Våtmarker

Våtmarker är bland det mest artrika miljöerna Sverige och bidrar med många nyttor och ekosystemtjänster som vi människor är beroende av som till exempel vattenrening.

Under 1800-talet och 1900-talet första hälft dikades många våtmarker ut för att ge plats åt jord- och skogsbruk. Det har lett till att många våtmarker i Sverige försvunnit. Idag vet vi att våtmarker är avgörande för att bevara biologisk mångfald, förbättra vattenkvalitet och motverka klimatförändringar.

Våtmarker har en viktig roll i landskapet. De bidrar till att rena vatten, jämna ut vattenflöden och minska risken för både torka och översvämningar. Samtidigt är de livsmiljöer för en stor mångfald av arter. När torvmarker återställs till våtmark minskar utsläppen av växthusgaser. Dessutom erbjuder de goda möjligheter för friluftsliv som fågelskådning, skridskoåkning och paddling.

Vad är en våtmark?

En våtmark är ett område där vatten finns ovan eller under markytan under stora delar av året. Det kan vara svårt att veta vad som är en våtmark eftersom de inte alltid har synliga vattenspeglar. Men minst hälften av växterna ska kunna växa i vatten om området ska räknas som en våtmark.

Våtmarker kan bland annat delas in efter varifrån de får sitt vatten (hydrologi) eller vilka växter som dominerar i området (biotop). Det finns även andra sätt att klassificera våtmarker beroende på deras egenskaper och funktion i landskapet. Några exempel på olika våtmarkstyper är myrar, strandvåtmarker, fuktängar och sumpskogar. Några exempel på olika våtmarkstyper är myrar, strandvåtmarker, fuktängar och sumpskogar.

Mer information finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Våtmarkens funktioner i landskapet

• Fyller på grundvatten och ökar vattentillgången under torra perioder
• Fördröjer och samlar upp vatten vid kraftiga regn
• Skapar svalare mikroklimat vid värmeböljor
• Renar vatten från näringsämnen och miljögifter
• Binder kol och minskar utsläpp av växthusgaser
• Är hem för många växt- och djurarter
• Ger plats för friluftsliv som fågelskådning, paddling och skridskoåkning
• Kan användas för bevattning inom jordbruket
• Samlar näringsämnen som kan återföras till åkermark
  

Varför behövs våtmarker?

Våtmarker är viktiga tack vare alla de funktioner de fyller i landskapet. De hjälper till att hålla kvar vatten, vilket är avgörande både vid torka och vid kraftiga regn. Genom att rena vatten, gynna biologisk mångfald och bidra till ett svalare mikroklimat stärker våtmarker naturens motståndskraft. Dessutom skapar de värdefulla möjligheter för friluftsliv och rekreation, och bidrar till ett levande landskap för både människor och djur.

Anlägg rätt våtmark på rätt plats

Olika typer av våtmarker passar på olika platser, men en gemensam förutsättning är att det finns tillräckligt med vatten som rinner till området. Vatten söker sig alltid till landskapets lågpunkter och där kan våtmarker göra stor skillnad. Har du mark med naturliga lågpunkter, tillrinnande vatten eller tidigare dikade ytor som är svåra att bruka, kan det vara en god idé att skapa eller återställa en våtmark. På så sätt tas inte värdefull jordbruks- eller skogsmark i anspråk.

För dig som vill anlägga eller restaurera en våtmark finns flera stöd att söka, beroende på marktyp. Exempel på bidrag är LONA, LOVA, investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder, NOKÅS, våtmarksfonden och stöd via Naturskyddsföreningen.

Om du är intresserad av att anlägga eller restaurera en våtmark kontakta Länsstyrelsen i Västra Götaland, det kan ge bra råd och vägledning.

Vad gör kommunen?

Kommunen arbetar strategiskt för att vatten ska hamna på rätt plats i landskapet. Genom att ta hänsyn till naturens förutsättningar skapas bättre möjligheter för ekosystemtjänster som vattenrening, biologisk mångfald och klimatanpassning. Vi undersöker också var nya våtmarker kan anläggas och planerar för naturbaserade lösningar för dagvattenhantering. Arbetet bidrar till en hållbar livsmedelsförsörjning, ett levande kulturlandskap och en robust landsbygd, och är en viktig del i att nå både nationella miljömål och internationella mål som Agenda 2030.