PDV står för pågående dödligt våld och beskriver situationer där en eller flera personer använder livsfarligt våld mot allmänheten. Genom planering, utbildning och övning kan personalen bli bättre förberedd och därmed minska konsekvenserna vid en sådan händelse. Även om Götene kommun inte har drabbats av en PDV-händelse finns det behov av att stärka beredskapen eftersom konsekvenserna kan bli mycket allvarliga

Innehåll

1 Inledning

PDV betyder pågående dödligt våld. En ”PDV-händelse” kan vara många olika typer av attacker, men gemensamt är att en eller flera personer använder livsfarligt våld mot allmänheten, och att våldet oftast fortsätter tills någon annan stoppar dem. Att personalen är mentalt förberedd kan minska skadorna vid en sådan händelse. Detta uppnås genom planering, utbildning och övning. Erfarenheter från både Sverige och andra länder visar att det är viktigt att kunna agera även när situationen är oklar.

En PDV-händelse kan kännetecknas av att:

• våldet ofta utförs i liten skala och med enkla medel,
• gärningspersonerna ofta är beredda att dö,
• händelsen vanligtvis är över inom 15 minuter,
• många personer kan bli svårt skadade.

Under de senaste åren har behovet ökat av att kunna hantera pågående dödligt våld och andra allvarliga, tidskritiska händelser. Exempel på sådana händelser är dödsskjutningen på Risbergska skolan i Örebro 2025, skolattacken i Trollhättan 2015 och terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017.

Götene kommun har inte varit med om någon PDV-händelse, men eftersom följderna kan bli mycket allvarliga finns det goda skäl att stärka kommunens förmåga att agera om något skulle hända.

Riktlinjen överensstämmer med MSB:s vägledning ”Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan.”

1.1 Syfte

Syftet med riktlinjen är att vara ett stöd för verksamheterna att höja medvetenheten och förbereda sig för en eventuell PDV-händelse. Det betyder att riktlinjen ska vara grunden när sektorn tar fram en ”Beredskapsplan inför PDV-händelse” för verksamheten. Riktlinjen ger även handfasta tips vid utarbetandet av beredskapsplanen.

1.2 Avgränsning

Riktlinjen gäller samtliga sektorer Götene kommun.

2 Förebyggande och förberedande åtgärder

Det är mycket viktigt att arbeta förebyggande och förbereda sig för att både minska risken för att en PDV-händelse ska inträffa och för att begränsa skadorna om det ändå händer.

Alla verksamheter i Götene kommun arbetar utifrån samma mål. Dessa mål följer kommunens övergripande mål för krisberedskap:

• Minska följderna om en händelse inträffar
• Behålla förtroendet för kommunen och dess verksamheter
• Samordna och samarbeta med andra aktörer så mycket som möjligt

Verksamheterna bör ha en tydlig organisation. Vid en PDV-händelse finns det oftast ingen tid att skapa en fullständig och strukturerad lägesbild i början. Beslut måste fattas snabbt, trots att informationen är bristfällig. Därför är det extra viktigt att redan i förväg tydligt bestämma vem som får fatta beslut om hur verksamheten ska agera i en stressad och svår situation. Det innebär att roller och ansvar ska vara utpekade, risker ska bedömas, åtgärder ska genomföras och arbetet ska följas upp regelbundet i verksamhetens årshjul.

Organisationen får inte vara beroende av enskilda personer, utan ska vara anpassad efter varje verksamhets förutsättningar. Varje verksamhet behöver därför ha en egen struktur för att kunna hantera en PDV-händelse. Den ska innehålla en risk- och sårbarhetsanalys, beredskapsplan inför PDV-händelse, övning och mental förberedelse.

2.1 Risk- och sårbarhetsanalys

I det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsmiljön undersökas för att förebygga olyckor och ohälsa. I det arbetet kan man också försöka upptäcka signaler som kan tyda på risk för våld eller en framtida PDV-händelse. Det förebyggande arbetet är därför mycket viktigt.

Verksamheten kan använda Arbetsmiljöverkets rekommendationer gällande att systematiskt arbete för att minska riskerna för hot och våld.

Nedan följer exempel på resurser som kan upptäcka sådana signaler:

Personal som möter elever, brukare eller medborgare:

• Medarbetare kan få tidig information genom de människor de möter i sitt dagliga arbete.
• De kan också se förändringar, trender eller beteenden som väcker oro.

Kommunens brottsförebyggande samordnare:

• Kan ge stöd vid oro eller misstänkta varningssignaler.
• Kan beskriva vanliga tecken på att en person riskerar att agera ensam med våld.
• Kan stötta verksamheterna vid framtagande av beredskapsplan.

Tjänsteperson i beredskap (TiB):

• Får löpande information från polis och räddningstjänst.
• Kan upptäcka kommande risker på en övergripande nivå i kommunen.

2.2 Beredskapsplan inför PDV-händelse

Beredskapsplanen bör beskriva:

• hur utrymning, inrymning och utestängning ska gå till
• vem som ansvarar för vad vid en allvarlig våldssituation
• hur kommunikationen ska fungera, både internt och externt
  - intern kommunikation inom verksamheten
  - extern kommunikation med exempelvis anhöriga, kommunledning och polis
• skalskydd (hur byggnaden skyddas)
  - dörrar
  - lås
  - larm
  - zonindelning (vilka delar som är extra skyddade)

2.3 Övning och mental förberedelse

En PDV-händelse går ofta mycket snabbt. Det finns ingen tid att läsa instruktioner när det väl händer. Därför är det viktigt att personalen kan fatta snabba beslut även när situationen är stressig och oklar. Genom utbildning, övning och samtal om krishantering kan personalen bli mer mentalt förberedd, känna mindre stress och fatta bättre beslut som minskar konsekvenserna av händelsen.

Man kan förbereda sig mentalt på flera sätt. Ett enkelt sätt är att tillsammans med kollegor och chef prata om olika möjliga situationer och hur man kan agera. Några frågor som kan vara bra att diskutera är:

• Vilka särskilda utmaningar skulle situationen innebära?
• Vilka handlingsalternativ har vi?
• Vilka känslomässiga reaktioner kan vi möta och hur bemöter vi dem?
• Vilka kunskaper har jag för att hantera situationen?
• Vilka kunskaper saknar jag och hur kan jag få dem?
• Hur kan vår verksamhet bidra till att stoppa händelseförloppet?
• Vilka negativa följder kan uppstå efter en PDV-händelse och hur hanterar vi dem?
• Vilka risker kan jag stöta på?
• Vilka förväntningar finns på mig – från arbetsgivaren, omgivningen och mig själv?
• Vilka risker är jag beredd att ta?
• Vilka konsekvenser kan dessa val få för mig och mina närstående?
• Kan jag påverka dessa konsekvenser i förväg?

3 Direkta åtgärder

Vid en händelse med pågående dödligt våld ska man i första hand göra följande:

• Fly
• Sök skydd
• Larma

Det är viktigt att förstå att situationen kan förändras snabbt. Det beslut du tar först kan behöva ändras direkt. En PDV-händelse är ofta rörlig och oförutsägbar, och du måste anpassa dig efter vad som händer i stunden. Om du först bestämmer dig för att fly kan du strax därefter behöva söka skydd eller larma – eller tvärtom.

Fly betyder att du ska ta dig bort från faran så snabbt som möjligt och skapa så stort avstånd som du kan.

Sök skydd betyder att du försöker fördröja eller undvika att bli upptäckt, till exempel genom att låsa dörren, barrikadera eller gömma dig.

Larma betyder att du ska ringa 112 så snart det är möjligt, för att polisen ska kunna komma på plats så snabbt som möjligt.

3.1 Underlätta polisens arbete

Om polisen hinner komma medan våldet pågår kommer de agera utifrån den information de har och sina egna möjligheter. Polisens främsta mål är att stoppa våldet. Situationen kan vara mycket rörig även för poliserna.

Det kan vara svårt för polisen att direkt se vem som är gärningsperson. Därför kan polisen behöva agera på ett sätt som kan uppfattas som hårt eller överdrivet. Det är viktigt att följa polisens instruktioner. I vissa lägen kan vård av skadade behöva vänta tills polisen fått kontroll på gärningspersonerna.

3.2 Krisledning

Vid en PDV-händelse ska först sektorns egen krisledning aktiveras och vid behov även kommunens krisledningsgrupp.

3.3 Skapa en lägesbild

Götene kommun använder en metod som kallas ”fyrfältaren” i sitt krisarbete (se bilaga 1 ”Underlag för samlad lägesbild”).

Fördelen med att arbeta på ett systematiskt sätt med lägesbilder är att:

• beslutsfattare lättare kan förstå lägesbilden, oavsett situation
• lägesbilder kan delas mellan olika verksamheter, vilket är viktigt vid händelser som berör hela kommunen
• gamla lägesbilder kan användas som stöd vid senare händelser

Att skapa en lägesbild betyder att man samlar och sammanfattar den viktigaste informationen om en situation. En bra lägesbild gör det enklare att fatta beslut – vilket ofta är själva syftet. För att beslut ska kunna tas snabbt behöver lägesbilden vara tydlig, och det måste också vara klart vem som har rätt att fatta besluten.

En lägesbild hjälper också när man ska bestämma vilka resurser som behövs och vilka aktiviteter som ska prioriteras. I en verksamhet kommer det ofta in information från många olika håll, och då behöver allt sammanställas till en enhetlig lägesbild. Arbetet bör göras på samma sätt varje gång, efter den gemensamma mallen.

4 Åtgärder efter händelse

För att verksamheten ska kunna fungera över tid efter en PDV-händelse behövs följande:

• Säkerställa att verksamhetens krisledningsorganisation orkar arbeta under en längre period
• Säkerställa att viktiga stödfunktioner (till exempel IT, personal, lokaler) fungerar över tid
• Ordna psykosocialt stöd för personal, brukare, barn/elever och andra berörda under så lång tid som behövs
• Utvärdera krisarbetet kort tid efter händelsen
• Säkerställa att informationskanaler fungerar även på lång sikt
• Om en minnesplats upprättas: föra dialog med de som tar initiativet för att komma överens om plats, utformning, hur länge den ska finnas och vem som ansvarar för skötseln
• Klargöra vem som ansvarar för långsiktigt arbete och för att verksamheten kan återgå till normalläge (till exempel POSOM och andra stödresurser)

5 Referenslista

• Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan | MSB
• Arbeta systematiskt för att minska riskerna för våld och hot om våld - Arbetsmiljöverket