Dovhjort

Det finns gott om dovhjort i kommunen, främst på Kinnekulle och omrking liggande samhällen.

Allmänt om dovhjort

Dovhjort är inte ursprunglig i Sverige. Den fördes in från östra Europa till Sverige redan under 1500- och 1600-talet för att hållas i hägn och jagas. Från hägn har dovhjortar både rymt och släppt fria i naturen.

Närbesläktade hindar lever tillsammans med kalvar och fjolårskalvar i familjegrupper som ofta slår sig samman till större grupper under sommaren. Hjortar lever stora delar av året ensamma eller i små ungkarlsgrupper.

Brunsten och parningstiden infaller under oktober till början av november. Efter en dräktighet på 230–245 dygn föder hinden 1–2 kalvar (oftast en) i juni–juli.

För dovhjorten är sannolikt den viktigaste viltvårdsåtgärden att behålla öppen mark. Dvs. undvika att beskoga nedlagd jordbruksmark.

Vad äter dovhjort?

Dovhjort lever oftast i lundartade ädellövskogar eller blandskogar med rik undervegetation och oftast i anslutning till öppna marker. Den livnär sig till stor del av gräs (i motsats till övriga svenska hjortdjur) men äter också en del örter och blad från småträd och buskar. Under sommaren och hösten äter den också bär, och på senhösten och vintern äter den mycket ek- och bokollon och en del hästkastanjer. Sommartid kan den även göra skada på diverse grödor och ungskog av bl.a. tall och gran genom sitt betande.

Tips på vad du kan göra för att skrämma bort dovhjort

Minska tillgången på mat. Ta hand om fallfrukt och ha en kompost med lock. Placera ett nät runt eller över odlingsland. Släng inte fallfrukter eller annat växtmaterial ute i naturen, detta kan locka till sig hjortar.

Stängsel i delar av trädgården kan försvåra för hjortarna att komma in. Staket eller stängsel är effektiv mot dovhjort, speciellt elstängsel.

Skrämma dovhjortarna. Testa olika skrämselmetoder, nedan listas några förslag:

• Skrämselljud, främst ljudet av människor men också hund och varg har visats sig vara effektiv.
• Ljusreflexer t.ex. cd-skivor i träd som reflekterar ljus.
• Sprid urin i trädgården.
  

Jakt på hjort

Den som äger mark har också rätt att jaga på marken. Det går också att överlåta eller upplåta jakträtten till andra. Ibland kan jakten begränsas av andra bestämmelser, till exempel finns regler om skottlossning inom detaljplanelagt område.

Med jakträtten följer ett ansvar att förvalta viltstammarna. Jakten måste också anpassas efter tillgången på vilt. Man måste alltid ha tillgång till en särskilt tränad hund för eftersök som kan spåra upp skadat vilt. Om det behövs ska eftersökshunden vara på plats inom två timmar.

Du måste ha tagit svensk jägarexamen för att få tillstånd från polisen att inneha jaktvapen i Sverige. För att få jaga måste du också ha betalat viltvårdsavgift.

Den allmänna jakttiden för dovhjort är följande

1 oktober–20 oktober och den 16 november–28 (29) februari (alla djur).

Hornbärande handjur och kalv den 1 september–30 september endast smyg- eller vaktjakt.

Hind (hondjur) och kalv den 21 oktober–15 november och under perioden den 1 mars–31 mars endast smyg- eller vaktjakt.

Från och med den 1 oktober och fram till 31 januari är det tillåtet att använda jakthund som är lämpad för jakt på dovhjort.

På Naturvårdsverket kan du läsa mer om jakt på klövvilt.

Vilka arter som får jagas och vilka jakttider som gäller framgår av jaktförordningens bilagor 1–4.

Kontakt

Har du frågor eller behöver råd är du alltid välkommen att kontakta Medborgarkontoret.

Telefon: 0511-38 60 01
E-post: gotene.kommun@gotene.se