Gammal nyhet
Den här nyheten publicerades 1 oktober 2013 och är kanske inte aktuell längre.

Publicerad: 1 oktober 2013 11.44

Bibliotekets nyhetsbrev, oktober 2013

Publicerad: 1 oktober 2013 klockan 11.44

I det här numret får ni läsa om kommande kultrurprogram som sopplunch med Inghalill Wagelin, tidskriften Biblioteket i Fokus och bok- och biblioteksmässan!

Sopplunch torsdag 17 oktober klockan 11.30-13.00

Välkomna på Sopplunch med Inghalill Wagelin, som framför ett program med titeln ”Potatisballader”. Programmet bygger på texter av Elsie Johansson, som bland annat har skrivit böckerna; Glasfåglarna, Mosippan och Nancy. Ingahlill har valt texter ur dikt-samlingarna; Potatisballader och Brorsan hade en vevgrammofon. Dikterna är små berättelser som skildrar Elsies uppväxt på åsen i Vendels socken i Uppland. 

Soppa serveras i Centrumcaféet från 11.30 och föreställningen börjar 12.15 i Biblioteket. Biljetter säljs i Medborgarkontoret, 0511-38 60 01. 


BiF – tidskriften Biblioteket i Fokus 

Tidskriften BiF kommer ut med fyra nummer per år och finns gratis att hämta på biblioteket. Varsågod! Tidskriften innehåller artiklar, tävlingar, boktips och korsord.

I nummer 3, som alldeles nyss har kommit, lyfts ett spännande och populärt författarskap fram. Det är Johan Theorin, som rosas av både kritiker och läsare, för sina kluriga och välskrivna böcker om den pensionerade skutskepparen Gerlof. I höst är Johan Theorin i högsta grad aktuell. Den första romanen i serien om Öland;

”Skumtimmen”, hade premiär på biograferna den 27 september i regi av Daniel Alfredson. 

Skumtimmen är en historia om försoning mellan en pappa och hans dotter. Julia har aldrig förlåtit sin pappa, som hon anklagar för sin son Jens försvinnande. Gerlof (pappan) har aldrig fullt ut tagit på sig ansvaret, men har sedan många år gjort en egen utredning om att en tidigare försvunnen mytomspunnen mördare på Öland, Nils Kant, ska ha med Jens försvinnande att göra. Nu när Julia efter många år besöker sin pappa på Öland blir hon arg när hon upptäcker vad han har hållit på med. Samtidigt kommer det ett paket till Gerlof som innehåller Jens ena sandal. Gerlof och Julia blir mot sin vilja involverade i en resa tillsammans som blir chockartad för dem båda. 

Den fjärde boken i Ölandssviten; Rörgast (utkommer i oktober). Återigen är det den gamle skepparen Gerlof som är huvudperson. Han väcks mitt i natten av en pojke som berättar om ett skepp fyllt av döda och döende sjömän och en galen man med en yxa. En av de tiotusentals besökare som kommer till Öland har vänt hemåt för att kräva betalning för en mycket gammal skuld. 

”Jag gillar spökerier”, berättar Johan Theorin i BiF:s artikel. Ja, nog är hans böcker fyllda med underliga och oförklarliga händelser och här spelar även väderleken en viktig roll, t ex ”nattfåken”, snöstormar eller när dimman väller in över Alvaret. Johan Theorin tillbringade sina somrar på Öland, varifrån hans mammas släkt kommer ifrån. Det var här han fick sin fascination för det övernaturliga som är så genomgående i hans författarskap. Många var de ”skummtimmar” han ägnade åt att lyssna på de äldre släktingarnas hårresande historier. 

De fyra böckerna i serien, förutom de två nämnda; även Nattfåk och Blodläge, skildrar var sin årstid. Det var den senaste, Rörgast, som handlar om sommaren som var svårast att skriva. ”Att skriva om Öland på sommaren är både tacksamt och svårt, för det är så mycket folk då. Jag hade svårt att välja ut personer jag skulle skriva om bland de hundratusentals turister och besökare som kommer dit varje sommar. I de tidigare böckerna har det varit lättare att välja bland de få personer som finns på norra Öland under lågsäsongen”. 

Böckernas titlar är alla hämtade från öländska uttryck, t ex skumtimmen betyder skymning. 

Läs även: Sankta Psycho (2011) och På stort alvar : femton öländska berättelser (2012).


Bok- och biblioteksmässan 2013

Att läsa är lyx. Lyx för stressade människor i en tid av förpliktelser och ständig uppkoppling. Personligen önskar jag alltid att jag hann läsa mer”. 

Maria Källsson, mässansvarig. 

Bokmässan, som startade redan 1985, är ett eldorado för bokälskare. Årets mässa fokuserade på flera områden; bland annat på länderna Rumänien och Bangladesh och många seminarier uppmärksammade barnens läsande. Dessutom fanns ett så kallat skolspår, som knöt an till kunskap och läsning. En alldeles ny avdelning hade skapats för den papperslösa boken, det Digitala Torget. Här kunde besökarna testa nya tekniska prylar och tjänster, lära sig mer om ljud- och e-böcker, möta återförsäljare och teknikutvecklare. 

Särskilt viktigt i årets upplaga av Bokmässan är två frågor som debatterats och analyserats flitigt under senare år; minskad läsförmåga hos barn och unga samt skola, kunskap och utbildning – som sannolikt blir viktiga valfrågor nästa år. 

Temasatsningen Plats för barn är ett samarbete mellan Läsrörelsen och Bok & Bibliotek och sponsras av Svensk biblioteksförening. Satsningen tar avstamp i undersökningar och rapporter som visar att både läsförståelsen och läsförmågan hos barn och ungdomar har gått ner.

För att öka barnens läsande har vi här på biblioteket i Götene i sommar satsat på ”Sommarboken”, där många barn har deltagit, pratat böcker och fikat tillsammans. Satsningen fortsätter i höst med Läsklubb och ”Läs tio böcker i höst så får du en bok”. Detta gäller även vuxna!

Rapparen Petter

är för många unga människor en stor förebild och idol. Därför är det intressant att veta att Petter upptäckte som ung att han var dyslektiker och hur han kämpade med orden och hur han först på komvux ”knäckte läskoden” och började läsa skönlitteratur. Petter insåg behovet att närma sig litteraturen för att bli bättre på att skriva texter till sin musik. 

Stig Torstensson. Klicka på bilden för att förstora.

Stig Torstensson. Klicka på bilden för att förstora.

Historiska romaner är alltid på tapeten.

I ett program från Kulturradion/Bokmässan diskuterade Jan Guillou, Therése Söderlind, Gabriella Håkansson, Fredrik Sjöberg och Jesper Högström vinsten eller vådan att använda historien som inspiration och fond i sina romaner. Tredje delen av Jan Guillous serie om bröderna Lauritzen har precis kommit ut; Mellan rött och svart. Jan Guillou blev utmanad av sin fru att skriva en bok om 1900-talet och efter ett par års funderade antog han utmaningen. I denna del skildrar Guillou 30-talets Tyskland, en tid innan andra världskriget bryter ut och hur svårt det är att skriva utifrån det tidsperspektivet utan det facit vi läsare har.

Therèse Söderlinds roman Vägen mot Bålberget (2013) skildrar häxprocesser i Ångermanland under 1670-talet, men även vår tid, 1970-talet, finns med som en historisk klangbotten. En sommardag 1975 går Jacke och hans tonårsdotter Veronica upp på Bålberget. Veronicas farmors berättelser gör att historien om Bålberget inte lämnar henne ens som vuxen. Malin växer upp på samma plats men trehundra år tidigare. År 1674 rannsakas hon för trolldom. Ett av ögonvittnena som pekat ut Malin är grannpojken Olof.

Therése Söderlind skrev de olika tidsperioderna var för sig för att sedan koppla ihop de två berättelserna till en. Upprinnelsen till boken är en så kallad ”häxvandring” anordnad av turistbyrån, där man bland annat besökte ett häxmuseum längs Ångermanälven och Torsåkers kyrka. Här i kyrkbänken kände Therése ett starkt obehag över att detta hänt för ”bara tio generationer sedan och jag blev tvungen att berätta deras historia”. På Häxberget där kvinnorna avrättades finns en minnessten. Den lyder ”Här brann häxbål 1675. Kvinnor dog, män dömde. Tidens tro drabbar människan”. 

Gabriella Håkansson har skrivit romanen Aldermanns arvinge, som utspelas i London i början av 1800-talet. Här växer den föräldralöse William Aldermann upp i ett palats. Hans far var ledare för Dilettanti, ett sällskap som ville förädla människan i antikens anda. Tillsammans med en av faderns ordensbröder börjar William söka efter den döde stormästarens planer som ligger gömda i ett hemligt, okänt rum.

Gabriella Håkansson som skriver så initierat om London har faktiskt bara varit där en gång, men London på 1800-talet känner inte så många till. 

Jesper Högström har översatt Hilary Mantels mäktiga roman ”Wolf Hall”. Handlingen utspelas under 1500-talet vid Henrik VIII:s hov. Om denna tid finns många böcker skrivna, men Mantel har ett nytt berättarperspektiv där hon låter Thomas Cromwell vara huvudperson. En enkel man av folket, som lyckas ta sig in i maktens korridorer. 1520-talets England riskerar ett inbördeskrig om inte Henrik VIII lyckas få en son – en arvinge till tronen. Här spelar Thomas Cromwell en viktig roll, han är aldrig accepterad, men fruktad och han förändrar England för alltid. Detta är första delen i en planerad triologi. 


Prenumeration på nyhetsbrevet

Vill du börja eller sluta prenumerera på bibliotekets nyhetsbrev, skicka e-post till: biblioteket@gotene.se

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!