Gammal nyhet
Den här nyheten publicerades 27 oktober 2014 och är kanske inte aktuell längre.

Publicerad: 27 oktober 2014 09.31

Bibliotekets nyhetsbrev, Oktober 2014

Publicerad: 27 oktober 2014 klockan 09.31

I månadens nyhetsbrev: 

Årets Nobelpristagare i litteratur. Selma Lagerlöf och Elin Wägner - de första kvinnorna i Svenska Akademien. Marie Hermansons nya bok Skymnningslandet. Älgjakt - spännande motiv i deckare. Hjalmar Söderberg - alltid aktuell.   

Nobelpriset i litteratur 2014

Årets Nobelpristagare är fransmannen Patrick Modiano, född 1945 i Paris. Han debuterade redan 1968 med Place de l´etoile, som blev både en publik- och kritikersuccé. Modiano är en mycket fransk och i grunden existentialistisk författare och de motiv han rör sig kring handlar framför allt om minne, glömska, identitet, skuld och strävan efter försoning. Det är åren strax före hans egen födelse – krigsåren i det ockuperade Paris - som främst har upptagit hans författarskap.

Läs: Lilla smycket (2001), Nätternas gräs (2012)…………………………………………………………………………………………

Selma Lagerlöf – den första kvinnan i Svenska Akademien

1914 är ett årtal som förknippas med en av de stora tragedierna i mänsklighetens historia – utbrottet av det stora kriget. Men det finns även glädjeämnen. 1914 blev Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien som den första kvinnan någonsin. Akademien har anor sedan 1786 då Gustaf III ville skapa ett Samhälle af Aderton Herrar ock Män, till Svenska Språkets stadgande ock upodlande, samt till öfning för Vältaligheten ock Svenska skaldekonsten. Dessa arton män skulle väljas från tre kategorier: skönlitterära författare, lärde och herrar. Med herrar avsågs män som genom sin börd, samhällsställning och umgängesvanor kunde representera god smak – ett syfte som återspeglas i akademiens valspråk Snille och smak.

Mot denna bakgrund måste valet av Selma Lagerlöf vara en historisk händelse. Länge hade hon en fiende i den dåvarande ständige sekreteraren Carl David af Wirsén, som 1912 efterträddes av Erik Axel Karlfeldt. Karlfeldts arton år långa period innebar en modernisering som öppnade Akademien för den nya tidens författare. Efter stadgeändringen som skedde 1914 tilläts även kvinnliga författare att bli ledamöter. Selma Lagerlöf var det självklara valet och hon efterträdde Alfred Theodor Gellerstedt på stol nr 7 vid högtidssammankomsten den 20 december samma år. 

Selma Lagerlöf var inte helt positiv till invalet i Akademien. Hon var mest bekymrad för arbetet och de många mötena i Stockholm och oron för Nobelutdelningen. Men hon var också smickrad. En milstolpe hade passerats för kvinnors upprättelse i samhället, men än hade inte det stora målet nåtts - kvinnlig rösträtt, som först 1919 beslutades i Riksdagen och trädde i kraft 1921.

Elin Wägner (1882-1949)

Det skulle dröja ytterligare 30 år innan nästa kvinna fick en stol i Svenska Akademien – nämligen Elin Wägner 1944. Efter Selma Lagerlöfs död 1940 skrev Elin Wägner en biografi i två delar (1942-1943) om Selma Lagerlöf som anses vara mycket vederhäftig och välskriven. Elin Wägner startade sin karriär som journalist på Helsingborgs-Posten 1902-1903 och så småningom på tidskriften Idun samtidigt som hon frilansade på Dagens Nyheter. 1908 började hon arbeta för kvinnans politiska rösträtt. Fotot bredvid visar namninsamlingen för kvinnlig rösträtt som Elin Wägner tillsammans med ”Frisinnande kvinnor” anordnade 1914.

Hon var under hela sitt liv engagerad i samhällsfrågor. 1919 är hon en av fem stiftare av Svenska Rädda Barnen. Två stora krig hann hon uppleva och under mellankrigstiden företog hon flera reportageresor i Europa. Det Elin Wägner då upplevde gjorde att hon alltmer engagerade sig i fredsrörelsen. Debattboken Väckarklocka kom 1941.

Lästips:

Norrtullsligan (1908), Pennskaftet (1909), Åsa-Hanna (1918), Kvarteret Oron (1919), Mannen vid min sida (1933), Spinnerskan (1948) med flera.

Läs även Ulla Isaksson biografi i två delar om Elin Wägner från 1977/1980 samt antologin Elin Wägner – det första fotstegets moder (2009).


Marie Hermansson: Skymningslandet (2014)

I Marie Hermansons nya roman får läsaren följa den unga Martina, som arbetslös och utan tak över huvudet flyttar in i en gammal herrgård. Här arbetar hennes bästa kompis Tessan som husa åt en gammal dam, som mentalt befinner sig på 1940-talet. Ingenting tycks ha hänt här sedan den tiden. Marina och Tessan accepterar sina roller i damens fantasivärld. De bor bra och betalar ingen hyra. Men det finns fler som inte har funnit sin plats i livet. Snart har fler ungdomar flyttat in på herrgården. De finner sig väl tillrätta och fantiserar om att få leva kvar där – i skymningslandet. De sätter en plan i verket för att få ärva herrgården. Då dyker en oanmäld och mycket ovälkommen besökare upp, som stör deras planer och sätter ett fruktansvärt händelseförlopp i rörelse.

Läs fler böcker av Marie Hermanson:

Värddjuret (1995), Musselstranden (1998), Hembiträdet (2004), Mannen under trappan (2005), Himmelsdalen (2011) med flera.

Elisabeth Nemert: Ringens gåta (2014)


Här kommer äntligen den sjätte delen i den historiska serien Släkten. Sommaren 1220 är änkan Kristina på väg hem till Bjälbo med sina tvillingbarn. Fientliga svärdsmän dyker upp och den lilla dottern Helena blir vittne till hur modern träffas av en pil. Helena flyr och chocken leder till total minnesförlust. Det här är berättelsen om hur den mäktige Birger Jarl enar riket Sverige.

De övriga delarna i serien:

Mazetti: Blandat blod, Wahlberg: Sigrids hemlighet, Ingelman-Sundberg: Tempelbranden, Gustavsdotter: Helenas hämnd, Kampås: Drottningkronan.

Älgjakt

är ett tacksamt ämne för att skapa en spännande roman. Här finns själva essensen till ond bråd död i jakten där vapen alltid finns till hands och inga vittnen finns i närheten.

Tursten, Helen: Jakten (2014)

”Jakten” är den första boken i en ny serie romaner med polisen Embla Nyström. Hon är 28 år och nordisk mästarinna i lätt weltervikt. Embla åker som vanligt hem till barndomens Dalsland för att medverka i den årliga älgjakten. Semestern bryts abrupt när två jägare i ett annat jaktlag försvinner spårlöst.

Ninni Schulman: Svara om du hör mig(2013)

Under älgjakten hittas Pär Sanner död på sitt pass medan hans fjortonåriga dotter som varit med honom är försvunnen. Finns det någon koppling till den tjuvskjutna vargen som hittats? Har Pärs tvivelaktiga affärer blivit hans död? Brottet utreds av poliserna Petra Wilander och Christer Berglund tillsammans med journalisten Magdalena Hansson.

Ekman, Kerstin: Dödsklockan (1963)

Ett jaktlag träffas inför den årliga älgjakten. Första kvällen blir de rejält berusade och genomför en onykter bussfärd. Under färden blir de skyldiga till en hemsk olycka som de bestämmer sig för att hålla tyst om. Lögner, svek, utpressning och till sist kan ingen i jaktlaget lita på någon av de andra.

Kerstin Ekman skrev flera deckare under 60-talet:  

30 meter mord (1959), Han rör på sig (1960), De tre små mästarna (1961), Den brinnande ugnen (1962), Dödsklockan (1963), Pukehornet (1967).

Hjalmar Söderberg (1869-1941)

är alltid lika aktuell. Nu ska hans kanske mest omtalade roman Den allvarsamma leken bli film med Pernilla August som regissör. Filmen beräknas vara klar i februari 2015.

Söderberg arbetade som skribent och skrev kåserier, recensioner och noveller i olika dagstidningar. 1899 gifte han sig med Märta Abenius. De fick tre barn, men äktenskapet var olyckligt och de separerade redan 1906. Då hade Söderberg en otrohetsaffär bakom sig med Maria von Platen. Skilsmässan blev klar först 1917 och då kunde Söderberg gifta om sig med danskan Emelie Voss. Paret bosatte sig i Köpenhamn.

Johan Cullberg har i sin nya biografi om Hjalmar Söderberg skildrat äktenskapskatastrofen med Märta Abenius. Med hjälp av förläggaren Karl Otto Bonnier ordnade Söderberg att Märta togs in på mentalsjukhus där hon blev kvar i tjugo år trots att hon inte hade någon psykisk sjukdom. Under denna period hade Söderberg också problem med ekonomin och levde på förskott från Bonniers förlag och med ekonomiskt stöd från mecenaten Ernst Thiel.

Söderberg var melankolisk och han kände sig ofta ensam trots flera långvariga förhållanden.

Hans språk är klart och enkelt och händelseförloppet skildras med små medel. Hans romaner kallas för flanörlitteratur, där huvudpersonerna promenerar runt i ett impressionistiskt skildrat Stockholm.

Söderberg har skrivit fyra romaner och debuterade med den ”osedliga” romanen Förvillelser (1895). Genombrottet kom med Martin Birks ungdom (1901).

”Doktor Glas” (1905) kallade Söderberg för en tankebok. I boken är tankarna och känslorna det väsentliga, inte själva händelserna. Flera författare har inspirerats av Doktor Glas. Inte minst Bengt Ohlsson, som 2004 skrev den Augustprisade romanen ”Gregorius”, där pastor Gregorius liv, tankar och känslor skildras. Hustrun Helga Gregorius´ liv gestaltas i ”Jag, Helga Gregorius” (2008) av Birgitta Lindén samt i boken ”Dosan” (2013) av Helena Sigander. Kerstin Ekman har också skrivit en roman med Doktor Glas som ursprungsidé; ”Mordets praktik” (2009).

I Den allvarsamma leken (1912) förälskar sig journalisten Arvid Stjärnblom i Lydia. Tio år senare möts de igen, båda gifta på var sitt håll, och deras känslor flammar upp på nytt. Lydia är nu en mogen och självständig kvinna, som vågar leva ut sin kärlek. Konsekvenserna av detta kan Arvid först bara ana. Lydia lämnar sin familj, men Arvid förblir gift.

Gun-Britt Sundström har skrivit ”För Lydia” (1973), där samma historia berättas, men sett ur kvinnans perspektiv och handlingen har flyttats fram till 1957-1972.

Kontakta Biblioteket om du vill prenumerera på Nyhetsbrevet eller om du inte längre vill ha det. biblioteket@gotene.se. eller 0511-38 60 80. 

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!