Gammal nyhet
Den här nyheten publicerades 23 oktober 2015 och är kanske inte aktuell längre.

Publicerad: 23 oktober 2015 12.12

Bibliotekets nyhetsbrev, Oktober 2015

Publicerad: 23 oktober 2015 klockan 12.12

I månadens nyhetsbrev: 

Årets nobelpristagare Svetlana Aleksijevitj presenteras. Välkomna till flera av bibliotekets kulturprogram. Pippi och Kulla-Gulla fyller 70 år i år. Höstlov blir Läslov. Årets bokmässa med bland andra Agneta Pleijel och Astrid Seeberger. Slutligen lite nya böcker.

Nobelpristagare: Svetlana Aleksijevitj

Att årets Nobelpristagare i litteratur heter Svetlana Aleksijevitj är ingen överraskning.

Hennes namn har funnits med på Svenska Akademiens lista under flera år.

Nobelprismotiveringen lyder:….”för hennes mångstämmiga verkan, ett monument över lidande och mod i vår tid”.

Svetlana föddes 1948, tre år efter andra världskrigets slut i den sovjetiska republiken Ukraina. Hon växte upp i en vitrysk by där både hennes ukrainske far och vitryska mor arbetade som folkskollärare. Som ung flyttade Svetlana till Minsk och utbildade sig till journalist vid universitetet och arbetade sedan under några år på vitryska tidningar och tidskrifter.

I början av 1980-talet påbörjade hon sitt livsverk; sviten ”Utopins röster – historien om den röda människan”. Under ständiga trakasserier och politiska påtryckningar från regimen Lukasjenko valde hon till slut att gå i exil och lämnade Vitryssland år 2000. Tack vare The International Cities of Refuge Network kunde hon under ett tiotal år bo i Paris och Berlin. Under åren 2006 till 2008 bodde hon i Göteborg, men återvände 2011 till Minsk.

Svetlana Aleksijevitj har i sitt författarskap inriktat sig på att skildra det sovjetiska livet sett ur den enskilda människans perspektiv. De fem delarna i Utopins röster bygger på de tusentals samtal och möten hon haft med människor runt om i Sovjetunionen.

I ”Kriget har inget kvinnligt ansikte”(sv. 2012) berättas den glömda historien om alla kvinnor som stred som soldater i Röda armén under andra världskriget. Cirka en miljon kvinnor stred i armén, men i stället för ära möttes deras insats under efterkrigsåren med förakt och glömska.

Zinkpojkar (sv. 2014) berättar om invasionen av Afghanistan 1979-1989. Boken skildrar de unga sovjetiska pojkarnas möte med krigets inferno och om deras mödrar, som får hem sina söner i ihopsvetsade zinkkistor. Detta för att hindra de anhöriga att se hur lemlästade kropparna var.

Bön för Tjernobyl (sv. 2013) skildrar kärnkraftshaveriet i Tjernobyl 1986. 70% av kärnavfallet hamnade i Vitryssland. Under tre års tid gjorde Svetlana intervjuer av boende i närbelägna byar och städer, med forskare, sanerare och politiker. Boken ger en bild av aningslös fascination, om ofattbar korruption, sorg och lidande och inte minst om människors stora oro för framtiden. 

Läs även: Tiden Second hand (2013), De sista vittnena - solo för barnröst (2015).

Kulturprogram på Biblioteket


Lördag på Biblioteket, 24 oktober, kl 10.30 – fri entré, fika 25 kr:

Bokcafé med Åsa Karlsson och Susanne Andersson: Vad läser en politiker – förutom politiska dokument? Ett samtal omkring böcker, läsning och om att som vuxen vara en läsande förebild för barn och ungdomar idag.

Kura skymning på biblioteket

Måndag 9 november, kl 19.00 – 50 kr inkl enkel förtäring

Marie Hjalmarsson Engelke berättar om Sophie Elkan och hennes brev till Selma Lagerlöf. Författaren Sophie Elkan (1853-1921) skrev noveller och historiska romaner, men är idag mest känd som Selma Lagerlöfs väninna. Marie Hjalmarsson Engelke berättar om och visar bilder från Sophie Elkans liv och författarskap och bjuder på smakprov från vännernas brevkorrenspondens.

Pippi-kalas i Centrumhuset

Lördag 14 november, kl 10.00-12.00 - fri entré

Vi firar att Pippi fyller 70 år med ett riktigt födelsedagskalas! Musikskolan ger konsert, Biblioteket ordnar sagostund och tipspromenad. Tillsammans med Charlotte och Anders Wiihk blir det ett allsångsäventyr. Kom gärna utklädd till Pippi eller någon annan Astrid Lindgren-figur.

Starka förebilder för flickor


1945 kom den första boken om Pippi Långstrump – alltså för 70 år sedan. Flickan med de magiska krafterna, sin starka självkänsla och sin medkänsla för de svagare.

Kulla-Gulla

Men Pippi är inte ensam om att fylla 70 år. En annan flicka såg dagens ljus samma år – nämligen Kulla-Gulla.

Berättelsen om Kulla-Gulla är en askungesaga om fattighjonet Gulla, som blir herrgårdsfröken och senare herrgårdsfru. Kulla-Gulla kan tyckas vara enerverande snäll, dessutom tålig och hårt arbetande, men hon har också ett starkt socialt patos. Hon vill alla människor väl, särskilt de fattiga, sjuka och gamla. Böckerna om Kulla-Gulla kan upplevas sentimentala, men i botten finns en realistisk ton.  Marta Sandwall-Bergström ville även skildra statar-Sverige, klasskillnaderna, fattigdomen och svälten. Så småningom, tillsammans med sin man Tomas, gör Kulla-Gulla förbättringar för folket på herrgården, för statarna och fattighjonen genom reformer och utbildning.

Kulla-Gulla är tolv år när hon hamnar hos Karlbergs på Kulla-torpet som hjälphjon. De fem barnens mor, Ellen, är sjuk och dör. Karlberg lämnar barnen mer eller mindre vind för våg. Det är när Kulla-Gulla gör dagsverken på herrgården, som hon upptäcker tavlan med flickan i den blå klänningen. Flickan på tavlan föreställer patrons dotter, som försvann med en ”målarkludd” och som sedan inte har hörts av. Kulla-Gulla visar sig vara identiskt lik Gunilla Beatrice Fredrike och inte bara det – hon är patrons dotterdotter. Kulla-Gulla överger inte de fem barnen när hon blir herrgårdsfröken utan låter barnen flytta in på herrgården. Inte helt populärt hos ”morfar”, men det är ett ultimatum. I flera böcker får läsaren följa Kulla-Gulla fram till vuxen ålder och äktenskapet med Tomas Torpare.

Kulla-Gulla (1945), Kulla-Gulla håller sitt löfte (1946), Kulla-barnen på herrgården (1947), Kulla-Gulla i skolan (1948), Kulla-Gullas sommarlov (1949), Kulla-Gulla finner sin väg (1950), Kulla-Gullas myrtenkrona (1951). Dessutom Kulla-Gulla på Blomgården (1972), som är en tillskriven förhistoria och Kulla-Gulla på barnhemmet (1986), som är en bilderbok.

Marta Sandwall-Bergström (1913-2000) föddes i Nävelsjö i Småland. Fadern var frikyrkopräst, men tog över kuranstalten Lannaskede brunn, när den gått i konkurs.

Efter ett år dör fadern och modern driver Lannaskede vidare som hotell. Marta tar realexamen och arbetar under några år som hembiträde i Polen, Frankrike och Stockholm. Hon utbildar sig till kontorist på Påhlmans handelskola. Hon gifter sig med arkeologen Lars-Erik Bergström och får en dotter, Britta-Clara, som är funktionshindrad. I början av 1950-talet flyttar familjen till Spanien där de driver en apelsinodling. Maken är sjuklig och dör 1963. Marta Sandwall-Bergström bodde i Malmö när hon gick bort år 2000.

Marta Sandwall-Bergströms främsta styrka ligger i miljöskildringen där hon gjort en insats som socialrealist och kvinnoskildrare. Hon har därför också kallats barnens proletärförfattare.

Astrid Lindgren föddes 14 november 1907. Hon växte upp på gården Näs i Vimmerby i Småland tillsammans med sina föräldrar och sina tre syskon. Hon debuterade som författare 1944 med Britt-Mari lättar sitt hjärta.

Året efter kom Pippi Långstrump, som verkligen är en flicka fri från moraliska normer och som vågar trotsa auktoriteter. Mer än någon annan svensk har Pippi blivit vår andes stämma i världen.

Det finns två böcker till om Pippi: Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). Originalmanuset av Pippi Långstrump utgavs 2007 under titeln Ur-Pippi.

Höstlovet blir läslov!


Språket och läsningen får allt större betydelse i samhället. Sedan ett par år tillbaka diskuterade Bonnierförlagen och Akademibokhandeln att omvandla höstlovet till ett läslov och kontaktade därmed den ideella föreningen Läsrörelsen.

Idag är Läslov vecka 44 ett brett samarbete genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, föreningar och olika kulturinstitutioner. På årets Bokmässa introducerades så projektet Läslov där bland annat ett seminarium med kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke och utbildningsminister Gustav Fridolin ägde rum. Målet är att begreppet Läslov ska finnas inskrivet i läroplanen från 2016. Det är också en förhoppning om att det ska bli en etablerad angelägenhet i hela landet där denna vecka fylls med kulturella och läsfrämjande aktiviteter för alla barn och ungdomar mellan 7 och 19 år.

I lanseringen av Läslovet finns en historisk bakgrund till varför vi har skollov i Sverige. Under krigsvintern 1940 infördes sportlovet för att spara på uppvärmningen av skolor och kallades då för kokslov. Det lov som faller in på hösten kallades potatislov för att elever skulle kunna vara lediga från skolan för att hjälpa till i jordbruket. Så småningom ersattes detta av höstlovet som alltid är vecka 44. Det är nu dags att byta höstlovet till ett läslov som ju syftar till att uppmuntra till lusten att läsa.

Men författaren Johan Unenge och ordföranden för nätverket läslov, Elisabet Reslegård, tror att det kommer utvecklas till ett kulturlov som kommer skapa massor av positiva exempel runt om i landets kommuner.

Läs mer på http://läslov.se/

Årets Bok- och Biblioteksmässa


Årets två ”temaländer ” var Ungern och Island. Ungerska pratas bara av 15 miljoner människor och är ett språk som inte har några nära släktingar i Europa. Ändå är de litterära framgångarna stora, kanske beroende på språkets egenartade karaktär med en rikedom på ord och former. Här finns möjlighet att skapa originell litteratur.

Landets dramatiska 1900-talshistoria skapar också starka berättelser som vill bli berättade.

Författaren Imre Kertesz fick Nobelpriset 2002. I boken Mannen utan öde (1998) berättar han om en 14-årig judisk pojke, som med tåg skickas till ett dödsläger. Genom pojkens ögon skildras tillvaron i koncentrations-lägren Auschwitz, Buchenwald och Zeitz.

I den senaste boken Den sista tillflykten – en dagboksroman (2015) skildrar Imre Kertész sina upplevelser av det sena erkännandet som kulminerade i Nobelpriset 2002. Det skänkte honom både glädje och tomhet - var han inte bara en överlevare längre? Vi får följa Kertész´ arbete med sin sista roman Den sista tillflykten, ett verk som förblir ett fragment.

Ytterligare viktiga ungerska författarskap är bland andra: Peter Esterhazy och Peter Nadas.

Island

Den isländske deckarförfattaren Arnaldur Indridason besökte Bokmässan.

Populära är hans böcker om kriminalpolisen Erlendur Sveinsson. Med dessa romaner framstår Indridason som en av de främsta representanterna för en typ av kriminallitteratur som kallas ”Nordic noir”. Böckerna ger en dyster bild av dagens isländska samhälle. Erlendur är en ensamvarg med många personliga problem. Bakom honom ligger ett trist äktenskap som avslutades med en ännu tristare skilsmässa. De båda barnen är missbrukare.

Han arbetar helst ensam och läser gärna böcker som berättar om människor som försvinner, många gånger utan att återfinnas. Erlendur lever med ett trauma ända sedan barndomen, om hur han och brodern hamnade i en snöstorm på fjället. Själv klarar han sig, men brodern är borta och hans kvarlevor hittas aldrig. Erlendur känner att han svek brodern och föräldrarna, ett plågsamt minne som aldrig lämnar honom.

Läs: Glasbruket (2003), Kvinna i grönt (2004), Änglarösten (2005), Mannen i sjön (2006), Vinterstaden (2007), Frostnätter (2009), Mörka strömmar (2010), Svart himmel (2011), Den kalla elden (2012), Den stora matchen (2013), Nätter i Reykavik (2014), Den som glömmer (2015).

”Kan man ärva sorg och förtvivlan”?

var rubriken på ett av seminarierna på Bokmässan.

Marianne Rundström ledde samtalet mellan författarna Agneta Pleijel och Astrid Seeberger.

Agneta Pleijel är aktuell med romanen Spådomen (2015), som egentligen skulle handla om fasterns historia, men mer kom att handla om föräldrarnas äktenskap. Det är ett äktenskap i sönderfall mellan två mycket olika människor; pappa matematikprofessorn och modern som var musiker. Det gällde att upprätthålla fasaden i småstaden Lund, där alla kände alla. 1948 tar fadern av sig vigselringen, men uthärdar i äktenskapet ytterligare några år fram till skilsmässan. Agneta var äldst av syskonen och var den som fick vara den förtrogna med båda föräldrarna. En svår situation för ett barn. ”Man blir inte vuxen förrän man förlåtit sina föräldrar”.

Astrid Seeberger: Nästa år i Berlin (2015)

Astrid Seeberger är ett efterkrigsbarn, född 1949 i södra Tyskland. Hon kom till Sverige som 17-åring, eller snarare flydde hon bort från hemmet. Framför allt modern hade svåra minnen och var märkt för livet av sina upplevelser från kriget. Hon hade ett flyktingansikte, ett ständigt uttryck i ansiktet orsakat av förlust och saknad efter något förlorat. Detta ansikte hade modern kvar ända in i döden. Astrid har skrivit sin mors historia, men hur sanna är minnena efter så lång tid?

Både Agnetas och Astrids romaner kretsar omkring kärlek, svek och förtvivlan. Hur handskas man med sina föräldrars historia?

Lite nytt….

Naumann, Cilla: Bära barnet hem (2015)

Berättaren, mamma till tre barn, har aldrig varit gravid. Hon skildrar hur hon har den andra mamman som spegelbild. Men också om dåligt bemötande med närgångna och indiskreta frågor. Det blir smärtsamt när barnen vill resa iväg och träffa sin biologiska mamma. Parallellt berättas ombarnhemsbarnet Ana som nu är barnskötare.

Nilsson, Johanna: Det grönare djupet (2015)

Romanen tar vid där Kallocain av Karin Boye slutar. I dagboksform får vi följa Linda Kall, hustru till skaparen av sanningsserumet Kallocain. Hon har flytt från den totalitära Världsstaten och kommit till den extremliberala Ökenstaden. När en statskupp genomförs där måste Linda återigen fly. Hon har hört ryktas om en ny värld.

Norborg, Kerstin: Marie-Louise (2015)

Marie-Louise är syster till Carl Fredrik Hill. Liksom sin bror är hon intresserad av måleri, men blir kvar hos familjen i Lund när Carl beger sig till Stockholm och sedan Paris för att måla. Efter broderns sammanbrott får hon tillåtelse att resa till Paris för att hämta hem honom, vilket kommer att prägla resten av hennes liv.

Säfstrand, Caroline, Tiden läker inga sår (2015)

Ett misslyckat luciafirande 1951 får Ethel, Dorotea och Maggan att ingå en vänskapspakt. En livsavgörande händelse får dem att bryta pakten. När Maggan firar sin sjuttioårsdag dyker ett handskrivet brev från Dorotea upp. Ethel, som befinner sig några kilometer bort, får ett likadant brev. Nu måste de träffas igen.

Kontakta Biblioteket om du vill prenumerera på Nyhetsbrevet eller om du inte längre vill ha det. biblioteket@gotene.se. eller 0511-38 60 80. 

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!