Helhetsprojektet

Från och med den nya schemastrukturen som förändringen medför kommer all arbetstid att vara schemalagd. Det innebär att vi kan få en höjd grundbemanning och därmed kommer varje arbetsplats ha möjlighet att kunna täcka upp för varandra vid semester, sjukdom eller annan frånvaro. Det innebär att vi i större utsträckning kommer kunna bevilja våra medarbetare semester när du vill vara ledig.

Genom en höjd grundbemanning minskar vi också antalet arbetspass som görs av timvikarier. Det betyder att våra medarbetare oftast kommer att arbeta med en van och utbildad kollega. De behöver därmed inte ta extra ansvar under sina arbetspass.

En höjd grundbemanning innebär också att vi kommer kunna täcka upp frånvaro med kort varsel med befintlig personal. Det betyder att vi inte kommer behöva ringa in medarbetare på deras lediga dagar för att vi är kort om folk. Skulle det hända att vi behöver ringa in personal på grund av personalbrist, vilket troligtvis kommer vara väldigt sällan, så kommer de få övertidsersättning för det arbetspasset.

Möjligheten till återhämtning och tillräcklig sömn mellan passen är en förutsättning för att våra medarbetare ska orka och må bra. Med en struktur i schemat kan vi nå målet att personal inte ska behöva arbeta fler än fem arbetsdagar i följd, helst inte fler än fyra. I största möjliga mån tar vi också bort kvällspass som följs av ett dagpass.

Det innebär att våra medarbetare ska få 36 timmars veckovila och elva timmars dygnsvila mellan arbetspassen, såsom arbetstidslagen och EU-direktiven fastslår. I undantagsfall kommer vi behöva acceptera nio timmars dygnsvila, i enlighet med allmänna bestämmelser (AB), för att få ihop schemat. Men det förutsätter att medarbetaren i snitt får elva timmars dygnsvila under en schemaperiod.

Med den nya schemastrukturen är också ett mål att införa så kallade helgtjänster. Det innebär att vi kan minska antalet helgpass samt få bort de delade turerna, som i sig försvårar återhämtningen.

I och med den nya schemastrukturen kommer all arbetstid vara utlagd. Det innebär att våra medarbetare kommer att veta hur de ska jobba de kommande tolv veckorna. De kommer inte längre behöva jaga ihop din arbetstid, vilket de var tvungna att göra tidigare, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Arbetstiden är redan planerad.

Det medför i sin tur att när medarbetaren är ledig, så är hen ledig. Ingen kommer behöva lägga sin lediga dag på att leta fler arbetspass.

Den nya schemastrukturen bygger på att arbetspassen baseras på brukarens behov. Det vill säga, under tider på dygnet då vi vet att brukarna är i behov av mer hjälp och stöttning finns fler arbetspass för att vi ska vara fler som arbetar samtidigt. Och när brukarens behov är mindre är det således färre som arbetar.

Om den som har valt att arbeta deltid skulle arbetar långa pass och fullgöra sin arbetstid på till exempel fyra dagar under en vecka, skulle det medföra att det saknas personal den femte dagen. Det skulle i sin tur innebära att vi behöver ta in timvikarier eller att personalen som arbetar det passet får ett större och tyngre ansvar den dagen.

Det finns lagar och avtal som styr hur arbetstiden får fördelas. Vi har tidigare varit slarviga med att följa upp att medarbetaren faktiskt har fått ordentlig återhämtning mellan sina arbetspass. Därför bygger den nya schemastrukturen på att vi faktiskt ska följa de lagar och avtal som reglerar hur ofta och länge man får arbeta.

Deltidsarbete är fortfarande norm inom de kvinnodominerade yrkena. Att förändra detta och göra heltidsarbete till norm också för kvinnor är förmodligen den viktigaste jämställdhetsinsatsen som kan göras på arbetsmarknaden. Det skiljer 3,6 miljoner i inkomst under ett arbetsliv mellan kvinnor och män. En bidragande orsak är deltidsarbete (källa: www.kommunal.se/heltidsresan).

Den som gör resan från deltid till heltid ökar sin inkomst varje månad, vilket bidrar till att hen får möjlighet att bli ekonomiskt självförsörjande, starta ett sparande eller ha råd att göra mer på fritiden. En ökad inkomst ger också ett högre pensionssparande och mer i föräldrapenningen, eftersom föräldrapenningen baseras på tidigare lön.

Vi vill skapa goda förutsättningar för våra medarbetare som arbetar inom sektor omsorg i Götene kommun att arbeta heltid. Det gör vi genom att ge en sammanhängande arbetstid och arbeta för att få bort delade turer och korta arbetspass som innebar att de var tvungna att arbeta fler dagar för att få ihop sin arbetstid. Det gör vi också genom att höja grundbemanningen så att de kan vara ledig på sina lediga dagar och inte riskera att bli inringda eller behöva lägga sin lediga tid på att jaga minustid. Det gör vi även genom att se till att medarbetarna faktiskt får den återhämtning som kroppen behöver för att orka, genom att se till att följa de lagar och avtal som finns kring dygnsvila och veckovila och att de får ut din semester.

Våra medarbetare kommer fortfarande kunna påverka sitt arbetsschema i viss mån genom att byta pass med en kollega. Det kommer dock att bli svårare än det har varit tidigare, på grund av att vi måste se till att vi har rätt bemanning utifrån brukarbehovet och att vi följer lagen vad gäller vila och återhämtning mellan passen. Men möjligheten finns fortfarande.

I och med att medarbetaren vet hur hen ska jobba de kommande tolv veckorna kommer de kunna planera sin ledighet och boka in viktiga aktiviteter, till exempel tandläkartider, på lediga dagar.

När det är viktigt att vara ledig på en schemalagd dag och det inte finns möjlighet att byta pass, finns fortfarande möjlighet att ansöka om semester för den dagen. Utöver sommarsemester så har medarbetaren fem till tolv extra semesterdagar som kan nyttjas till sådana tillfällen. Det finns dessutom något som kallas för enskild angelägenhet som beviljas av respektive chef för exempelvis begravning.