Riktlinje för visselblåsning

Denna riktlinje beskriver hur Götene kommun hanterar visselblåsning enligt visselblåsarlagen (2021:890). Syftet är att säkerställa att missförhållanden av allmänintresse kan rapporteras på ett tryggt, rättssäkert och konfidentiellt sätt samt att rapporter hanteras sakligt, oberoende och i enlighet med gällande lagstiftning.

1 Inledning

Syftet med riktlinjen för visselblåsning är att beskriva vad en visselblåsning i lagens mening innebär och att ge stöd till en korrekt hanteringen av rapporter via visselblåsartjänsten.

2 Bakgrund och aktuell lagstiftning

Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden reglerar i huvudsak skydd för visselblåsare. I denna riktlinje kallas lagen Visselblåsarlagen. Lagen ställer krav på att verksamhetsutövare med mer än 50 anställda ska ha interna rapporteringskanaler för visselblåsning. Dessa kanaler ska vara självständiga och oberoende.

Visselblåsarlagen tillkom efter att EU antagit det så kallade visselblåsardirektivet (2019/1937/EU) i oktober 2019.

2.1 Vad är en visselblåsning?

Ett visselblåsarärende kännetecknas av att visselblåsaren i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Det kan vara till exempel slöseri med allmänna medel, brott mot interna principer (till exempel hållbarhet) som kan ha ett allmänintresse eller ageranden som strider mot EU-rättsakter. Det kan även vara brottsliga handlingar och brott mot myndighetsföreskrifter eller skydd för liv, hälsa och miljö.

I visselblåsardirektivet (2019/1937/EU), artikel 2.1 a, har följande områden ansetts vara av betydelse för samhället i stort och för medborgarna. Av det följer att missförhållanden inom just dessa utpekade områden särskilt omfattas av allmänintresse:

• Offentlig upphandling
• Finansiella tjänster, produkter och marknader, och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism
• Produktsäkerhet och produktöverensstämmelse
• Transportsäkerhet
• Strålskydd och kärnsäkerhet
• Livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande
• Folkhälsa
• Konsumentskydd
• Skydd av privatlivet och personuppgifter
• Säkerhet i nätverks- och informationssystem

Vidare ska visselblåsare ha skälig anledning att anta att informationen som ligger till grund för visselblåsningen är sann och ska i princip utgöras av förstahandsinformation. Rapporteringen ska syfta till att man ska kunna komma tillrätta med missförhållandena.

2.2 Vem kan visselblåsa?

Visselblåsarlagen ställer krav på att visselblåsning ska ske utifrån information visselblåsaren kommer i kontakt med i ett arbetsrelaterat sammanhang. Detta definieras i lagstiftningen till följande:

• Arbetssökande och arbetstagare
• Volontärarbetare (och sökande)
• Praktikant (och sökande)
• Annan person som utför arbete under verksamhetsutövarens kontroll och ledning (till exempel konsult/inhyrd)
• Egen företagare som söker eller utför uppdrag
• Personer i ett företags styrelse (motsvarande)
• Aktieägare som är verksamma i bolaget
• Personer som har tillhört någon av kategorierna ovan

2.3 Skydd för visselblåsare enligt visselblåsarlagen

2.3.1 Skydd i form av ansvarsfrihet

I 2 kap 1 § visselblåsarlagen regleras en viss ansvarsfrihet vid rapportering enligt visselblåsarlagen. Visselblåsaren får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att personen vid rapporteringen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen vad nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet.

Ansvarsfriheten gäller dock inte vid uppsåtligt brott mot så kallad kvalificerad tystnadsplikt såsom känsliga uppgifter inom hälso- och sjukvården eller tystnadsplikt enligt lagen (1971:1 078) om försvarsuppfinningar.

Med kvalificerad tystnadsplikt avses tystnadsplikt som begränsar rätten enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Vilka tystnadsplikter som är kvalificerade framgår av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2.3.2 Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier

I Visselblåsarlagens 3 kap finns reglering för skydd mot hindrande åtgärder och repressalier för en visselblåsare. En verksamhetsutövare får inte hindra eller försöka hindra rapportering. Likaså är alla former av repressalier förbjudna.

En repressalieåtgärd definieras som en åtgärd eller underlåtenhet som vidtas eller inte vidtas på grund av att den rapporterande personen har rapporterat och som ger upphov till eller kan ge upphov till en skada för den rapporterande personen.

3 Hur rapporteras en visselblåsning?

Visselblåsarlagen ställer krav på att verksamhetsutövaren ska lämna tydlig och lättillgänglig information om hur rapportering ska göras via de interna rapporteringskanalerna och hur rapportering ska göras till behöriga myndigheter via de externa rapporteringskanalerna. Vidare ska tydlig och lättillgänglig information lämnas om meddelarfrihet, ansvarsfrihet samt efterforsknings- och repressalieförbud. I Götene kommun görs detta via kommunens hemsida, www.gotene.se eller via intranätet.

3.1 Intern rapporteringskanal

Interna rapporteringskanaler är de kanaler som kommuner och regioner själva upprättar och de omfattar missförhållanden i den egna verksamheten. Dessa kan vara helt eller delvis i egen regi eller tillhandahållas av en extern leverantör.

För visselblåsning via de interna rapporteringskanalerna finns information på kommunens webbplats, www.gotene.se, och intranätet.

3.1.1 Rapportering

Visselblåsningar rapporteras via en tjänst som tillhandahålls av en extern leverantör. Leverantören gör en initial bedömning av det som har rapporterats in. Av bedömningen framgår om ärendet uppfyller lagens krav för att vara ett visselblåsarärende. Rapporten överlämnas därefter till kommunens utredningsgrupp för vidare hantering.

3.2 Extern rapporteringskanal

Regeringen har utsett ett antal myndigheter som ska kunna ta emot visselblåsningar i de så kallade externa rapporteringskanalerna. Externa rapporteringskanaler är till exempel Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Konkurrensverket, Skatteverket, Naturvårdsverket med flera.

För visselblåsning via externa rapporteringskanaler kontaktas behörig myndighet. För att omfattas av skyddet i visselblåsarlagen krävs att någon av nedanstående alternativa förutsättningar är uppfyllda:

• Visselblåsaren har först rapporterat via intern rapporteringskanal och mottagaren har inte vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder.
• Visselblåsaren har skälig anledning att anta att missförhållandena utgör en överhängande risk eller uppenbar fara för liv, hälsa eller säkerhet.
• Visselblåsaren ser en risk för omfattande skada i miljön eller något annat skäl som ger en berättigad anledning att rapportera till myndigheten.
• Visselblåsaren har skälig anledning att anta att en intern rapportering skulle innebära en risk för repressalier.
• Visselblåsaren ser en risk att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt vid en intern rapportering.

4 Utredning av visselblåsningar

4.1 Intern utredningsgrupp

Lagstiftningen ställer krav på att utredare av ett uppföljningsärende ska var saklig och opartisk samt ha kompetens som krävs inom sakområdet. I Götene kommun finns en utredningsgrupp bestående av HR-chef, kommunjurist och kanslichef. Vid behov beslutar gruppen om att konsultera ytterligare kompetenser, exempelvis ekonomifunktion.

Om en visselblåsning rör en person i den interna utredningsgruppen eller om en person i gruppen av annan anledning inte är att anse som oberoende ska denna inte delta i handläggningen av det ärendet. Det åligger personen i fråga att anmäla jäv.

4.2 Utredning internt eller externt

Utredningsgruppen tar emot ärendet från leverantören och tar ställning till om rapporten uppfyller lagens krav för att vara ett visselblåsarärende. Detta sker självständigt men med stöd av leverantörens initiala bedömning.

Om ärendet inte bedöms vara ett visselblåsarärende i lagens mening så tar utredningsgruppen ställning till hur synpunkterna ska tas om hand inom verksamheten.

Om ärendet uppfyller kraven enligt lagen beslutar utredningsgruppen om fortsatt utredning. Utredning av ett uppföljningsärende kan ske antingen via den interna utredningsgruppen eller via extern utredning.

Extern utredning avropas hos leverantören. Utredningen utförs av den externa leverantören eller till den knuten underleverantör och resulterar i en dokumenterad bedömning samt en rekommendation om vilka åtgärder som bör vidtas.

Rapporten från en extern utredning går till den interna utredningsgruppen för beslut om vidare åtgärder.

Den interna utredningsgruppen är också behörig att själv utreda frågan helt eller delvis för att sedan lämna över frågan till respektive verksamhet för vidare åtgärder. Detta kan till exempel motiveras av utredningsekonomiska skäl när frågans karaktär bedöms vara sådan att det kan anses tillräckligt.

5 Åtgärder med anledning av missförhållanden

Förslag till åtgärder efter att utredningen är färdigställd lämnas till berörd verksamhet för vidare hantering av ärendet. Berörd verksamhet har ansvar för att vidta eventuella åtgärder och i möjligaste mån hanteras detta inom ordinarie beslutsstruktur. Rapporten med förslag till åtgärder kan därför exempelvis lämnas till kommundirektör, sektorchef, områdeschef eller enhetschef, beroende på ärendets karaktär.

Den interna utredningsgruppens uppgift är att i möjligaste mån följa kommunens ordinarie beslutsstruktur men har behörighet att göra de bedömningar som är bäst lämpade utifrån det ärende som är för handen.

Åtgärder som avser en förtroendevald lämnas i första hand till kommunstyrelsen. Om detta inte bedöms lämpligt på grund av ärendets karaktär (exempelvis på grund av jäv) kan överlämning göras till kommunfullmäktiges presidium.

Åtgärder som berör kommundirektören lämnas i första hand till kommunstyrelsens personalutskott. Dessa avgör om ärendet behöver lyftas i kommunstyrelsen. Generellt gäller dock att kretsen ska hållas så liten som möjligt.

Om utredningen inte föreslår några åtgärder behöver ärendet inte överlämnas. Däremot kan gruppen ta med allmänna erfarenheter från ärendet till de rutinmässiga årsrapporterna till kommunstyrelsen. Dessutom kan övergripande uppgifter om frågor och problem som behöver uppmärksammas löpande lämnas vidare till respektive förvaltning.

5.1 Återkoppling

Visselblåsaren har inom tre månader rätt till återkoppling om åtgärder som vidtagits till följd av visselblåsningen och om skälen för dessa. Återkopplingen ska ske i skälig omfattning.

6 Rapportering till kommunstyrelsen

Avslutade ärenden dokumenteras i en logglista där det framgår datum när rapporten inkom, diarienummer, berörd förvaltning, hantering av rapporten (dvs om rapporten skickas vidare till verksamhet för eventuella åtgärder), samt datum för avslut.

Kommunstyrelsen delges en övergripande rapport första kvartalet varje år avseende föregående år. Rapporten innehåller antal ärenden fördelat på kommunens nämnder och en fördelning av vilka ärenden som uppfyllt kraven enligt lagen och vilka ärenden som inte gjort det. I denna rapport lämnar också kommunjuristen utredningsgruppens övergripande erfarenheter från visselblåsarärendena. Särskilt ska uppgifter om mer frekventa och systematiska brister rapporteras.

Rapporten ska formuleras på ett sådant sätt att sekretessen i ärendena upprätthålls. Att sekretessen upprätthålls är prioriterat framför övriga krav. Rapportintervallet om ett år kan förlängas om det är motiverat av sekretesskäl.

6.1 Sekretess och konfidentialitet

Visselblåsarlagen ställer krav på att endast personer som har utsetts som behöriga eller personer som arbetar vid enheter som har utsetts som behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter får ha tillgång till personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende. I Götene kommun är det utsedda funktioner inom utredningsgruppen som behandlar personuppgifterna och ansvarar för att rätt personer får ta del av uppgifterna.

Enligt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) i 32 kap § 3b och 17 kap § 3b kan sekretess, helt eller delvis, gälla rörande utredning av rapporter om missförhållande. Detta i syfte att skydda rapporterade persons identitet eller om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.

6.2 Diarieföring och arkivering

Diarieföring och arkivering hanteras enligt bestämmelser i kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan.

6.3 Referenslista

Sveriges Riksdag, 2021-10-07. Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Arbetsmarknadsdepartementet.