Avfallsplan 2016-2026

Avfallsplan i Götene kommun har grundats i ett arbete av Götene Vatten & Värme AB. En avfallsplan är viktig för att kommunens riktlinjer och mål för avfallshanteringen ska tydliggöras.

2.1 Nationella miljökvalitetsmål.

Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljöpåverkan från avfallshanteringen berör främst följande miljökvalitetsmål:

• God bebyggd miljö
• Begränsad klimatpåverkan
• Giftfri miljö
• Frisk luft
• Ingen övergödning
• Bara naturlig försurning

Även miljökvalitetsmålet ”Skyddande ozonskikt” påverkas generellt sett av
avfallshanteringen, men i detta fall bedöms inte genomförandet av planen medföra betydande ökning eller minskning av den påverkan som sker.

Till miljökvalitetsmålen har riksdagen fastställt etappmål och av dessa är det främst etappmål kopplade till miljökvalitetsmålen ”God bebyggd miljö” och ”Begränsad klimatpåverkan” som direkt berör avfallshanteringen.

Innebörden av ”God bebyggd miljö” preciseras på följande sätt när det gäller
avfallshanteringen:

”Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”

Det är två etappmål i ”God bebyggd miljö” som handlar om avfallshanteringen:

Etappmål 1:

Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018.

Etappmål 2

Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast 2020.

Begränsad klimatpåverkan handlar om att minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser och en del av skrivningen i etappmålet är:

"Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990”.

Etappmålen till ”Giftfri miljö”, ”Frisk luft”, ”Ingen övergödning” och ”Bara naturlig försurning” återges inte här eftersom avfallshanteringen inte påverkar uppfyllelsen av dessa målformuleringar i någon större utsträckning. Däremot påverkar avfallshanteringen generellt sett dessa miljökvalitetsmål genom exempelvis insamling av farligt avfall.

2.2 Regionala och lokala miljömål

Deregionala miljömålen i Västra Götaland har i sin huvudsak samma skrivningar som de nationella miljökvalitetsmålen.

2.3 Nationell avfallsplan

Naturvårdsverket har tagit fram en nationell avfallsplan:

Från avfallshantering till resurshushållning, Sveriges avfallsplan 2012-2017. I den nationella avfallsplanen lyfts fem områden fram som särskilt prioriterade. För dessa prioriterade områden finns även förslag på vad kommunerna kan göra vilket beskrivs under respektive punkt.

1. Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn

• Bedriva tillsyn över hanteringen av bygg- och rivningsavfall och skapa rutiner så att miljöförvaltningen informeras vid inventeringen och när rivningen påbörjas.

2. Hushållens avfall

• Arbeta för att produkter och avfall som hushåll vill lämna på återvinningscentraler styrs till återanvändning och förberedelse för återanvändning via privata aktörer, kommunernas återvinningscentraler/kretsloppsparker eller andra system.
• Upplysa om miljövinster med återanvändning och ge förslag på aktörer som kan ta emot begagnade produkter som en del av informationen om avfallshanteringen till kommuninvånarna.
• Samarbeta med aktörer som tar emot begagnade produkter och erbjuda dem platser för insamling inom kommunen. Det kan till exempel ske på återvinningscentralerna, men även på andra platser i kommunen.

3. Resurshushållning i livsmedelskedjan

• nformera kring matsvinn och dess effekter, mot medborgarna och inom kommunens verksamhet men också att öka matavfallsinsamlingen.

4. Avfallsbehandling

• Tillsyn och kontroll av bilskrotar och deponier.

5. Illegal export av avfall

2.4 Regeringens Avfallsutredningen, SOU 2012:56

Översynen omfattade främst utformningen och ansvaret för insamling och omhänder tagande av hushållens avfall men även ansvaret för verksamheters avfall, särskilt avseende hushållsavfall, förpackningar och retur-papper ingår i uppdraget. Översynen tog sin utgångspunkt i att avfallshanteringen ska ske på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt.

I utredningen presenterades olika förslag. Om dessa förslag blir verklighet finns det delar som vi måste ta hänsyn till och anpassa avfallsverksamheten utifrån. Vissa frågor kan bli nödvändiga att utreda ytterligare för Götene. Nedan listas några av förslagen som innebär förändringarna för kommunerna.

• Krav på att kommunen ska tillhandahålla medborgarna ett insamlingssystem för matavfall i den utsträckning det inte kan ses orimligt utifrån ett samhällsekonomiskt eller insamlingstekniskt perspektiv.
• Definitionen av hushållsavfall begränsas till att enbart omfatta avfall från bostäder. Verksamheter får själva ansvara för hanteringen av sitt avfall.

3 Mål och åtgärder i Götene kommun

I Götene kommun har tre målområden tagits fram utifrån de nationella målen och de förutsättningar som finns i Götene.

• Minskade mängder avfall - Högt prioriterat nationellt i exempelvis avfallshierarkin för ett resurseffektivare samhälle
• Omhändertagande av farligt avfall - Farligt avfall är den enskilt viktigaste fraktionen att ta hand om på rätt sätt.
• Avfall som en resurs - Avfall är i dagens samhälle mycket mer än avfall. Mycket av det som finns bland soporna går i dagsläget att återanvända eller ta hand om på andra sätt.

3.1 Målområde 1 - Minskade mängder avfall

3.1.1 Inriktningsmål

I Götene kommun ska det vara tydligt att minimering av avfallsmängderna är ett viktigt steg i arbetet med att hushålla med resurser.

3.1.2 Mätbara mål

1.1. Öka sorteringen så att andelen utsorterade förpackningar (av den totala mängden avfall som kommer till ÅVC:n )ökar. Idag är det ca 20 % som går till
materialåtervinning. Målet är att denna andel ska öka till 30 % år 2020.

1.2. Ca 35 % av den totala mängden avfall från ÅVC går till förbränning. Denna andel ska minska till 25 % till 2020.

1.3. Mängden hushållssopor per person som går till förbränning ska minska med 30 procent till år 2020 jämfört med 2014.

3.1.3 Åtgärder

Avfallsmängden följer konsumtionen, vi högkonjunktur ökar avfallsmängden och tvärtom vid lågkonjunktur. Det är därför viktigt att uppmuntra och underlätta för återanvändning.

Kommunen kan också i sin egen verksamhet titta på möjligheterna att minska svinnet av till exempel mat. På Återvinningscentralens ska det vara enkelt att bli av med material som inte är avfall. Återbruket vid ÅVC i Götene har här en viktig uppgift att fylla.

3.2 Målområde 2 – omhändertagande av farligt avfall

3.2.1 Inriktningsmål

Hanteringen av farligt avfall sköts på rätt sätt av hushåll och verksamheter.
Götene kommun undersöker vilka åtgärder som behöver göras för att minimera riskerna med de gamla deponierna.

3.2.2 Mätbara mål

2.1. Mängden farligt avfall och elavfall i säck- och kärl minskar till 0 procent till år 2020.

2.2. År 2020 skall alla Götene kommuns invånare som berörs känna till var farligt avfall och el-avfall kastas.

2.3. Underlätta för verksamheter att bli av med sitt farliga avfall på ett riktigt sätt.

3.2.3

3.2.4 Kommentarer och konsekvenser av målområde 2

Minskad spridning av farligt avfall är viktigt för att minimera spridningen av oönskade kemikalier i samhället. För att nå bra resultat är det dels viktigt att informera att det är viktigt att omhänderta farligt avfall på rätt sätt och dels att skapa förutsättningar så att det kan hanteras rätt. Det elavfall och farliga avfall som hamnar i soptunnan (säck- och kärl avfall) eldas upp och får en diffus spridning.

3.3 Målområde 3 – Avfall som en resurs

3.3.1 Inriktningsmål

Att skapa bra förutsättningar för att avfall enkelt ska kunna sorteras för att sedan återvinnas.

3.3.2 Mätbara mål

3.1. Önskvärt är att antalet Återvinningsstationer i kommunen utökas så att Götene uppnår ett nyckeltal på 1000 personer/station.

3.2. Fastighetsägare till större fastigheter med flera lägenheter ska uppmuntras att införa ”sophus” för att förenklad sopsorteringen för sina kunder.

3.3. Införande av matavfallsinsamling senast 2021.

3.4. Avloppsslam ska återanvändas resurseffektivt.

3.3.3 Åtgärder

3.3.4 Kommentarer och konsekvenser av målområde 3

För att utsorteringen av avfallets olika fraktioner ska öka och för att det ska bli bra kvalitet på materialet som samlas in krävs det att medborgarna i kommunen får bra information.

För att samla in matavfall kommer troligtvis avfallstaxorna att behöva höjas då detta är en större förändring i verksamheten. Hur hög den extra kostnaden blir beror på vilket system som väljs och vad den kommande upphandlingen av insamlingen resulterar i för pris. Samma sak gäller insamlingen av förpackningar och tidningar om avfallsutredningens förslag om att kommunerna tar över insamlingen genomförs. Det brukar då pratas om fastighetsnära insamling, FNI, vilket kan göras på olika sätt beroende på boendeform. Mer utbyggd insamling ökar dock kostanden vilket är viktigt att ta hänsyn till när system väljs.

4 Konsekvenser av avfallsplanen

4.1 Inverkan på miljön

Till största delen innebär avfallsplanen positiva miljöeffekter, framförallt genom ökad hushållning med resurser och en ökad kunskap hos människor om miljö- och avfallsfrågor. En risk för negativa miljöeffekter, främst lokalt, finns vid eventuella etableringar av nya avfalls- och biogasanläggningar.

De åtgärder som kan medföra störst betydande miljöpåverkan under 2017–2021, både positiv och negativ, bedöms vara:

• Ökad utsortering och omhändertagande av avfallet medför att mer material flyttas uppåt i avfallshierarkin och att återanvändningen ökar.
• Att större andel farligt avfall tas omhand miljöriktigt får till följd att mindre gifter sprids i ekosystemen.

• Mer sortering kan få till följd att antalet transporter kan komma att öka för att forsla de olika avfallsslagen från och till olika angöringspunkter.

På längre sikt kommer även arbetet med att förebygga att avfall uppkommer och ökad återanvändning att medföra betydande positiva konsekvenser för miljön. Genomförandet av avfallsplanen bidrar till möjligheterna att uppfylla sex stycken nationella miljökvalitetsmål.

Genomförandet av avfallsplanen medför flera positiva miljökonsekvenser, framförallt genom förbättrad hushållning med jordens ändliga resurser och minskad föroreningsbelastning i miljön, vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt.

Risk för negativa miljökonsekvenser av genomförandet av avfallsplanen är främst lokalt med byggnationer av avfallsanläggningar. Konsekvenserna handlar generellt sett om utsläpp till luft, mark, ytvatten och grundvatten, påverkan genom buller, trafiksäkerhet och i vissa fall lukt och nedskräpning.

4.2 Påverkan på verksamheten

Flera av de åtgärder som finns under respektive mål är del av den ordinarie verksamhetens utveckling, avfallsplanen hjälper i dessa fall främst till att förtydliga den riktning som verksamheten ska ha.

För andra delar innebär det dock större insatser som kan vara både kostnadskrävande och arbetskrävande.

Matavfallsinsamling som pekas ut i nationella miljömål och avfallsutredningen är en förändring som kan innebära en justering av avfallstaxorna uppåt. Samma sak gäller förbättrad insamling av förpackningar och tidningar även om det med en ökad utsortering av dessa material kan innebära en lägre kostnad för behandlingen så blir det totalt sett en högre kostnad med utökad insamling. För att uppnå målen i planen krävs det informationsinsatser som är större än de som genomförs i dagsläget. Detta innebär ett merarbete jämfört med dagens arbete.

5 Information och kommunikation

5.1 Samråd och dialog om avfallsplanen

I arbetet med avfallsplanen ska en dialog föras med olika intressegrupper; politiska partier, avfallsentreprenörer, kommunala råd för pensionärer och funktionsnedsatta, kommunala nämnder, fastighetsägare med flera. Detta för att nå fram med ett så genomarbetat förslag som möjligt till samrådet. Samråd och utställning av avfallsplan och miljökonsekvensbeskrivning sker under 2016 enligt gängse regler för kommunala planer. Samrådsredogörelse finns i bilaga 8. Framtagandet av avfallsplanen ska ske i samarbete mellan olika parter.

5.2 Information om avfallshanteringen

I dagsläget ger Götene Vatten & Värme AB varje år ut en almanacka kring kommunens avfallshantering, mycket av fokus på informationen är kring producentansvaret och hur olika material ska sorteras ut. Information om detta finns även på hemsida. En utökad framtida sortering kommer att kräva mer information för att systemen ska fungera på ett tillfredsställande sätt.

Avfallsplanen kommer i ett första steg att kommuniceras under samrådet och utställningen i samband med denna. När de olika stegen i avfallsplanen sedan ska startas upp kommer det vara nödvändigt med punktinsatser för att öka förståelsen och för att få ett fungerande system. Information och resultat från väsentliga delar från uppföljningarna av avfallsplanen kommer att publiceras.

6 Uppföljning av avfallsplanen

6.1 Uppföljning av föreliggande avfallsplan

Avfallsplanen följs upp årligen med en kort status för mål och åtgärder. Uppföljningen delges kommunstyrelsen, Miljö- och bygglovsnämnden samt Götene Vatten & Värme AB:s styrelse.

Projektgruppen som arbetat fram avfallsplanen med deltagare från Götene Vatten & VärmeAB och Miljö- och bygglovsnämnden deltar i uppföljningen. Krav i Avfallsförordningen (SFS2011:927) finns på att en kommuns avfallsplan ska följas upp minst var fjärde år. Utifrån det kommer denna avfallsplan att med genomgående uppdateras enligt nedanstående. År 2020 görs en revidering av planen och nya mätbara mål och åtgärder arbetas fram. År 2025 genomförs en uppföljning av hela planen som grund när den nya avfallsplanen ska tas fram.

6.2 Uppföljning av 1995 års avfallsplan

Sedan den tidigare avfallsplanen antogs år 1995 har mycket hänt både med Götenes avfallssystem och med avfallsfrågan nationellt och internationellt. Avfall ses idag mer som en resurs än när avfallsplanen gjordes och mer material sorteras idag och tas omhand samtidigt som den totala avfallsmängden ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Kortfattat går det därför att säga att visionen om att se avfallet som en resurs till viss del har uppnåtts men att minskade avfallsmängder är en fortsatt prioriterad fråga. En uppföljning av Avfallsplanens handlingsprogram finns i bilaga 5.

Bilagor

Följande bilagor finns till avfallsplanen och går att begära ut av Götene kommun.

• Bilaga 1: Nulägesbeskrivning
• Bilaga 2 Industrins producentansvar
• Bilaga 3: Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall
• Bilaga 4: Deponier inom Götene kommun som ej längre är i drift.
• Bilaga 5: Uppföljning av tidigare avfallsplan
• Bilaga 6: Miljökonsekvensbeskrivning
• Bilaga 7: Uppgifter till länsstyrelsen
• Bilaga 8: Samrådsredogörelse