Riktlinjer för dagvatten i Götene kommun

Detta dokument är Götene kommuns riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras på ett hållbart, miljövänligt och långsiktigt sätt inom samhällsplaneringen. Det beskriver ansvarsfördelning mellan kommunen, fastighetsägare och andra aktörer samt ger vägledning för teknisk utformning av dagvattenlösningar i olika typer av områden. Syftet är att minimera översvämningar och föroreningar samtidigt som dagvatten bidrar till attraktiva, klimatanpassade och funktionella stadsmiljöer.

1. Inledning

1.1 Vad är dagvatten

Dagvatten är regnvatten och smältvatten som tillfälligt rinner på och sköljer av tak och hårdgjorda ytor som till exempel asfalt. Under naturliga förhållande tränger större delen av vattnet ner i marken innan det når våra vattendrag. I tätbebyggda områden med mycket asfalterade och andra hårdgjorda ytor rinner vattnet på marken, via dagvattenledningar och diken direkt ut till närmsta vattendrag.

Dagvatten kan föra med sig föroreningar och skräp ut i kommunens vattendrag eller i närliggande sjöar. Dagvatten kan även orsaka översvämningar och öka risken för ras och skred.

Under naturliga förhållanden tas regn- och smältvatten upp av växter, eller renas när det rinner genom marken. I stadsmiljö med många tak, asfalterade ytor och stenlagd mark, rinner dagvattnet istället snabbt av på ytan utan att infiltreras eller renas på annat vis.

En stor utmaning är att kunna hantera dagvattenfrågan ur ett helhetsperspektiv. Öppna dagvattenlösningar kan bidra med flera olika ekosystemtjänster. Bland annat flödesreglering, livsmiljöer och biologisk mångfald samt kulturella och estetiska värden.

1.2 Syftet och målgrupp

Syftet med riktlinjer för dagvatten är att skapa förutsättning för en långsiktigt fungerande dagvattenhantering med tydliga riktlinjer och ansvarsfördelning för anläggande, drift och skötsel.

Målgruppen är kommunens tjänstepersoner och politiker, exploatörer, fastighetsägare samt verksamhetsutövare inom kommunens gränser.

1.3 Dagvatten och samhällsplanering

Frågorna kring dagvatten är ofta komplexa och kommunen har identifierat att det behöver tas ett helhetsgrepp över dagvattenhanteringen. Ett helhetsgrepp där roller och ansvar förtydligas inom och utanför kommunen gällande alltifrån anläggandet, drift, skötsel och underhåll av dagvatten.

Inom samhällsplanering är dagvatten idag en central fråga att beakta utifrån pågående klimatförändringar, ökande förtätning av bebyggelse och ökade halter av föroreningar i dagvattnet som påverkar recipienten negativt.

Figur 1 Diagrammet ovan illustrerar samband mellan ett regns volym, varaktighet och återkomsttid. En viss regnvolym har inte en entydig återkomsttid (sannolikhet) utan den varierar med regnets varaktighet. Faller till exempel 30 mm på tio minuter är det ungefär ett 100-årsregn, men om samma regnvolym istället faller under två timmar är det ungefär ett 10-årsregn. Figuren kommer från Vägledning för skyfallskartering av MSB.

1.4 Ansvarsfördelning och roller

Ansvaret för att uppnå en hållbar dagvattenhantering delas av flera aktörer. De viktigaste aktörerna är kommunens nämnder och bolagsstyrelser, samt fastighetsägare och olika verksamhetsutövare.

Kommunen har det övergripande ansvaret för den fysiska planering och den lokala samhällsutvecklingen. Det överordnade ansvaret inkluderar fastställande av och hur dagvattnet ska omhändertas på ett hållbart sätt. Som huvudman för allmänna platser och vägar är kommunen skyldig att avsätta och utforma lämpliga ytor för en hållbar dagvattenhantering, både i nya och befintliga miljöer. Kommunen ansvarar för drift- och underhåll av kommunens gator och allmänna platser.

Kommunen ska föregå med gott exempel genom att planera, bygga samt att om möjligt åtgärda befintliga dagvattenlösningar utifrån riktlinjerna i detta dokument. På privat mark ska kommunen utgå och använda riktlinjerna vid planering och byggnation. Kommunens ansvar vid detaljplaneläggningen innebär att kommunen ska försäkra sig om att god dagvattenhanteringen går att lösa inom planområdet, och att det ska framgå hur det ska lösas. Det är sedan VA-huvudmannen som ansvarar för utbyggnad och underhåll av de allmänna VA-anläggningarna. I ett område utanför verksamhetsområde gäller inte reglerna i ”Lag om allmänna vattentjänster”. Utanför verksamhetsområde är det istället miljöbalkens regler som gäller och enligt miljöbalkens regler har den enskilde fastighetsägaren ansvar för den verksamhet som denne bedriver inom fastigheten. Kommunen ansvarar alltid för planläggningen oavsett om planområdet ligger inom ett verksamhetsområde för dagvatten eller inte.

2. Planering och hantering av dagvatten

Nedan presenteras Götene kommuns övergripande ställningstaganden för hållbar dagvattenhantering. De övergripande ställningstagandena anger kommunens ambitionsnivåer för dagvatten och dess hantering.

Ställningstagandena är vägledande för alla berörda aktörer och ska leda till god dagvattenhanteringen som både skapar värden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen och människors hälsa.

2.1 Omhändertagande av dagvatten

Dagvattensystem ska alltid väljas och utformas med hänsyn till områdets lokala förutsättningar och omhändertas lokalt. Om dagvattnet inte kan tas omhand till fullo lokalt ska dagvattnet istället fördröjas innan det når ledningsnät och recipient, ingen negativ påverkan får ske på områden nedströms. Målsättning att varje fastighet minimum ska fördröja 10 mm nederbörd.

2.2 Begränsa föroreningar

Dagvattensystem ska utformas så att dagvatten som når recipienten inte är förorenat. I första hand ska föroreningar begränsas och renas vid källan. Miljöbalkens princip om att förorenaren betalar och bästa möjliga teknik ska tillämpas.

2.3 Miljömässig och kostnadseffektiv dagvattenhantering

Alla dagvattenlösningar ska vara robusta och effektiva ur ett långsiktigt drift- och underhållsperspektiv.

2.4 Klimatanpassad dagvattenhantering

Dagvattenhanteringen ska vara utformad så att risken för skador från översvämningar minimeras. Vid anläggande av bebyggelse och dagvattensystem ska dessa dimensioneras med klimatfaktor 1,3. Dagvatten och ledningar ska dimensioneras enligt Svenskt Vattens gällande anvisningar.

2.5 Dagvatten ska bidra till attraktiva områden

Dagvatten bör beaktas som en resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald. Vid planering bör det alltid övervägas om dagvattnet kan användas för bevattning av planteringar eller för att skapa attraktiva inslag i stadsmiljön.

2.6 Samverkan, samordning och samsyn

För att åstadkomma hållbar dagvattenhantering behöver dagvattenfrågan beaktas tidigt i processen och sedan inom alla skeden. För att underlätta hanteringen ska ansvarsfördelningen i varje process vara tydlig och främja samverkan. Viktig förutsättning för planering, hantering och skötsel av dagvatten är en genomtänkt ansvarsfördelning mellan kommunens förvaltningar och bolag. Planering, dialog och samverkan med privata aktörer och medborgare bör utvecklas för att nå samsyn och förståelse till de gemensamma utmaningar som dagvattenhanteringen medför.

3. Riktlinjer dagvatten

Utifrån de övergripande ställningstagandena har riktlinjer för olika områden tagits fram. Riktlinjerna ska beaktas vid all planering och byggnation. Riktlinjer är indelade i: Mark inom detaljplanelagda områden, Allmän plats, Kvartersmark, Områden med ökad risk för förorenat dagvatten såsom industrier, miljöfarliga verksamheter, vägar och parkeringar. Riktlinjerna är framtagna och riktar sig i först hand till kommunens tjänstepersoner och politiker, fastighetsägare, verksamhetsutövare, byggherrar men även till konsulter och myndigheter.

3.1 Dagvatten ska bidra till attraktiva och hållbara områden

• I inledningsskedet av planprocessen ska ett stort antal frågor beträffande dagvatten utredas, bland annat de lokala förutsättningarna för hur dagvattenhanteringen inom området kan lösas.
• En översyn på hur områden, både mark och vattendrag, nedströms påverkas av exploateringen bör göras, samt om ytterligare exploatering uppströms är planerad för att se om ytterligare dagvatten kan förväntas ta sig genom området
• Regn med en intensitet och/eller varaktighet som överskrider dagvattensystemens kapacitet förekommer idag och kommer öka. Höjdsättning av kvarter ska ske så att skyfallsvatten kan avledas på gator och markytor utan att tränga ner och skada byggnader eller andra samhällsviktiga funktioner. Dessa vattenvägar ska ses som sekundära avledningsvägar då ordinarie dagvattensystem är överbelastade. Planeringsförutsättning är att vid ett 100-årsregn med klimatfaktorn 1,3 ska inte några vattenskador kunna ske. Instängda områden där ytvatten inte kan avrinna vid skyfall ska undvikas.
• VA-huvudmannen ansvar för att hantera dagvattenflöden på ett hållbart vis enligt Svenskt Vattens publikation P110.
• I en detaljplan kan det behöva reserveras plats för dagvattenanläggning. Däremot bör inte planbestämmelser ange specifik teknik.
• En dagvattenutredning behöver genomföras innan ett område bebyggs eller hårdgörs. I en dagvattenutredning bör även området utanför planområdet tas i beaktande och likaså släppunkten för dagvattnet. Områden med risk för ras och skred ska utredas.
• Dagvatten ska renas och fördröjas på eller i direkt anslutning till källan och innan vattnet släpps ut i recipienten. Fördröjningsytor, infiltrationsytor och andra viktiga ytor som behövs för en hållbar dagvattenhantering ska avsättas och anläggas inom tätbebyggda områden.
• Snabb avrinningen bör begränsas genom fördröjning.

3.2 Platsspecifika riktlinjer för allmän plats

Med allmän plats avses ett område som i en detaljplan är avsedd för ett allmänt behov. En allmän plats är kommunal mark och kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park.

• Mångfunktionella ytor som kan översvämmas vid kraftiga skyfall ska anläggas i tätorter. De mångfunktionella ytor som anläggs i syfte att kunna översvämmas vid kraftiga skyfall bör i första hand ske på allmän platsmark.
• Dagvattenhantering bör integreras så att den utnyttjas som positiva resurser i miljön. Vid ny bebyggelse intill allmän platsmark bör det utredas om dagvattnet kan användas för bevattning av planteringar eller som öppna attraktiva inslag i stadsmiljön.
• Tak- och markytor ska om det är ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt avvattnas till dagvattenanläggningar i form av till exempel regnbäddar, odlingslådor, utjämningsdammar, svackdiken, skelettjordar, våtmarksytor innan anslutning till ledningsnät eller recipient.
• Vid anläggning av dagvattenanläggningar på allmän mark ska det upprättas en skötselplan. Skötselplanen anger hur rening och fördröjning av dagvatten ska upprätthållas och hur skötsel av dagvattenanläggningar ska ske.

3.3 Platsspecifika riktlinjer för kvartersmark

Med kvartersmark avses område som i en detaljplan inte är allmän plats eller vattenområde utan främst är avsedd för bebyggelse för enskilt eller allmänt ändamål. Kommunen ska i detaljplanen alltid ange användningen av kvartersmark.

• Egenskapsbestämmelser kan användas i detaljplaner när det är nödvändigt för att uppnå en hållbar dagvattenhantering på kvartersmark. Egenskapsbestämmelser kan precisera och avgränsa utnyttjandegrad, fastighetsstorlek, markens anordnande, placering, utformning och utförande av byggnader.
• Planeringsförutsättningen är att vid ett 100-årsregn med klimatfaktorn 1,3 ska inte några vattenskador ske inom fastigheten eller på kringliggande fastigheter och ledningssystem. Vid extrema regn behöver en ytlig avledning vara möjlig.
• Fastighetsägaren ansvarar för dagvattenanläggningar på fastigheten fram till en förbindelsepunkt. VA-huvudmannen ansvarar för dagvattensystemet, inom verksamhetsområde, efter förbindelsepunkt till recipienten, samt för fördröjnings- och reningsanläggningar som krävs för att ta hand om överskottsvatten i dagvattensystemet.
• Stuprörsutkastare bör om det är ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt utformas så att de mynnar ut i växtbädd eller annan mark som inte är hårdgjord.
• Fördröjning i underjordiska magasin kan tillåtas om riktlinjen inte klaras med hjälp av öppna dagvattenlösningar.

3.4 Riktlinjer för oljeavskiljare

Kommunen har reningskrav på fastigheter för att skydda biologisk mångfald, naturmiljöer, recipienter och badplatser från föroreningar. Hårt belastade områden är generellt stora parkeringsplatser med hög omsättning, trafikleder och vissa industriområden. För dessa områden rekommenderas oljeavskiljare, som renar dagvatten från oljeföroreningar. Kraven på oljeavskiljare skiljer sig beroende på markanvändning. Reningskraven bedöms områdesvis utifrån föroreningsbelastning. Kommunen har tagit fram en vägledning nedan för att vägleda fastighetsägare, konsulter och tjänstemän vid projektering. Med känslig recipient avses att recipienten är lättpåverkad av yttre störningar eftersom den hyser höga naturvärden och är drabbad av föroreningar.

3.5 Platsspecifika riktlinjer för områden med ökad risk för förorenat dagvatten

Industrimark

• Risken för utsläpp av miljöstörande ämnen ska avgöra hur dagvattenhanteringen från en industri ska utformas.
• Miljötillsynen kan ställa vissa krav kopplat till miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten.

Vägar

• Vägdagvatten ska renas eller infiltreras innan vattnet avleds till recipienten.

4. Ordlista dagvatten

Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp, ABVA

Allmänna bestämmelser för användande av Götene kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning samt anvisningar till fastighetsägare.

Bygglov

Tillstånd som vanligen krävs för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar

Dagvatten

Nederbörd som tillfälligt rinner på markytan och ofta har ansamlats från hårdgjorda ytor så som tak, vägar och parkeringsplatser.

Dagvattenanläggning

Anläggning för hantering av dagvatten, såsom dagvattendamm, infiltrationsstråk, våtmark eller ledning.

Detaljplan

Kommunen reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut genom detaljplanen. Detaljplanen är juridiskt bindande vid prövning av bygglov.

Förbindelsepunkt

På den servisledning som ansluter från kommunens distributionsledning till fastigheten finns en av VA- huvudmannen hänvisad förbindelsepunkt som är en juridisk ansvarsgräns mellan den kommunala och den privata delen av ledningsnätet. Fastighetsägaren ansvarar för den privata delen som servar fastighetens dagvattenanordningar.

Infiltration

Infiltration är den process då en del av nederbördsvattnet sakta tränger ner i marken istället för att forslas bort genom ytavrinning.

Instängda områden

Område varifrån dagvatten inte kan avledas på markytan med självfall

Klimatanpassning

Anpassa samhället till nuvarande och framtida klimat.

Klimatfaktor

Faktor som multipliceras med historiska data över nederbördsintensitet för att ta höjd för framtida ökande nederbörd

Miljökvalitetsnormer, MKN

Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till visst år och att statusen inte får försämras. Miljökvalitetsnormer är bindande.

P110

Branschorganisationen Svenskt Vattens publikation gällande dimensioneringshänvisningar för avloppssystem (Avledning av dag-, drän- och spillvatten, Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem, januari 2016).

Recipient

Det vattendrag, hav eller sjö som är mottagare av dagvattnet.

Spillvatten

Förorenat vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, serviceanläggningar och dylikt).

VA-huvudman

Den som låter bygga och därmed äger VA-anläggningen. Huvudmannen ska säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Götene Vatten & Värme är VA-huvudman i Götene.

Ytvatten

Regn- och smältvatten som rinner på marken samt vatten i sjöar, vattendrag, våtmarker och hav.

Återkomsttid

Begrepp som beskriver hur ofta en händelse kan förväntas inträffa, t.ex. ett regn med 100 års återkomsttid. Återkomsttiden för en händelse tas normalt fram genom att statistiskt analysera extremvärden för sammanhängande mätserier.