Lyssna

Publicerad klockan .

Kartläggning av upplevd ensamhet på särskilt boende

En kartläggning har genomförts för att ta reda på hur den upplevda ensamheten ser ut på särskilda boenden i Götene kommun. Syftet är att genomföra förändringar i verksamheten för att minska den ofrivilliga ensamheten.

Socialstyrelsen undersöker varje år vad personer som bor på särskilt boende tycker om äldreomsorgen. Socialstyrelsens undersökning visar att äldre personer som bor i särskilt boende ofta känner sig ensamma, vilket också visade sig i Götenes resultat 2022. Regeringen har avsatt medel i syfte att utveckla kunskapen om ofrivillig ensamhet. Sektor omsorg har ansökt och fått statsbidrag att genomföra en kartläggning på särskilt boende.

Kartläggning och resultat i Götene kommun

Kartläggningen som gjorts omfattar 17 intervjuer med personer som bor på Kastanjegården och Helenagården i Götene, Fridebogården i Källby samt Backlyckan i Hällekis. Utöver dessa intervjuer har gruppsamtal förts med personal och kringfunktioner. Resultatet visar att drygt hälften 59 %, av de intervjuade känner sig mer eller mindre ensamma, vilket är färre jämfört med resultatet av Socialstyrelsens brukarundersökning 2023 där 65 % svarar att de besväras av ensamhet ofta eller då och då. Det är en positiv utveckling men ändå många som besväras av ensamhet.

Orsaker till den upplevda ensamheten

De vanligaste skälen till den upplevda ensamheten är bristen på besök, kontakt med anhöriga och vänner, att de mist sin partner samt saknaden efter det "tidigare" livet. Detta stämde också med personalen upplevelse av de boendes ensamhet. Flera av de nyinflyttade tyckte också att det var svårt att skapa nya relationer med de övriga på boendet eftersom de flesta har en ganska dålig hälsa. En del av de intervjuade trivdes inte och ville flytta då äldreboendet inte motsvarade deras förväntningar.

De som inte kände sig ensamma har ett rikt socialt och aktivt liv

De 35 procenten som inte kände sig ensamma hade ett rikt socialt liv med besök eller telefonkontakt med anhöriga, vänner eller tidigare grannar. De var mer aktiva och deltog ofta i olika aktiviteter samt att de träffade andra på boendet som de umgicks med. Någon trivdes med att vara ensam på sitt rum och hade inget behov eller intresse av att umgås med andra. Det upplevdes också att de var mer tillfreds med sin situation, trivdes och var nöjd med det mesta på äldreboendet.

När upplevs ensamheten som besvärligast?

De flesta upplevde ensamheten som besvärlig hela tiden, särskilt på nätterna och under helger och storhelger.

Aktiviteter som de boende önskar mer av och som kan minska upplevelsen av ensamhet

På frågan vad personalen kan göra för att minska deras känsla av ensamhet nämndes följande:

  • Att få komma ut oftare är det som efterfrågades mest, exempelvis gå på promenad, se annat, andas frisk luft, gå i affärer, besöka centrum, titta på bilar, kanske gå på bio med mera.
  • Mer gemenskap, mer tid till samtal med personalen, få prata med andra efterfrågas också av många.
  • Mer aktiviteter exempelvis underhållning
  • Att få baka och laga mat, att det finns ett kök som vi boende kan använda.

Störst behov av mer sociala kontakter

Sammanfattningsvis visar resultatet av kartläggningen på ett behov av mer social kontakt, mer utevistelse, mer tid med personalen, ökade möjligheter till aktiviteter och ökad användning av välfärdsteknik för att minska känslan av ensamhet bland de äldre på boendet. Ett antal förslag på åtgärder har tagits fram som kan bidra till att minska den upplevda ofrivilliga ensamheten på äldreboendena.

Mycket på gång - positiv utveckling

I gruppsamtalen med personalen på enheterna framkommer att det är mycket på gång vad gäller aktiviteter. I september 2023 anställdes dagansvariga (projekt) på alla särskilda boenden som har till uppgift att beakta den boendes intressen, stötta enhetschefen och personalen utifrån aktuella behov hos boende och vara en länk till andra stödfunktioner. En del i rollen som dagansvarig är att samarbeta med aktivitetsstödjaren och ingå i aktivitetsgruppen för att utveckla aktiviteterna på äldreboendet. Nedan några exempel på övriga förbättringar som planeras eller genomförts under projekttiden:

  • Ett syn- och hörselombud har införts
  • Fler aktiviteter planeras
  • Digitaliseringsledaren ska under 2024 göra kontinuerliga besök på enheterna för att öka kunskapen om välfärdsteknik
  • Flera äldreboenden planerar att införa boenderåd för att öka den äldres delaktighet
  • En rullstol med drivhjälp har kommit till Backlyckan som underlättar att gå ut med de boende där det är backigt

Det ser med andra ord ut som om förbättringsarbetet redan är igång och tillsammans med enheternas förbättringsförslag och resultatet från denna kartläggning med förslag på åtgärder kommer resultaten i brukarundersökningen förhoppningsvis att förbättras till nästa år och att de boende känner sig mindre ensamma i särskilt boende.

Fortsatt arbete

Kartläggningen har redovisats för socialnämnden. Kartläggningen lämnar ett underlag och förslag till åtgärder till verksamheten att förvalta inom det ordinarie mål- och kvalitetsarbetet.

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!