Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i befolkningen, både hur god hälsan är i
genomsnitt och hur den är fördelad mellan olika grupper. Social hållbarhet handlar om ett samhälle som är rättvist och inkluderande. Alla
människor ska ha tillgång till grundläggande resurser som utbildning, hälsa,
bostad och trygghet. Strategin för folkhälsa och social hållbarhet visar hur arbetet inom dessa områden ska bedrivas i Götene kommun.

1 Utgångspunkt för strategin

Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i befolkningen, både hur god hälsan är i genomsnitt och hur den är fördelad mellan olika grupper. Hälsan påverkas av många faktorer, till exempel uppväxtvillkor, utbildning, arbete, ekonomi, livsmiljö och individens möjligheter att göra hälsosamma val (Dahlgren & Whitehead, 1991. Policies and Strategies to Promote Social Equity in Health.)

Social hållbarhet handlar om ett samhälle som är rättvist och inkluderande. Alla
människor ska ha tillgång till grundläggande resurser som utbildning, hälsa,
bostad och trygghet (Dahlgren & Whitehead, 1991. Policies and Strategies to Promote Social Equity in Health.)

Strategin för folkhälsa och social hållbarhet visar hur arbetet inom dessa områden
ska bedrivas i Götene kommun. Den pekar ut vilka inriktningar och fokusområden
som är viktigast att arbeta med tillsammans mellan olika verksamheter under de
kommande åren. Strategin ska ge vägledning inför beslut som direkt eller indirekt
påverkar befolkningens hälsa och den sociala hållbarheten i kommunen. Målet är
att sätta in insatser där behoven är som störst.

Strategin utgår från:
• Det nationella folkhälsomålet
• Västra Götalandsregionens (VGR) mål för folkhälsa
• Gemensam målbild för Skaraborgs kommunalförbund
• Vision för Götene kommun 2040

1.1 Nationella Folkhälsomål

Det nationella folkhälsomålet handlar om att skapa goda och jämlika
förutsättningar för hälsa för hela befolkningen och att minska skillnader i hälsa
som går att påverka, inom en generation. Arbetet bygger på
Folkhälsomyndighetens åtta målområden för folkhälsa:
1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

1.2 Västra Götalandsregionens mål

De regionala målen för folkhälsoarbete är en del av det folkhälsoavtal som Götene
kommun ingått med Delregional nämnd Östra (DRNÖ). Avtalet är en överenskommelse om att lokalt arbeta för att främja folkhälsan, men utgångspunkt från de målområden som VGR tagit fram:

• Jämlik hälsa: Att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
• Trygga uppväxtvillkor: Särskilt fokus på barn och unga.
• Social hållbarhet: Att främja hälsa genom att förbättra levnadsvanor och livsvillkor

1.3 Målbild för Skaraborg

I samverkan med Skaraborgs kommunalförbund har en gemensam målbild för Skaraborgs kommuner tagits fram. Syftet med denna målbild är att etablera en gemensam riktning för folkhälsoarbetet. Den gemensamma målbilden lyfter fram tre prioriterade områden:
• En jämlik och jämställd hälsa
• God psykisk hälsa
• Hälsosamma levnadsvanor

1.4 Vision för Götene kommun

Det lokala folkhälsoarbetet i Götene kommun skall ha en tydlig koppling till
kommunens vision att år 2040 vara Sveriges bästa landsbygdskommun. En god
folkhälsa är en förutsättning för att nå visionen. Visionen bygger på:
• Barnens bästa
• Ett gott liv för alla
• Samarbete
• Utveckling som tar hänsyn till historia, natur och hållbarhet

2 Vägledande perspektiv

Till kommunens strategi för folkhälsa och social hållbarhet finns vägledande perspektiv framtagna av folkhälsomyndigheten:

• Tillgänglighet: Arbetet ska gälla alla invånare, oavsett funktionsförmåga. Därför är det viktigt att se till att miljöer, service och välfärdstjänster är tillgängliga för alla. Brister i tillgänglighet ska uppmärksammas och åtgärdas, särskilt vid samhällsplanering och när service utformas (FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning (2026-01-12))

• Jämställdhet: Arbetet ska gälla alla invånare, oavsett kön eller
könsidentitet. Det är viktigt att kvinnor och män har samma möjligheter, liknande livsvillkor och lika stor möjlighet att påverka sina egna liv och samhället.

• Barnrättsperspektiv: Arbetet ska gälla alla invånare, oavsett ålder. Med barnkonventionen som grund är det viktigt att se till barns rättigheter och ta hänsyn till barns behov.
I arbetet med folkhälsa och social hållbarhet är det viktigt att ta hänsyn till aktuella behov, forskning och beprövad erfarenhet. Insatser som föreslås ska bygga på kunskap om vad som fungerar. Arbetet ska också planeras så att insatser
kan genomföras långsiktigt, bidra till lärande i organisationen samt följas upp och utvärderas. Insatser bör i första hand vara universella eller selektiva. Det betyder att fokus ligger på främjande och förebyggande arbete. Det är också viktigt att de som berörs får vara delaktiga när nya insatser planeras och utformas.

3 Påverkansfaktorer för folkhälsa och social hållbarhet

Forskning visar att breda, förebyggande insatser som når många, i kombination med riktade insatser till grupper med större behov, är effektiva för att minska ohälsa och ojämlikhet. Utifrån kommunens strategi för folkhälsa och social hållbarhet är detta viktiga faktorer som tagits hänsyn till.

3.1 Tidiga insatser för barn och unga

Tidiga insatser för barn och unga är särskilt viktiga. Ett tryggt uppväxtklimat, ett gott föräldraskap och en förskola och skola där barn trivs och lyckas bidrar till bättre hälsa genom hela livet. Att fullfölja skolgången ökar möjligheten till arbete
och egen försörjning (Skolinspektionen, 2018. Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning).

3.2 Psykiskt välbefinnande

I alla åldrar är andelen med gott psykiskt välbefinnande högre bland män än kvinnor. Högst andel som uppger psykiska besvär finns bland flickor och kvinnor och bland tonåringar och unga vuxna. Samtidigt begår fler män än kvinnor
självmord (Folkhälsomyndigheten, 2026. Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och
suicidprevention, 2024/25:77 Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och
suicidprevention (2026-01-12).

Forskning visar ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och långvarig ekonomisk stress. Kritiska livshändelser som sjukdom, separation eller
arbetslöshet kan bidra till ett sämre psykiskt välbefinnande (Henrik Levinsson med flera, 2022. Överskuldsättning och suicidalt beteende – kartläggning av riskfaktorer
med särskilt fokus på unga vuxna, kön och spelberoende).

3.3 Våld i nära relationer

Personer som är utsatta för våld i nära relationer löper risk för psykisk och fysisk ohälsa och försämrade livsvillkor. Forskning visar att hbtqi-personer på gruppnivå har sämre hälsa jämfört med övrig befolkning, där en anledning kan vara att homo- och bisexuella och transpersoner är mer utsatta för diskriminering, våld och hot på grund av omgivningens negativa föreställningar om sexuell identitet och könsidentitet.

3.4 Funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa som sämre jämfört med den övriga befolkningen och upplever en lägre nivå av delaktighet och tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Personer med funktionsnedsättning förvärvsarbetar i lägre utsträckning än befolkningen i övrigt, och har generellt en lägre inkomst.

3.5 Nationella minoriteter eller med utländsk bakgrund

Försämrade förutsättningar för hälsa och delaktighet finns även hos nationella minoriteter. Att flytta till ett nytt land kan påverka människors hälsa på olika sätt, och minska känslan av delaktighet i samhället.

3.6 Senior ålder

Seniorer är en befolkningsgrupp som kan uppleva naturliga förändringar i hälsa, men där det är möjligt att stärka det friska och skjuta upp nedsättningar i funktionsförmåga.

3.7 Meningsfull fritid

Kultur- och fritidsaktiviteter bidrar till gemenskap, delaktighet och bättre psykisk
hälsa. En meningsfull fritid är viktig i alla åldrar. (Forte, 2023. Fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa – rättigheter, möjligheter och hinder.)

4 Strategins inriktningar och fokusområden

Med utgångspunkt i nationella, regionala och i Skaraborgs gemensamma målbild, samt vår vision har kommunens folkhälsoråd tagit fram fem prioriterade fokusområden. Detta utifrån den samlade bild man ser skulle göra störst skillnad
för en framtida folkhälsa och social hållbarhet i Götene kommun.

4.1 Strategins inriktningar

Götene kommuns arbete med folkhälsa och social hållbarhet ska utgå från de tre övergripande inriktningar i Skaraborg:
• En jämlik och jämställd hälsa
• En god psykisk hälsa
• Hälsosamma levnadsvanor
De tre inriktningarna ska ligga till grund för det långsiktiga strategiska arbetet med folkhälsa i Götene kommun.

4.2 Strategins fokusområden

Fokusområdena ska ge prioritering i det operativa arbetet och har delats in av folkhälsorådet i sex områden:
• Barn och ungas välbefinnande och hälsa
• Psykisk hälsa i alla åldrar
• Minskad ensamhet
• Fullföljda studier
• Drogförebyggande arbete ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak och
spelmissbruk)
• Fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor

4.2.1 Barn och ungas välbefinnande och hälsa

Alla barn och unga ska ha möjlighet att må bra, både nu och i framtiden. Att må psykiskt bra är viktigt för barns utveckling, hur det går i skolan, deras relationer och deras möjligheter senare i livet. Därför är det viktigt att arbeta med frågor som rör barn och ungas hälsa och uppväxt.

Götene kommun arbetar för att öka kunskapen om psykisk hälsa och för att ge unga stöd i att hantera vardagens utmaningar. Det kan till exempel handla om prestationskrav, problem i relationer eller utsatthet på nätet. Kommunen vill också minska skammen kring psykisk ohälsa och göra det lättare för barn och unga att
söka hjälp.

Att fokusera på barn och ungas välbefinnande ger möjlighet att påverka deras hälsa både nu och senare i livet. Välbefinnande handlar om att känna att man fungerar i vardagen, trivs i livet och upplever att livet har mening.

Det är möjligt att både må psykiskt bra och samtidigt känna oro, stress eller nedstämdhet. Vad som får människor att må bra kan vara olika. För vissa handlar det om att känna sig delaktig i samhället, för andra om att utvecklas, kunna hantera känslor eller nå sina mål i livet.

4.2.2 Psykisk hälsa i alla åldrar och suicidprevention

Psykisk hälsa handlar om hur vi mår och fungerar i vardagen. Det handlar också om hur nöjda vi är med livet och hur vi klarar av livets upp- och nedgångar. Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop. När vi tar hand om kroppen mår vi ofta bättre psykiskt, och när vi mår psykiskt bra blir det också lättare att ta hand om
kroppen.

Psykisk hälsa är ett brett begrepp. Det omfattar både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan handla om psykiska besvär, som stress eller oro, men också om psykiatriska tillstånd. Arbetet med psykisk hälsa ska också omfatta att förebygga självmord och att förebygga våld.

Psykisk hälsa påverkas genom hela livet. Därför behövs insatser inom många olika områden i samhället. Arbetet är ett gemensamt ansvar och kräver samarbete mellan flera aktörer, till exempel offentlig verksamhet, privata aktörer, civilsamhällets organisationer och enskilda personer.

Genom att arbeta tillsammans kan samhället göra mer för att stärka den psykiska hälsan. Målet är att se psykisk hälsa som en viktig resurs för både individen och samhället. Arbetet ska också minska de negativa konsekvenser som kan uppstå vid psykiatriska tillstånd. Samtidigt ska det bidra till att ingen hamnar i en situation där (suicid) självmord upplevs som den enda utvägen.

4.2.3 Minskad ensamhet

Ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem som kan få allvarliga konsekvenser. Den som känner sig ensam kan drabbas av både psykiska och fysiska hälsoproblem. Ensamhet kan också leda till stort lidande och ökade kostnader för vården.

För att förbättra folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet är detta ett nationellt folkhälsomål. Arbetet ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa och riskbruk hos människor i alla åldrar.

4.2.4 Fullföljda studier

Ungas studieresultat är viktiga för hur de mår och för deras framtid. De ger bättre möjligheter till vidare studier, arbete och ett självständigt vuxenliv.

Genom tidiga insatser, engagerade och kompetenta pedagoger samt ett nära samarbete med vårdnadshavare och mellan olika verksamheter kan skolan skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och välmående. Skolan ska erbjuda en
lärmiljö som är inkluderande, motiverande och präglas av höga förväntningar. Varje elev ska få möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential.

Elever som klarar grundskolan, blir behöriga till gymnasiet och tar examen har bättre möjligheter att etablera sig i arbetslivet och klara sig i samhället. Samtidigt lämnar fortfarande många unga grundskolan utan fullständiga betyg, och en del avslutar inte gymnasiet.

Att fullfölja sina studier är en viktig skyddsfaktor mot utanförskap. Det är också viktigt för samhällets framtida kompetensförsörjning. Fullföljda studier kan därför
ses som en investering som ger långsiktiga vinster både för individen och för samhället.

4.2.5 Drogförebyggande arbete ANDTS

Förebyggande arbete handlar om att förbättra människors livsvillkor och levnadsvanor. Målet är att främja hälsa, förebygga ohälsa och andra sociala och ekonomiska problem samt minska skillnader i hälsa mellan olika grupper. Arbetet
med att förebygga problem kopplade till alkohol, narkotika, dopning, tobak, nikotinprodukter och spel om pengar (ANDTS) behöver vara långsiktigt och bestå av olika insatser, regler och strategier på flera nivåer i samhället.

Människors hälsa påverkas av de miljöer och villkor som finns där vi lever våra liv, där vi föds, växer upp, leker, lär, arbetar, bor, har fritid, får vård och åldras. Därför kan många aktörer i samhället bidra till bättre hälsa och minska risken för riskbruk.

I folkhälsoarbetet är det viktigt att uppmärksamma både riskfaktorer och skyddsfaktorer. Riskfaktorer kan öka risken för ohälsa och problem kopplade till ANDTS, medan skyddsfaktorer kan minska risken. Det är särskilt viktigt att skydda barn och unga från eget eller andras bruk av ANDT eller spel om pengar.
Barn och unga som växer upp i familjer där det finns sådana problem löper större risk att själva få ohälsa eller liknande problem senare i livet.

4.2.6 Fysisk aktivitetet och hälsosamma levnadsvanor

Människors möjligheter att vara fysiskt aktiva påverkas av hur vardagen ser ut. Den fysiska miljön, sociala och kulturella sammanhang samt ekonomiska förutsättningar spelar roll. För att fler ska kunna röra sig mer och sitta mindre behövs därför insatser inom flera områden i samhället och på olika nivåer.

Det kan till exempel handla om samhällsplanering som skapar trygga, tillgängliga och inspirerande miljöer för rörelse. Det kan också handla om att främja fysisk aktivitet i förskola och skola, på arbetsplatser och inom vård och omsorg.

När fler människor rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen. Risken för sjukdom minskar och fler kan leva ett långt liv med god hälsa. En befolkning med god hälsa bidrar också till ett starkare samhälle.

Mat och fysisk aktivitet är viktiga för människors hälsa och välbefinnande. Även sömn och återhämtning är viktiga delar för att må bra. Att ha goda och trygga sociala relationer är också betydelsefullt för hälsan.