Vattenhushållande insatser i Götene kommuns åar

Projektet har tagit fram kunskapsunderlag om hur vattenhushållningen i landskapet kan förbättras.

Mellan 2018 och 2019 genomförde Götene kommun projektet Vattenhushållande insatser i Götene kommuns åar för att ta fram underlag som stärker landskapets förmåga att hålla kvar vatten, jämna ut flöden och öka tillskottet av grundvatten. Arbetet fokuserade på de kraftigt påverkade vattensystemen kring Mariedalsån och Sjöråsån, där utdikning och rätade vattendrag har försämrat naturens förmåga att hantera vattenflöden.

Naturvårdsgruppen fick i uppdrag att göra en landskapsekologisk analys och ta fram förslag på lämpliga platser för våtmarker och andra vattenhushållande åtgärder. Uppdraget omfattade även kunskapsstöd och dialog med berörda markägare.

Analysen byggde på GIS- och kartstudier, historiska kartor, höjddata och jordartsinformation. Totalt identifierades 126 möjliga lägen, varav 56 prioriterades för platsbesök. Efter fältbesök valdes 30 platser ut som mest värdefulla för att nå projektets mål: förbättrad vattenhushållning, ökad biologisk mångfald, minskad övergödning och klimatanpassning.

Föreslagna vattenhushållande åtgärder

Tre åtgärder föreslogs som aktuella:

• Våtmarker – nyanläggning eller återställning av våtområden som håller kvar vatten, jämnar ut flöden och gynnar biologisk mångfald.
• Fosfordammar – små dammar som fångar fosfor och minskar övergödning.
• Återmeandring – återskapande av slingrande vattendrag för bättre rening, flödesutjämning och livsmiljöer.

Utöver dessa föreslogs kompletterande insatser:

• Skyddszoner – vegetationszoner mellan åkermark och vattendrag som fungerar som filter för näringsämnen och jordpartiklar. Skyddszoner bromsar ytavrinning, ökar infiltrationen och stabiliserar leraggregat så att de inte slammas upp och följer med vattnet. De bidrar också till biologisk mångfald genom att skapa gröna korridorer för växter, pollinatörer och vilt.
• Strukturkalkning – en åtgärd för att förbättra lerjordars struktur och minska fosforförluster. Genom att tillsätta bränd eller släckt kalk binds lerpartiklarna samman, vilket minskar erosion och ökar markens genomsläpplighet. Detta leder till mindre ytavrinning, bättre vattenhållning och i vissa fall ökad grundvattenbildning. Strukturkalkning ger dessutom bättre odlingsförutsättningar och är en långsiktig åtgärd som kombinerar miljönytta med produktionsfördelar.

Tillsammans bidrar dessa insatser till ett mer robust och klimatanpassat landskap.

De 30 prioriterade lägena

Inom projektet har 30 olika lägen och åtgärder pekats ut som prioriterade. I rapporten ges det följande för varje läge:

• Koordinater
• Förslagen åtgärd och storlek
• Beskrivning av område och flöde
• Uppskattad areal i tillrinning och andel jordbruksmark
• Om markägarkontakt skett
• Anläggningssätt för åtgärden
• Motstående intressen
• Bedömd nytta enligt tre kategorier:
  • Vattenhushållning/klimatanpassning
  • Biologisk mångfald
  • Minskad övergödning
• Bedömt prövningsbehov för tillåtlighet till anläggning

Rapport för Vattenhushållande insatser i Götene kommuns åar. pdf, 12.1 MB. (pdf, 12.1 MB)

LONA

Projektet genomfördes inom ramen för Lokala naturvårdssatsningar (LONA) med stöd från Naturvårdsverket.