Riktlinjer för viltvård, jakträtt och fiskerätt

1. Bakgrund

Dessa riktlinjer anger hur kommunen ska hantera frågor kring jakträtt, skyddsjakt och fiskerätt. Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra kommunens ambitioner kring jakt- och fiskefrågor, samt att ge vägledning åt kommunens tjänstemän.

Götene kommun äger ca 1700 hektar mark, varav ca 500 hektar utgör skog, vissa av kommunens fastigheter omfattas av fiskerätt. I januari 2024 fanns fem pågående jakträtter i kommunen, varav två avdrivningsrätter och ett avtal om fiskerätt.

1.1 Jakträtt

Jakt ingår inte i allemansrätten utan regleras i jaktlagen (1987:259). Med jakt avses enligt 2 § jaktlagen att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt. Med vilt avses i lagen vilda däggdjur och fåglar. Kommunen och jakträttshavaren ansvarar tillsammans för att främja en lämplig utveckling av viltstammarna med hänsyn till allmänna och enskilda intressen. Jakträtt har upplåtits genom avtal utan avgift.

1.2 Normal- och skyddsjakt

Förutom normaljakt, det vill säga jakt för att tillgodogöra sig viltet, förekommer så kallad skyddsjakt. Skyddsjakt innebär jakt enligt bilaga 4 till jaktförordningen och är ett sätt att förebygga skador som viltet kan orsaka eller av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.

I jaktförordningen anges de skäl som kan medge skyddsjakt. Dessa skäl är:

1. Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,
2. Av hänsyn till flygsäkerheten,
3. För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller
4. För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur och växter.

Skyddsjakt får bedrivas av jakträttshavaren utan myndighetsbeslut på vissa arter enligt jaktförordningens bilaga 4 under ordinarie jakttid. För övriga arter och vid jakt utanför ordinarie jakttid krävs tillstånd från länsstyrelsen eller Naturvårdsverket. Vidare har Polisen rätt att besluta om avlivning av vilt som medför avsevärd skada eller utgör fara för människors säkerhet enligt 9 § Jaktlagen.

1.3 Viltvård

Varje fastighetsägare ansvarar för viltvård på sin mark. Syftet med viltvård är att hjälpa viltet att överleva. Detta görs genom att bevaka viltstammen och utföra nödvändiga åtgärder såsom utfodring och anläggning av våtmarker, samt avskjutning i syfte att förbättra viltstammars sammansättning

Götene kommun har som fastighetsägare huvudansvaret för att viltvården på kommunens mark sköts. Detta sker bl.a. genom upplåtelser med kommunala viltvårdare och genom upplåtelse av jakträtt. All viltvård ska ske på ett för allmänheten, arrendatorer och skyddsjägarna, tryggt och säkert sätt. Viltstammarna d.v.s. antalet djur inom ett bestämt område, bör regleras till en för trafiken, jord- och skogsbruket samt andra tätortsnära intressen, rimlig nivå.

Götene kommun har avtal med enskilda kommunjägare vilka benämnas viltvårdare. Dessa har rätt att idka skyddsjakt inom detaljplanelagt område inom Götene kommun. Viltvårdarna har för ändamålet polisens tillstånd (enligt 3 kap 6§ ordningslagen) för skjutning med eldvapen inom detaljplanelagt område i samband med skyddsjakt.

1.4 Fiskerätt

Rätt till fiske regleras i fiskelagen (1993:787). Med fiske avses verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levande fisk (inklusive blötdjur och kräftor). Varje svensk medborgare får fiska i allmänt vatten. Vad som är allmänt och enskilt vatten regleras i Lag (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde. Vattenområden i havet, Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland är allmänt vatten. Allt annat vatten är enskilt.

En fastighetsägare som äger vatten äger automatiskt inte rätten till fiske i vattnet. Rätten till fiske avgörs av hur fastigheten vid tiden för avstyckningen från stamfastigheten brukades, och ifall rätten till fiske överfördes till den nybildade fastigheten eller inte. Fiskerätt kan också vara samfälld, det vill säga att rätten till fiske ägs av flera fastigheter gemensamt. Varje fastighet har då andelar i fisket baserade på hur många personer fastigheterna en gång i tiden klarade av att försörja. De juridiska förutsättningarna för kommunens samtliga fastigheters andelar i enskilt vatten är inte utredda.

2. Götene kommuns huvudprincip

Kommunens huvudprincip är att inte upplåta jakt- eller fiskerätt på kommunalt ägda fastigheter. Med fiskerätt avses i detta sammanhang fiske med så kallade fasta redskap.

2.1 Kommunen kan medge undantag från huvudprincipen enligt följande

1. Upplåta jakt på klövvilt när de anses lämpligt i syfte att utföra viltvård och skyddsjakt. Det är främst angränsande jaktlag som får upplåtas jakträtt på kommunalt ägda fastigheter.
2. För reglering av klövviltstammar av dovvilt och vildsvin i anslutning till tätbebyggda områden.

Om avskjutning av vilt behövs för viltvårdande syfte ska det främst ske genom avdrivning av djur från fastigheter inom detaljplanelagt område. Om vilt behöver jagas inom detaljplanelagt område ska det ske med största försiktighet och i syfte att skrämma viltet. För att bedriva jakt inom detaljplanelagt området behöver tillstånd för skottlossning sökas hos polisen.

Som krav för upplåtelse eller medgivande gäller att den som deltar ska ha avlagt godkänt prov för jägarförbundets högvilt eller motsvarande. Det ska upprättas ett skriftligt avtal om medgivande eller upplåtelse. Avtal upprättas av kommunen i samråd med viltvårdaren med samordningsansvar.

3. Kommunala viltvårdare

Kommunen har kommunala viltvårdare vars funktion är att hantera vilt på kommuns egen mark som inte är utarrenderad för jakt. En viltvårdares uppdrag är att hantera sjuka eller skadade djur.

3.1 Riktlinjer

1. På offentlig plats inom tätbebyggt område ska skyddsjakt av kommunens viltvårdare bedrivas endast på uppdrag av Götene kommun. Skyddsjakten ska ske enligt reglerna i bilaga 4 i jaktförordningen.
2. Kommunen tillhandahåller väst märkt ”Viltvårdare” vilken alltid ska bäras vid skyddsjakt. Västarna ska återlämnas till kommunen vid avtalets upphörande.
3. Vid skyddsjakt ska kommunal viltvårdare eftersträva ett så diskret fullgörande av uppdraget som möjligt. Vid val av tidpunkt, uppträdande och jaktsätt ska största möjliga hänsyn tas till allmänheten.
4. Inför all skyddsjakt ska polisen, 114 14, informeras om verksamheten. I det fall skott avlossats ska återrapportering om detta ske så snart som möjligt till polisen.
5. Ersättning betalas ut för att täcka kostnader uppkomna i samband med resor för uppdrag från kommunen i syfte att utföra viltvård och skyddsjakt. Ersättning utgår per avtalsår och betalas ut i efterskott.
6. Avlivning av trafikskadat vilt inom tätbebyggt område bör ske av viltvårdare som har polisens tillstånd enligt 3 kap 6 § ordningslagen.
7. Djur som avlivats ska omhändertas. Viltvårdare får behålla avlivat vilt.
8. En gång årligen ska viltvårdare redovisa genomförd verksamhet för viltvårdaren med samordningsansvar och kommunen.
9. Jakt på enskild fastighetsinnehavares initiativ enligt reglerna i bilaga 4 till jaktförordningen kan ske genom överenskommelse mellan kommunens viltvårdare och fastighetsägaren. Kommunen ansvarar inte för sådan skyddsjakt och inte heller för viltvårdande insatser. Kommunen bekostar inte denna typ av skyddsjakt eller viltvård utan parterna får själv göra upp om eventuell ersättning.
10. Sanering av skadedjur till exempel möss, råttor, sorkar med mera betraktas inte som skyddsjakt. Fastighetsägare ansvarar själva för ohyra och skadedjur i sina hus och trädgårdar. Ormar är inte klassade som skadedjur, eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren får själv ta ansvar för att åtgärder mot ormar vidtas.
11. Det är slutligen alltid viltvårdarens bedömning på plats som avgör om jakt ska ske, eller inte, i det enskilda fallet.
12. Överträdelse av ovanstående riktlinjer medför varning och vid upprepad överträdelse entledigande av berörd viltvårdare.

3.2 Ansvarsområden

I Götene kommun finns flera kommunala viltvårdare varav en viltvårdare med samordningsansvar.

3.2.1 Viltvårdarnas ansvar

En viltvårdares uppdrag är att hantera sjuka eller skadade djur.

• Vid uppdrag från kommunen eller medborgare i egenskap av kommunal viltvårdare alltid beakta lagar och regler som gäller
• Utföra uppdrag vid behov
• Inneha giltig jägarexamen
• Inneha statligt jaktkort
• Inneha giltigt skottlossningstillstånd inom tätbebyggt område av polisen
• Inneha giltig olycksfall- och ansvarsförsäkring
• Inneha giltigt skjutprov inför varje ny avtalsperiod som kommunal viltvårdare
• Kontakta polis inför avfyring av vapen
• Rapportering av fält vilt och insatser till kommunen regelbundet och uppföljning av insatser och uppdrag en gång årligen

3.2.2 Kommunens ansvar

• Götene kommun är uppdragsgivare
• Årligen i december månad utbetala ersättning för utlägg av drivmedel till kommunala viltvårdare
• Ansöka om tillstånd hos Polisen för viltvårdare att avfyra eldvapen inom detaljplanerat område och står för kostnaden
• Olycksfallsförsäkring för viltvårdare
• Tillhandahålla västar och magnetskyltar till bil med texten ”viltvårdare”

3.3 Ersättning

Ersättning betalas ut för att täcka kostnader uppkomna i samband med resor vid uppdrag från kommunen i syfte att utföra viltvård och skyddsjakt. Ersättning utgår per avtalsår och betalas ut i efterskott. Ersättning baseras på schablonbeloppet för resor med egen bil i tjänst från Skatteverket. Fakturaunderlag ska vara Götene kommun tillhanda senast 30 november varje år.

Viltvårdarna ansvarar för att redovisa utförda uppdrag och antal körda mil i samband med uppdrag från kommunen.

4. Jakträttsavtal i Götene kommun

4.1 Riktlinjer för upprättande

• Målet med att upplåta mark för jakträtt är att främja viltets överlevnad och förhindra skador på djur och på människors egendom.
• Jakt får inte försvåra det rörliga friluftslivet.
• Götene kommun tillämpar ingen kölista för intresserade jaktlag. Jakträtt ska i första hand upplåtas till angränsande jaktlag.
• Det förekommer ibland att ett markområde omfattas av både jakträtts- och arrendeupplåtelse. Så länge de olika upplåtelserna inte strider mot varandras utövande kan de verka på samma yta. Jakträttshavare och arrendatorer ska i sina respektive avtal informeras om att de verkar inom samma område.
• Ett jakträttsavtal ska reglera kommunens och jakträttsinnehavarens rättigheter och skyldigheter gentemot varandra.
• Jakträttsinnehavaren svarar ensam för avgifter som författningsenligt ska avläggas såsom fäll- och jaktkortsavgifter.
• Jakträttsinnehavaren ska följa de bestämmelser och föreskrifter som meddelas i jaktförfattningarna och av vederbörande myndigheter.
• Kommunen och jakträttsinnehavaren ska ha en god kommunikation och så tidigt som möjligt informera varandra om kommande åtgärder eller ändrade förhållanden eller annat som kan påverka jakträttens utövande.
• Jakträttsavtal bör upprättas med en avtalstid om max ett år i taget.
• Alla jakträttsavtal ska upprättas skriftligt.

4.2 Ansvar och delegation

Behörighet att fatta beslut om arrende regleras i kommunstyrelsens delegationsordning.

Kommunstyrelsen ansvarar för tolkning av riktlinjerna.