Gammal nyhet
Den här nyheten publicerades 13 augusti 2012 och är kanske inte aktuell längre.

Publicerad: 13 augusti 2012 16.21

Slutrapport för projektet Pan European entrepreneurial learning project (PELP)

Publicerad: 13 augusti 2012
Det EU projekt Götene kommun varit projektägare för, PELP-Pan European Entrepreneurial Learning Project, är i sitt slutskede. En slutrapport har tagits fram som beskriver slutsatser om projektets tema och EU perspektiv.
Projekttema: Entreprenöriellt lärande på grundskolenivå.
Projektägare: Götene kommun. Deltagande skola från Götene kommun är
Västerbyskolan. Sex grundskolor i Skaraborg samverkar med näringsliv och skolor i Liverpool/Merseyside, England. Projektet ska pågå i två år med start i augusti 2010.
En möjlig fortsättning av projektet kan eventuellt ske 2012-2014.
Projektbudget: Cirka 900 000 kronor gemensamt för Skaraborg/Merseyside.

Dokument


Pelp rapport 1, final (engelska)PDF (pdf, 1.5 MB)

Sammanfattning av följeforskning/utvärdering av Pelp


Att integrera entreprenörskap i utbildningssystemet är en utmanande process ur flera aspekter. En aspekt är att entreprenörskapsbegreppet härrör från en ekonomisk sektor där begreppet tidigare tillskrivits betydelser och har blivit institutionaliserat. Att begreppet nu gör en resa till en ny sektor, utbildningssektorn, innebär ett möte med andra logiker och kunskapsbildningar. När ett koncept reser mellan sektorer, organisationer och aktörer involverar det en komplex översättningsprocess. Komplexiteten består i att överhuvudtaget få konceptet att resa, och i utmaningen att förstå hur konceptet kan användas i den nya kontexten. De aktörer som är involverade i processen måste översätta konceptet till deras egna unika behov.

I följeforskningen i spåren av Pelp-projektet har två fallstudier av en svensk och en engelsk skola genomförts för att lära mer om översättningsprocessen och vilka översättningarna blir till skolans praktik.   

En slutsats är att översättningsprocessen generellt skiljer sig åt mellan Storbritannien och Sverige, både avseende hur länge den pågått, vilka aktörer som varit involverade och också avseende vilka strategier som använts. Det verkar som att entreprenörskap i skolans lärande är mer institutionaliserat i Storbritannien än i Sverige. I Storbritannien finns en mer accepterad syn på kompositionen av entreprenörskap i skolan, och också ett vanligt accepterat ramverk för att utvärdera det. I Sverige finns istället en mångfald av olika översättningar av entreprenörskap i skolan som erbjuds på en växande marknad av organisationer och aktörer, och det finns inget ramverk för utvärdering. Orsaker kan vara att den generella översättningsprocessen pågått under en längre tid i Storbritannien än i Sverige, och också med starkare nationellt stöd och styrning. I Sverige har fokus innan 2011 legat på att finansiera olika projekt och aktörer — vilket öppnat upp för denna mångfald. I England har istället olika nätverksstrategier använts.

I båda länderna har det också pågått en process från att betrakta entreprenörskap i skolan som kortare aktiviteter som pågår till exempel en dag eller en vecka, till något som är inbäddat i läroplanen och integrerat i varje dags lärande, oavsett vilket ämne som är på schemat. Där finns flera likheter mellan översättningarna, fokus på kommunikation, reflektion över det egna lärandet och tänkandet, kompletta lärprocesser, intentionalitet, inflytande och ansvar. Men det är också aspekter som skiljer sig åt. Företagande och ekonomisk förståelse är mer närvarande i det engelska caset och då även i samband med entreprenöriellt lärande. Där är det är också en starkare orientering mot organisationer utanför skolan.

Angående vilka förutsättningar som krävs för det entreprenöriella lärandet, är det i den svenska casets översättning ett starkare behov av att förändra traditionella strukturer och organiseringen än i det brittiska casets översättning. Skillnaden ligger i att det svenska caset har starkt fokus på arbetslaget som motor för det entreprenöriella lärandet. 

En slutsats från följeforskningen är att, även om skolorna erbjuds “färdiga översättningar" kan dessa behöva anpassas till den egna kontexten och de egna elevernas behov. I det svenska caset har en översättning använts som krävt mycket energi för att kunna anpassa till den egna kontexten. Följeforskningen visar också att översättningsprocessen är känslig och att de nya tankar och idéer den för med sig är lätt flyktiga om inte utvecklingsprocessen får stöd att fortskrida från en initierings-fas till en internaliseringsfas där det nya blivit en vana och det finns nya stödjande strukturer. En process som kan ta fem till åtta år. I det svenska caset avstannade processen mycket på grund av politiska beslut på nationell och lokal nivå — trots att entreprenörskap nu tydligt finns inskrivet i läroplanen och kommunen förespråkar entreprenörskap som en strategi för att nå mål och att lärare som arbetar med detta ska stödjas. Idéer och arbetssätt som implementerades i processen har också slutat att vara närvarande/användas. De politiska besluten tycks inte gå hand i hand för att stödja redan pågående utvecklingsprocesser. 

Med anledning av bland annat den frusna översättningsprocessen har Pelp-projektet inte kunnat göra något bidrag till det entreprenöriella lärandet på den svenska skolan som studerades. Pelp-projektet har dock bidragit med utbyten kring entreprenöriellt lärande på andra deltagande skolor och de deltagande skolorna har nu en skola att samarbeta med i det andra landet. För en del har kontakterna inletts, medan andra redan har genomfört olika utbyten. En utmaning när det gäller utbytet kring entreprenöriellt lärande är att översättningarna till viss del skiljer sig åt, och att det då är lätt att fastna i skillnaderna och inte likheterna. Även om översättningarna skiljer sig åt är det möjligt att utbyta erfarenhet och kunskap — även om det entreprenöriella lärandet vid första ögonblicket skiljer sig åt.

De olika översättningarna kan också inspirera till en utveckling av de egna översättningarna. Det behöver dock skapas mötesplatser där lärare kan mötas, diskutera och reflektera tillsammans. Ibland tenderar utbytet mellan skolor att fokusera på guidade turer genom skolans lokaler och att observera elevaktiviteter. För att underlätta skapandet av mer meningsfulla kontakter på lärarnivå kan lärarskuggning vara en metod för att stödja djupare utbyten som kan bidra till utveckling och förståelse för entreprenöriellt lärande. Det kan också vara värdefullt att stödja just kontakterna lärare/lärare, rektor/rektor genom inledande skola/skola besök och inte grupper som besöker en skola. En utmaning är dock att den svenska kontexten och den brittiska skiljer sig åt i flera avseenden — samtidigt som det är mycket värdefull kunskap från just utbytesprojekt. 

Följeforskningen genomförds av Carina Holmgren i samarbete med Colin Dunn. Den återrapporteras i två rapporter: Translations of and conditions for enterprise education. The first evaluation report of the Pelp project och The frozen translation process - The second evaluation report of the Pelp project. Pelp och det svenska caset ligger också till grund för ett bokkapitel där lärarnas engagemang I översättningsprocessen förstås som utryck för samhällsentreprenörskap. Boken publiceras i november 2012 i boken Societal entrepreneurship - Positioning, Pnetrating and Promoting (Berlund K., Johannisson, B. Schwarz, B. eds) av Edward Elgar.

Kontaktpersoner


Mikael Lundgren
Projektledare
Telefon: 0511-38 62 83
Mobil: 073-813 91 37
E-post: mikael.lundgren@gotene.se

Pernilla Engqvist-Widegren
Rektor för Västerbyskolan
Telefon: 0511-38 61 90
E-post: pernilla.widegren@gotene.se

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!