Blå och grön infrastruktur i Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Under 2021 genomfördes ett samarbetsprojekt mellan Götene kommun, Mariestad kommun, Lidköping kommun, Biosfär Vänerskärgården med Kinnekulle samt Högskolan i Skövde. Projektet syftade till att ta fram ett kunskapsunderlag för strategisk planering av blå och grön infrastruktur.

Projektet resulterade i en rapport som redovisar ett kunskapsunderlag som tagits fram för arbete med blå och grön infrastruktur i Mariestad, Götene och Lidköping kommun. Utifrån underlaget kan kommunerna prioritera markanvändning så att man bibehåller och utvecklar en grön och blå infrastruktur som bidrar till att uppfylla flera miljökvalitetsmålet:

• Ett rikt växt- och djurliv
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• God bebyggd miljö

Grön och blå infrastruktur är ett nätverk av naturmiljöer (gröna) och vattenmiljöer (blå) som tillsammans främjar biologisk mångfald, hanterar klimatanpassning och förbättrar välmående för människor.

Biotope Biodiversity Capacity Indicator (Biologisk mångfaldsindiaktor)

För att ta fram kunskapsunderlaget användes en metod som utvecklades parallellt med projektet, Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). BBCI är en indikator som bedömer ett biotoplandskaps kapacitet att stödja biologisk mångfald över tid.

Syftet med BBCI är att fungera som ett planeringsverktyg för att:

• stärka biologisk mångfald i ett landskap
• förbättra förutsättningarna för arter att använda hela landskapet
• skapa bättre förutsättningar för hänsyn till biologisk mångfald i samband med samhällsutveckling.

BBCI bygger på ekologisk kunskap om hur landskapets struktur påverkar arters överlevnad och biologisk mångfald. Med hjälp av indikatorn kan man undersöka:

• Landskapets totala hållbarhet ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv
• Andelen livsmiljöer (patcher) som är otillräckliga för att stödja arter på egen hand
• Landskapets känslighet för påverkan på specifika patcher, vilket kan ha stor betydelse för den biologiska mångfaldens långsiktiga stabilitet

Analyserade biotoper och fokusarter

Fem biotoptyper valdes ut i samråd med kommunerna:

• Gräsmarker
• Äldre barrskog
• Ädellövskog
• Våtmarker
• Fågelskär

I rapporten redovisas biotoplandskapens långsiktiga hållbarhet för biologisk mångfald och känslighet för tidsperspektivet 100 år.

För att representera olika artsamhällen användes två fokusarter:

• Fokusart 1: mindre arealkrävande (minst 1 hektar)
• Fokusart 2: mer arealkrävande (minst 10 hektar)

Resultat för Götene kommun

Analysen visar att:

• Gräsmarker uppvisar relativt god hållbarhet för båda fokusarterna.
• Barrskog, våtmarker och ädellövskog är marginellt hållbara för den mindre arealkrävande arten, men otillräckliga för den större.
• Fågelskär bedöms som icke hållbara för båda fokusarterna.

Detta innebär att endast arter med god spridningsförmåga och låga arealkrav har förutsättningar att överleva i landskapet på lång sikt.

Slutsatser

För att säkerställa att landskapet fortsatt kan stödja biologisk mångfald krävs:

• Skydd av ekologiskt betydelsefulla patcher från exploatering
• Anpassad skötsel som bevarar biotopernas kvaliteter
• Åtgärder som stärker konnektiviteten mellan mindre patcher och möjliggör utveckling av större sammanhängande biotoper

Restaureringsinsatser bör prioriteras i områden som ligger i direkt anslutning till ekologiskt värdefulla miljöer.

Användning av kunskapsunderlaget

Resultaten från BBCI-analysen kan användas som stöd vid:

• Prioritering av naturvårdsinsatser
• Lokalisering av ny verksamhet
• Fysisk planering och strategisk markanvändning

Lokala Naturvårdssatsningen

Projektet genomfördes inom ramen för LONA (Lokala naturvårdssatsningen), med statlig finansiering via Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Västra Götaland. Metodutvecklingen av BBCI har även finansierats genom Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.