket.

Men så – POFF! – allting blev mörkt. Lamporna slocknade. Tv:n tystnade. Det slutade att droppa kaffe ner i kaffekannan.

Thea tittade storögt på mamma.

– Vad hände?

– Strömmen har gått, sa mamma lugnt. Men det är ingen fara. Vi är förberedda.

Kapitel 2: Skatten i garderoben

Mamma tände en ficklampa. Den låg alltid i krislådan som stod i garderoben.

– Vi behöver hämta filtar, tända värmeljus och ta fram något att äta som inte behöver värmas, sa hon.

Thea hämtade Trazzel, som jamade nyfiket.

– Vi måste ta hand om Trazzel också!

– Precis, log mamma. Djur behöver också trygghet när något händer.

Kapitel 3: Kranen som sa stopp

Thea ville tvätta händerna, men när hon vred på kranen hände … ingenting.

– Inget vatten heller?

– Nej, sa mamma. När elen försvinner funkar inte vattnet alltid.

De hämtade vatten ur dunkarna i källaren.

De borstade tänderna med flaskvatten och tvättade händerna med en liten våtservett.

Mamma visade Thea hur man kan ha vatten i plastdunkar redo i förväg. De tittade tillsammans på listan på kylskåpet där det stod vad man ska förvara hemma.

– Det är som att leka affär, fast på riktigt! sa Thea.

Kapitel 4: Mörkt men mysigt

De kröp upp i soffan under filtar. Trazzel spann i Theas knä. Mamma delade ut farmors bullar – de var fortfarande varma och mjuka.

– Vi får låtsas att vi campar, sa Thea.

Mamma log.

– Ja, fast inomhus. Vi klarar oss fint, för vi hjälps åt.

De lekte Gissa Ljudet i mörkret. Mamma gjorde konstiga ljud med en sked, Thea skramlade med en burk. Trazzel fick en boll av folie att leka med.

Kapitel 5: Vänner i mörkret

Det knackade på dörren. Grannen Olle stod där med ficklampa i handen.

– Ville bara kolla så ni har det bra, sa han. Jag har inga pengar hemma, och det fungerar inte att handla med mitt kontokort i affären. Har du möjligtvis en hundralapp att låna ut, så jag kan köpa några flaskor vatten?

Mamma log.

– Tack, vi har allt vi behöver. Självklart har vi kontanter hemma, sa mamma och gav Olle en hundralapp.

Olle hade en gammal radio med batterier. De lyssnade tillsammans på nyheterna innan Olle åkte till affären. På radion sa de att strömmen skulle vara tillbaka i morgon.

Kapitel 6: En trygg natt

Innan läggdags satte de en lapp på dörren med texten:

”Strömmen är borta – men vi är okej! Behöver du hjälp, knacka på så hjälps vi åt.”

Mamma bäddade ned Thea och sjöng en godnattvisa i mörkret. Innan Thea somnade med Trazzel vid sina fötter tänkte hon:

– Det känns bra att veta vad vi ska göra. Mamma säger att alla behöver hjälpas åt. Och vet du – det tror jag faktiskt att vi kan.

Författare: Josephine Tillman-Rydberg, säkerhetssamordnare Samhällsskydd Mellersta Skaraborg