Lyssna

Gammal nyhet
Den här nyheten publicerades och är kanske inte aktuell längre.

Publicerad klockan .

Fler behöver känna igen invasiva arter

Götene kommun deltar i den informationssatsning som Naturvårdsverket, flera myndigheter och föreningar deltar i med syfte att få fler människor att känna igen en invasiv främmande art i Sverige. Dessa invasiva främmande arter, både växter och djur, är ett hot mot vår biologiska mångfald.

Förstora bilden

Representanter från Götene kommun och Länstyrelsen i Västra Götaland inventerar ett bestånd av en invasiva växten Jättebalsamin.

Bara hälften av alla svenskar kan namnge någon invasiv art och ännu färre vet hur de ser ut. Det vill Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och ett 80-tal myndigheter och organisationer råda bot på i en gemensam informationssatsning.

Många känner till begreppet invasiva arter, men bara ungefär hälften av dem kan ange någon invasiv art och ännu färre känner igen dem ute i naturen. Blomsterlupin, jätteloka och mårdhund är de landlevande invasiva arter som flest känner till. Parkslide har uppmärksammats mycket sista året, men få kan peka ut den. Ännu mer okända är de EU-listade arterna jättebalsamin och gul skunkkalla.

Allmänhetens kunskap om de invasiva arterna är viktigt för att vi myndigheter ska få in tips från allmänheten om var arterna finns. Och för att man inte av misstag ska sprida dessa arter måste man ju veta hur de ser ut, säger Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket.

Öka kunskap genom samarbete

För tredje året i rad skapar och driver Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten informationssatsningar om invasiva arter. Årets satsning som har fler medverkande organisationer än någonsin handlar om att öka kunskapen om specifika invasiva arter. Ett 80-tal organisationer hjälps åt att sprida information till allmänheten.

"Vi välkomnar fler, både organisationer och privatpersoner, att vara med och sprida information. Det är ett bidrag till att minska hotet mot biologisk mångfald från invasiva arter så håll utkik efter hashtaggen #invasivaarter i våra sociala kanaler i sommar, säger Ellinor Lindblad, kommunikatör på Naturvårdsverket."

De som deltar i informationssamarbetet är: alla länsstyrelser, många kommuner, Artdatabanken, Båtunionen, Fiskevattenägarna, Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR), Naturskyddsföreningen, Nordens Ark, Sportfiskarna, Svenska Jägareförbundet, Trafikverket, Zoobranschens Riksförbund (ZooRF) och Världsnaturfonden.

Mer information och kontakt

Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket, 010-698 15 60, henrik.lange@naturvardsverket.se

Ellinor Lindblad, kommunikatör på Naturvårdsverket, 010-698 16 31, ellinor.lindblad@naturvardsverket.se

Du kan också hitta mer infomattion hos Havs- och vattenmyndigheten  och Naturvårdsverket

 

Jättebalsamin. Det är förhållandevis lätt att bekämpa jättebalsamin, genom slåtter, bete eller genom att dra upp etablerade plantor. Åtgärderna måste normalt fortsätta under två-tre år tills inga plantor dyker upp.

Jättebalsamin. Det är förhållandevis lätt att bekämpa jättebalsamin, genom slåtter, bete eller genom att dra upp etablerade plantor. Åtgärderna måste normalt fortsätta under två-tre år tills inga plantor dyker upp.

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!