- Du är här:
- Startsida
- Kommun och politik
- Kommunala bestämmelser och tillstånd
- Kommunens författningar
- Ledningssystem för politisk målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete för hållbar utveckling
Riktlinje för politisk målstyrning
Dokumentinformation
Götene kommuns riktlinje för politisk målstyrning beskriver hur politiskt beslutade mål ska omsättas i konkret handling genom hela organisationen. Dokumentet tydliggör ansvar, struktur och arbetssätt för att säkerställa att kommunens verksamheter styrs effektivt mot gemensamma mål och skapar värde för medborgarna.
1 Inledning
Politisk målstyrning innebär att styra genom politiskt beslutade mål som bryts ner till konkreta handlingar i organisationen. En effektiv och ändamålsenlig målstyrning är en förutsättning för att Götene kommun ska kunna leverera i sina viktigaste uppdrag ut mot medborgarna.
En tydlig struktur för den politiska målstyrning innebär goda förutsättningar för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett sätt som skapar värde för medborgare.
1.1 Syfte
Denna riktlinje fastslår formen för Götene kommuns politiska målstyrning.
2 Götene kommuns målstyrning
2.1 Övergripande princip för ansvar inom målstyrningsarbetet
Fördelningen av ansvar för målstyrningens innehåll och utformning sker utifrån ett förhållningssätt där:
- Förtroendevalda beslutar vad som ska genomföras och när det ska ske,
- Tjänstepersoner ansvarar för hur besluten ska genomföras och av vem.
3 Kommunens struktur för målstyrning
Visionen är den högsta nivån i kommunens målstyrning. Beslutade mål styr sedan verksamheterna genom en målstyrningskedja, vilket innebär att strategiska mål bryts ned och preciseras på lägre nivåer i organisationen. På så sätt bedöms verksamheterna kunna nå en effektiv styrning av sin verksamhet, med verksamhetsmål och indikatorer som överensstämmer med de ansvarsområden de specifika nämnderna eller bolagen styr över.
3.1 Vision
Visionen anger färdriktningen mot ett framtida Götene.
3.2 Strategiska mål
Strategiska mål är politiskt prioriterade mål för kommunkoncernen under mandatperioden, med en förskjutning på ett år. Exempelvis gäller målen för mandatperioden 2026–2030 mellan 2027–2031.
Till de strategiska målen kopplas verksamhetsmål med tillhörande indikatorer.
3.2.1 Bedömning av måluppfyllelse
Vid bedömning av de strategiska målens måluppfyllelse görs en samlad bedömning nämndernas och bolagens måluppfyllelse. Utgångspunkten är att medelvärdet av verksamhetsmålens måluppfyllelse utgör grunden för bedömning av de strategiska målen. Vid bedömning av de strategiska målens måluppfyllelse ska även hänsyn tas till att olika mål kan inverka olika mycket på det strategiska målet i sin helhet.
Måluppfyllelsen vilar därför i hög grad på nämnderna och bolagens måluppfyllelse, men kan korrigeras utifrån en analys där orsakerna till en annan bedömning tydliggörs.
3.2.2 Uppföljning
De strategiska målen följs upp av kommunfullmäktige i delårs- och årsredovisning.
Vid delårsredovisning redovisas förväntad måluppfyllelse vid årets slut och förväntad måluppfyllelse vid målperiodens slut.
Vid årsredovisning redovisas måluppfyllelse vid årets slut och förväntad måluppfyllelse vid målperiodens slut.
När målen löpt ut bedöms slutgiltig måluppfyllelse för de strategiska målen.
3.3 Verksamhetsmål
Utifrån de strategiska målen fastställer nämnder och bolagsstyrelser verksamhetsmål med tillhörande indikatorer för sina verksamhetsområden.
Verksamhetsmålen beskriver önskade effekter av nämndernas eller bolagens verksamhet och ska avse områden som verksamheten på egen hand, eller i samarbete med andra nämnder eller bolag, kan påverka.
Verksamhetsmålen gäller för samma tidsperiod som de strategiska målen.
3.3.1 Bedömning
Bedömningen av ett verksamhetsmåls måluppfyllelse baseras på redovisade aktiviteter för att nå målen och utfallet av dessa aktiviteter, samt en bedömning av utfallet för de indikatorer som beslutats för respektive mål.
Aktiviteter och indikatorer utgör därmed grunden för bedömning av verksamhetsmålen. Eftersom bedömningen vilar på både indikatorer och aktiviteter behöver alltid en beskrivande analys göras för att tydliggöra grunden till den bedömning som gjorts. I en sådan analys ska såväl indikatorer som aktiviteters relation till måluppfyllelsen beskrivas.
3.3.2 Uppföljning
Verksamhetsmålen följs upp av nämnder och kommunstyrelse inför delårs- och årsredovisning.
Vid delårsredovisning redovisas förväntad måluppfyllelse vid årets slut och förväntad måluppfyllelse vid målperiodens slut.
Vid årsredovisning redovisas måluppfyllelse vid årets slut och förväntad måluppfyllelse vid målperiodens slut.
När målen löpt ut bedöms slutgiltig måluppfyllelse på verksamhetsmålen.
3.4 Aktivitetsplan för målarbete
Chefer på samtliga nivåer i organisationen ska upprätta aktivitetsplaner där de beskriver hur de, inom ramen för sin verksamhet, planerar att arbeta med att bidra till att nå verksamhetsmålen under budgetåret.
I aktivitetsplanerna för målarbetet beskrivs aktiviteter, aktiviteternas förväntade effekt och, på sektorsnivå, förväntad måluppfyllelse av respektive verksamhetsmål vid budgetårets slut.
Övergripande aktivitetsplaner för målarbete ska redovisas av sektorchefer och VD till nämnd eller bolagsstyrelse årligen.
3.4.1 Uppföljning av aktivitetsplan
Aktivitetsplanen för målarbete följs upp och utvärderas löpande som en del i planering av chefernas verksamhet. På sektorsnivå bedöms de aktiviteter och utvärderingar som genomförts för att nå respektive mål och redovisas som en del i delårs- och årsredovisning.
3.5 Redovisning av verksamhetens arbete med att nå målen
Måluppföljning, tillsammans med redovisning av verksamhetens kvalitetsarbete under året beskrivs i årsredovisningen. Med kvalitetsarbete menas arbetsuppgifter som följer av nationell lagstiftning eller är ansvarsområden fördelade från fullmäktige, nämnd eller bolag. Sektorchefernas redovisning av målarbetet beskriver aktiviteter som bidragit till verksamhetsmålens måluppfyllelse, och analyserar aktiviteternas effekt.
Ansvarsfördelning och roller i den kommunala målstyrningen
3.5.1 Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska organ. Ledamöterna väljs i allmänna val. Kommunfullmäktige styr kommunens verksamhet genom att fastställa vision, långsiktiga och strategiska mål, besluta om reglementen för nämnder och kommunstyrelse, ge ägardirektiv till bolagen och besluta om kommunalskatt och årsbudget. Fullmäktige styr även genom att anta policydokument, strategier, program och kommunövergripande riktlinjer.
3.5.2 Kommunstyrelse och nämnder
Kommunstyrelsen leder och samordnar verkställandet av kommunens mål och uppdrag. Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över de olika nämndernas verksamhet. Kommunstyrelsen har en förstärkt uppsiktsplikt för de kommunala bolagen.
Nämnderna ska var och en inom sitt verksamhetsområde se till att verksamheten bedrivs enligt de strategiska mål och inriktningar som kommunfullmäktige bestämt och de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheterna.
3.5.3 Kommunala bolag
De kommunala bolagen styrs av bolagsstyrelser som är utsedda av kommunfullmäktige. Bolagens uppdrag beskrivs i bolagsordningar och ägardirektiv. Bolagen omfattas av kommunens vision och strategiska mål.
3.5.4 Kommundirektör, verksamhetens ledning och medarbetare
Kommundirektören är kommunens högste tjänsteperson och leder kommunorganisationens arbete med att driva, följa upp och utveckla verksamheten.
Sektor-, verksamhets- och enhetschefer ansvarar för hur målen ska uppnås och gör årliga aktivitetsplaner för sitt verksamhetsområde. Varje medarbetare ska vara delaktig i sin enhets planering, genomförande och uppföljning. Medarbetarens bidrag till verksamhetsmålen följs upp i medarbetarsamtal och uppföljningssamtal.
4 Utvärdering av Götene kommuns riktlinje för politisk målstyrning
Kommunstyrelsen ansvarar för att vid behov utvärdera kommunens riktlinje för målstyrning. I utvärderingen ska hänsyn tas till riktlinjens relation till andra relevanta styrdokument och på så sätt skapa en helhetsbild av vilka förutsättningarna som existerar i den lokala kommunala styrningen.
Formerna för målstyrning, organisationsstruktur, ekonomistyrning, kvalitetsstyrning och granskning påverkar tillsammans hur styrningen sker mot beslutade mål. Utvärderingen ligger till grund för förändringar inför kommande mandatperiod.
Dela
Var det här informationen du sökte?
Tack för att du hjälper oss!
