Gammal nyhet
Den här nyheten publicerades 26 november 2015 och är kanske inte aktuell längre.

Publicerad: 26 november 2015 15.21

Bibliotekets nyhetsbrev, November 2015

Publicerad: 26 november 2015 klockan 15.21

I månadens nyhetsbrev: 

Här presenteras årets Augustpristagare i kategorierna skönlitteratur vuxna, facklitteratur vuxna och barn- och ungdomsböcker. Dessutom presenteras alla böcker som har nominerats till årets pris.

Augustpriset 2015


Augustpriset instiftades 1989 av Svenska förläggareföreningen. Syftet var att belöna och sätta fokus på de bästa nyutkomna böckerna på svenska varje år. Pristagare utses i tre olika kategorier; årets svenska skönlitterära bok, årets svenska fackbok och årets svenska barn- och ungdomsbok. Priset består i, förutom den stora äran, av 100 000 kr och en bronsstatyett som föreställer August Strindberg, gjord av konstnären Mikael Fare.

En jury i varje kategori nominerar sex titlar. En elektorsförsamling bestående av 21 bokhandlare, 21 bibliotekarier och 21 litteraturkritiker utser sedan pristagarna.

Lilla Augustpriset instiftades 1994. Denna tävling är öppen för ungdomar mellan 16 och 20 år. Prissumman är 15.000 kr. Augustpriset är Sveriges mest prestigefyllda litteraturpris och årets pristagare utsågs den 23 november på en gala, som präglades av samtiden.

Konferencien Melinda Kinnaman inledde kvällen med att läsa ur Stig Dagermans reportagebok Tysk höst. Denna bok består av ett antal artiklar, som Stig Dagerman skrev under resor i Tyskland 1947. Kinnaman relaterade härmed till det nutida Europa och kulturminister Alice Bah Kuhnke nämnde i sitt tal dagens flyktingsituation. Samtliga pristagare i år har skrivit om samtidsaktuella ämnen.

Kategori Skönlitteratur


Pristagare blev Jonas Hassen Khemiri för romanen ”Allt jag inte minns”.

Juryns motivering lyder:

"Hur dog Samuel och varför? Jonas Hassen Khemiris gestaltning av minnets och vittnesmålens bedräglighet är spännande som en thriller. Men romanen är också en kärlekshistoria och en berättelse om våld, oförlåtliga svek och ekonomins makt. En okonventionell romanstruktur där flera olika röster tecknar porträttet av huvudpersonen. Allt skrivet på en raffinerat nedtonad prosa där de papperslösas och kriminellas skuggtillvaro kolliderar med Solsidan i ett stenhårt och hektiskt Stockholm".

Khemiri berättar att denna bok har tagits emot på ett annat sätt än tidigare romaner. ”Tidigare har läsarna velat prata om boken, men nu upplever jag att de hellre vill berätta om sina egna förluster”.

Övriga nominerade romaner:


Carola Hansson: Masja

Masja är den tredje och avslutande delen i den mäktiga tripyken om familjen Tolstoj. Den första boken i serien publicerades redan 1994 under titeln Andrej. Boken skildrar sonen Andrej, som ansågs vara familjens svarta får. Den andra boken, Med ett namn som mitt (2005) berättar om sökandet efter Andrejs sonson, som utvandrade till USA.

I den nya romanen, Masja, ställs dottern i centrum. Av syskonen var hon den som stod fadern, den berömde författaren, närmast. Kanske var det därför hon var allra mest utsatt för hans patriarkala maktutövning. Faderns okuvliga förmåga ledde till ett livslångt engagemang, men också en stor förtvivlan. Även modern ville styra Masja liv.

Boken handlar om Masjas sökande efter egen identitet och den laddade relationen mellan far och dotter är bokens huvudtema. Det blir en fiktiv skildring av Masjas liv under sent 1800-tal och fram till hennes död 1906. Dessutom är det en bred och levande beskrivning av människorna och livet på familjegodset Jasnaja Poljana och den tidens sociala förhållanden.

Agneta Pleijel: Spådomen : en flickas memoarer

Spådomen är en fängslande roman om en ung kvinnas försök att nå frigörelse. Agneta Pleijel rör sig på ett självklart sätt mellan det som kan synas vara privat och det universella - det som kan gälla alla människor. ”På en glasklar prosa och med psykologiskinsikt konfronterar hon sitt ochsin familjs förflutna”. Det är både upprörande, men också trösterikt.

Stoor, Stina: Bli som folk

Boken ”Bli som folk” innehåller nio noveller, som alla utspelar sig i gränstrakterna mellan samtid och dåtid, mellan barndom och vuxenlandskap. Flickor försöker bli fulländade och pojkar måste bli män. Novellerna är skenbart odramatiska och skildrar det glesbefolkade Västerbotten med stor detaljrikedom och suggestiva bilder. Här är människorna liksom tvära och liksom kortfattade. Stina Stoor arbetar med ett dialektalt färgat språk och är trogen barnets föreställningsvärld. Outsagda ord och halvkvädna visor uttrycker en stor respekt för individens självklara rätt att få vara den man är.

Stina Stoor har förnyat den svenska novellkonsten och hon rör sig längs stigar där stora författare tidigare har varit. Hennes storhet är att hon för oss läsare till platser där vi tidigare inte har varit.

Stina Stoor är född 1982 och kommer från byn Balåliden i Bjurholm på gränsen mellan Ångermanland och Västerbotten. Hon har beskrivit sitt liv hittills som fullt av misslyckanden. Skolan gick fel och hon blev förtidspensionerad vid 25 års ålder. Det var först när hon tilldelats Umeå kommuns novellpris 2012 för novellen För vår del, som självförtroendet började återkomma. Efter att ha bott med sin familj i andra delar av landet har hon nu återvänt till sin hembygd.

Ajvide Lindqvist, John: Rörelsen : Den andra platsen

Vad är sant, falsk, verkligt eller övernaturligt? Med trollspö och flinka fingrar försöker huvudpersonen ta sig fram i ett Stockholm som i mitten av 1980-talet visade att individualismen var viktigare än något annat.

Den ensamme John Lindqvist flyttar till ett mörkt gårdshus intill Brunkebergstunneln. I tvättstugan upptäcker han gemenskap och skräckblandad njutning. Författaren visar här att han utvecklats till en Stockholmsskildrare och litterär trollkarl av rang.

Fioretos, Aris: Mary

I militärdiktaturens Grekland 1973 har studenterna fått nog. Mary studerar arkitektur i Aten och är politiskt aktiv. Hon blir arresterad för ”statsfientlig verksamhet”. Samtidig skall Mary berätta för sin pojkvän att hon är gravid. Kärleken och lojaliteten driver henne att vägra enkla utvägar. Aris Fioretos skildrar med stark närvarokänsla såväl förtrycket som solidariteten mellan de fängslade kvinnorna. Författaren gör oss läsare delaktiga i Marys öde och det ohyggliga beslut hon fattar.

Kategori fackbok:


Till pristagare i kategorin årets bästa svenska fackbok utsågs Karin Bojs med boken Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren.

Juryns motivering lyder:

”En ovanlig och allomfattande släktkrönika, där dna ger ny kunskap om européers högst blandade ursprung. Det är en överraskande historia som omsorgsfullt berättas av en enveten journalist med hjälp av den senaste tidens svindlande vetenskapliga framsteg. Sällan har 54 000 år förflutit så lätt och så lärt”.

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta dna-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Genom att följa spåren av sitt eget dna har hon kunnat beskriva den europeiska kontinentens genetiska historia och avlivar därmed också en hel del myter om ”raser” på vägen. Den nya dna-tekniken visar hur Europa har befolkats i vågor av invandring.

Med hjälp av dna-teknik kan man numera hitta kusiner och sysslingar och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka.

Resultatet av Karin Bojs forskning blev en bok om hennes ursprung och hennes familj, men även om oss andra – vi är ju släkt allihop – alla härstammar vi från en gemensam förmoder och förfader.

Övriga nominerade fackböcker:


Hagerman, Maja: Käraste Herman : rasbiologen Herman Lundborgs gåta.

Berättelsen om det rasbiologiska institutets märklige grundare i Uppsala och hans betydelse för nazismen är fängslande – och obehaglig. Under många år arbetar han fanatiskt med att mäta skallar och dela in människor i olika raser. Sedan gör han något helt oväntat. Han får barn och gifter sig med en kvinna av en börd som han själv definierat som rasmässigt undermålig. Det är gåtan.

Hilton, Johan: Monster i garderoben : en bok om Anthony Perkins och tiden som skapade Norman Bates.

Vad kan vi lära oss av en psykopat? Mycket, visar den här studien av skräckfilmsikonen Norman Bates, den modersbundne motellägaren, som spelades av Anthony Perkins. För honom innebar rollen som Bates både uppgång och fall. Skildringen av Perkins och det amerikanska samhällets snedvridna syn på homosexualitet är omskakande.

Johannisson, Karin: Den sårade divan

Galen, galen, vem är galen? Den kvinnliga normens herravälde får ödesdigra konsekvenser för Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly Sachs. En inkännande läsning av psykiatriska journaler levandegör tre framstående konstnärsöden i kaos, ångest – och förlösning. Periodvis blir sinnessjukhuset som en teaterscen för de sårade, men obändiga kvinnorna.

Linton, Magnus: Knark : en svensk historia

Den svenska narkotikapolitikens eftersträvade nolltolerans är i själva verket en hjärtlös idé. Det blir man övertygad om av detta djärva reportage. Den skarpsynta undersökningen skildrar också gripande möten med missbrukare och anhöriga som lämnats i sticket.

Pehrson, Lennart : Den nya staden. Utvandringen till Amerika II.

Ett mäktigt utvandrarepos i tre delar med täta, medryckande och rikt illustrerade berättelser om svenskar i Amerika. Denna andra del handlar om hur de, tillsammans med många andra nationaliteter, skapade metropolen Chicago. Läsaren kommer nära inpå kvinnor och män i deras flykt från eländet i Sverige till kampen för ett bättre liv.

Kategori barn- och ungdomsbok


Pristagare i denna kategori är författaren Jessica Schiefauer för ungdomsromanen När hundarna kommer.

Jessica Schiefauer som är mest känd för den fantasifulla och också augustprisbelönade Pojkarna (2011), växte upp i Kungälv, nära Kode, och var sjutton år när fjortonårige John Hron i augusti 1995 misshandlades till döds vid en sjö av tonåriga gärningsmän med nazistsympatier.

Hennes nya roman, När hundarna kommer, handlar inte specifikt om detta mord men tar sin utgångspunkt i det, - i våldet och människorna omkring våldet.

När hundarna kommer handlar om bröderna Isak och Anton. Isak träffar en dag Ester, den allra första kärleken. Anton träffar också någon, fast inte en tjej utan någon sorts … kompis? En äldre, lynnig kille som både skrämmer och lockar, inte minst eftersom han har en hund som Anton så hett önskar sig. Kompisen har också en egen lägenhet där ölen ständigt verkar flöda och livet är explosivt. Det händer alltid saker kring den här kompisen, vilket kommer att påverka bröderna på olika sätt och som sätter spår livet ut.

När hundarna kommer är en stark känsloladdad bok där kärleken både beskrivs som den bästa av världar men också den värsta.

Övriga nominerade barn-och ungdomsböcker:


Adbåge, Emma: Nu är det sent!

Nu är det sent! Det är barnet och den vuxne överens om. Men medan den vuxne tycker det är dags för sömn, tycker barnet det är dags för lek. I skydd av mörkret, och medan klockan går, utforskas lägenheten och en ny värld öppnar sig. Detta är en okonventionell berättelse om att gå – eller snarare inte gå – och lägga sig. Mycket till sömn blir det just inte. I stället en hyllning till nyfikenheten och kreativiteten.

Gustavsson, Hanna: Iggy 4-ever

Iggys tillvaro är Stockholmsförortens bakgårdar, trasiga mobiltelefoner och vardagsmobbning. I galleriorna driver hon och kompisen Julle omkring och letar efter något meningsfullt. Kläder provar de på skoj, för råd att köpa har de inte. I denna seriebok är både ungdomslivet och den omgivande vuxenvärlden perfekt avstämda.

Lindström, Eva: Alla går iväg

Frank får inte vara med. När han kommer går de andra. Så Frank går hem och kokar marmelad av sina tårar. Här fångas ensamhetskänslan och sorgen, i en bilderbok som andas avstånd. Människorna är så små i de stora ytorna, miljöerna är upplösta, färgerna melankoliska. Till och med tingen är ensamma. Löv hänger ner som tårar. En bom, ett staket, en återvändsgränd blir barriärer som stänger ute. Inte ett ord, inte en detalj för mycket finns i denna bok, där titeln är nyckeln till det öppna slutet.

Nilsson, Frida: Ishavspirater

I trakter långt borta finns det öar, hav, is. Där bor systrarna Siri och Miki, men där finns också Vithuvud, piraten som rövar bort barn. När han tar Miki måste Siri göra det ingen annan vågar – följa efter. Med ett starkt patos för den lilla människan skapar Frida Nilsson ett vindlande äventyr. Kylan biter och havet piskar i denna berättelse som lär oss att både det goda och det onda vi gör lämnar spår. Det gäller att välja rätt. Den som inte lyssnar till sitt samvete går under.

Kristin Lidström och Helena Öberg: Din tur, Adrian

Adrian har svårt med läsningen och i skolan blir han mobbad. Han flyr bort i fantasier där han är luftakrobat på en cirkus. Men när han träffar hunden Hejdi förändras allt. Någon tror på honom, och plötsligt är tillvaron i färg. En mångbottnad seriebok där färgen spelar en avgörande roll. Svartvita serierutor som övergår till helsidor i färg speglar Adrians känslor och betonar fantasins kraft.

Lilla Augustpriset infördes 1994 av Svenska Förläggareföreningen för att stimulera unga människors intresse för läsning och uppmuntra till eget skrivande. I år har priset, som är på 15 000 kr, tilldelats novellen Den påintet vis speciella av Rasmus Bjerkander från Linköping.

Kontakta Biblioteket om du vill prenumerera på Nyhetsbrevet eller om du inte längre vill ha det. biblioteket@gotene.se. eller 0511-38 60 80. 

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!