Publicerad: 24 november 2014 09.44

Bibliotekets nyhetsbrev, November 2014

Publicerad: 24 november 2014 klockan 09.44

I månadens nyhetsbrev: 

I år uppmärksammar vi flera jubiléer. Det är 450 år sedan William Shakespeare föddes år 1564, Erik Axel Karlfeldt föddes 1864, vilket är 150 år sedan och Pelle Svanslös blir inte mindre än 75 år. Dessutom lagom till Agatha Christie´s 125-års-jubileum nästa år kommer en ny Hercule Poirot-deckare skriven av Sophie Hannah.

William Shakespeare

William Shakespeare, 1564-1616, är världens mest framstående dramatiker med ett 30-tal historiska krönikespel, komedier och tragedier och ett antal sonettsamlingar.

Shakespeare föddes i Stratford upon Avon som äldste son till handskmakaren John Shakespeare och hans hustru Mary Arden. Fadern var framgångsrik, förmögen och innehade en av stadens högsta politiska ämbeten. William började skolan vid sju års ålder i Stratford Grammar School. 18 år gammal gifter han sig med Anne Hathaway och paret får tre barn. 

I slutet av 1590-talet flyttar Shakespeare till London och blir skådespelare. När James I blir kung 1603 får teatergruppen kungligt beskydd och namnet The King´s Men. Shakespeare tar också aktiv del i tillkomsten av the Globe Theatre. År 1611 återvänder Shakespeare till Stratford upon Avon och avlider där 1616.   

Shakespeare´s författarskap kan delas in i tre perioder. I början skrev han främst  historiska krönikespel, där han skildrar kampen om den engelska tronen, från den siste regenten av huset Platagenet (”Richard II) fram till sammanbrottet under huset York  (”Richard III”). 

Men även komedierna ”En midsommarnattsdröm” och ”Trettondagsafton” skrivs under denna period.

1600-talets första år räknas som huvudperioden för hans tragedier. Dock skrevs Romeo och Julia redan 1596. Det mest berömda av alla skådespel, ”Hamlet” har nordiskt ursprung och har berättats av den danske historikern Saxo Grammatius.

I Shakespeare´s version återvänder prins Hamlet från Wittenberg till det danska hovet för att övervara faderns begravning. Samtidigt blir han inbjuden till moderns bröllop – hon ämnar gifta om sig med Hamlets farbror. En chockad Hamlet upplever sig vara omgiven av falskhet och svek och för att kunna överleva spelar han galen.

Övriga stora tragedier är bland andra Othello, Kung Lear och Macbeth. Mot slutet av sitt liv skrev han ett antal lyriska tragikomedier som till exempel Stormen.

Erik Axel Karlfeldt

Erik Axel Eriksson föddes 1864 på Tolvmansgården i Karlbo i Södra Dalarna. Fadern var välbärgad, men gick i konkurs och gården fick säljas. Han dömdes också till två års fängelse för urkundsförfalskning och dör 1889. Samma år byter Erik Axel efternamn och kallar sig Karlfeldt. Förlusten av hemmet och farsarvet är svår och i sin första diktsamling ”Vildmarks- och kärleksvisor (1895) finns en ofta citerad rad ”Jag är som en ört ryckt ur min groningsgrund..”. Efter studier i Uppsala arbetar han som bibliotekarie på Lantbruksakademien 1903-12. Han blir invald i Svenska akademien 1904 på stol nr 11 efter Clas Theodor Odhner och 1912 blir han Akademiens ständige sekreterare.

Karlfeldt hade under flera år ett förhållande med den unga Gerda Holmberg, men sökte hela tiden efter ett ”bättre” gifte. Han ville finna en hustru som var bildad och förmögen och som bättre motsvarade hans ställning i samhället. Han misslyckas i sina intentioner och återvänder alltid till den tåligt väntande Gerda, som under tiden föder honom tre barn. Nu var det nog. Självaste ärkebiskopen Nathan Söderblom driver igenom en vigsel, 1916, som sker i all enkelhet i kyrkoherde Olof Hanssons hem i Katarina församling. Ytterligare en dotter föds i äktenskapet.

1921 köper Karlfeldt en liten gård i Sjugare by mellan Leksand och Rättvik. Sångsgården blir ett paradis, ”en lustgård”, för familjen. Hit återvänder de varje sommar för att njuta av den vackra naturen och av trädgården som växer fram. Det blir inte så många år för Karlfeldt eftersom han avlider redan 1931. Gerda överlever sin man med 50 år.

”Jag hoppas att i framtiden blifva diktare – ja, skald”! Detta skriver Karlfeldt i sin dagbok 16 år gammal. Det var en önskan som blev uppfylld. Det blir totalt sex diktsamlingar; bland andra Fridolins visor (1898) och Hösthorn (1927). Han tilldelades Nobelpriset postumt 1931.

Läs även: Bergsten: Karlfeldt – liv och diktning (2005), och Sydow: ”Jag vill ha sagt dig de ömmaste ord” : kärleken mellan Gerda och Erik Axel Karlfeldt (1999),

Agatha Christie (1890-1976)

Dame Agatha Christie hade vid sin död 1976 skrivit nära 100 romaner och novellsamlingar. Den första romanen, En dos stryknin, utkom 1920. Här introduceras deckargenrens främsta problemlösare, Hercule Poirot. Denne lille excentriske mustaschprydde belgare, före detta polisdetektiv, löser med sina små ”grå celler” de svåraste fall. Han är troligtvis den ende fiktive person som fått en egen dödsruna i New York Times. Idén till En dos strykning fick Agatha Christie när hon under första världskriget arbetade för Röda Korset på det lokala sjukhuset i Torquay.

Agatha gifte sig 1914 med Archibald Christie, officer i flygvapnet, och 1919 föddes den enda dottern Rosalind. Efter skilsmässa och moderns död blir hon sjuk, drabbas av minnesförlust och försvinner mystiskt under några dagar 1926. Under sina många resor möter hon arkeologen Max Mallowan, de gifter sig 1930. Åren som amatörarkeolog ger Christie uppslag till flera deckare, till exempel Mord i Mesopotamien (1936).

Miss Marple, från byn St Mary Mead, är en annan populär huvudperson, som löser många mysterier. Hon dyker upp första gången  i ”Mordet i prästgården” (1930).

Christies böcker är typiska pusseldeckare och med humor och satir vilseleder hon läsaren och håller på så vis spänningen vid liv.

Med böckerna ”Ridå – Hercule sista fall” och ”Miss Marples sista fall” sätter hon punkt för sina ”mordlösare”. Dessa skrevs redan under 1940-talet och manuskripten låstes in i ett bankfack – för att publiceras efter hennes död. Syftet var att ingen annan skulle kunna fortsätta att skriva om Poirot och Marple.

Hannah, Sophie: Monogrammorden


Men det är precis vad som nu har hänt. För att uppmärksamma att Agatha Christie föddes för 125 år sedan har deckarförfattaren Sophie Hannah handplockats till att skriva en ny bok om Hercule Poirot, Monogrammorden. Handlingen utspelas i London på 1920-talet. På ett café träffar Poirot en vettskrämd kvinna vid namn Jennie. Hon är övertygad om att hon skall bli mördad, vilket skulle vara det enda sättet att skipa rättvisa. Samma kväll hittas tre mördade personer i tre olika rum på det eleganta Bloxham Hotel. Alla har de en likadan manschettknapp med ett monogram i munnen.

Pelle Svanslös 75 år

Pelle Svanslös – från början en liten kattunge från landet med bara en svansstump kvar efter en otäck råttas vassa tänder – hamnar av ren nyfikenhet i en bil som för honom från bondgården han är uppväxt på till en lägenhet hos en snäll familj i centrala Uppsala. Alla berättelserna om Pelle Svanslös handlar på olika sätt om att vara eller inte vara snäll. Pelle är snäll, ibland nästan korkad och ibland fantastiskt smart och beräknande. Elake Måns är förstås raka motsatsen. Måns är elak och slug, men ändå ganska lättlurad och har oftast Bill och Bull i släptåg.

Det finns en riktigt trevlig hemsida om Pelle Svanslös och författaren Gösta Knutsson; www.pellesvanslos.se. Där presenteras alla karaktärerna och berättelserna sätts in i sin historiska kontext där andra världskriget är tongivande. ”1939 kom den första av tretton böcker om Pelle Svanslös ut, skrivna av Gösta Knutsson. Böckerna har ett antal av Knutssons vänner och bekanta som förebilder. Pelle själv är författarens alter ego, och Maja Gräddnos hans hustru Erna. Pelle Svanslös gick som julkalender på TV 1997, och på 80-talet visades två Pelle Svanslös-filmer som tecknades av Guldbaggevinnaren Jan Gissberg.

2014 fyller Pelle Svanslös 75 år vilket firas med en nylansering med Jan Gissbergs version av Pelle i fokus. Med ett galleri av tydliga personligheter och ett förhållandevis könsneutralt budskap är Pelle Svanslös en av få svenska värderingsstyrda figurer. Än idag är Pelle Svanslös en aktuell och relevant barnboksfigur som har ett viktigt budskap om snällhet, civilkurage och allas lika värde – och att våga vara snäll!”Källa: http://www.pellesvanslos.se/om-pelle/

Det har kommit ut fyra nyskrivna böcker om Pelle Svanslös. Berättelserna är väl förankrade i Gösta Knutssons historier, men är lite anpassade för dagens barn. Författarna heter Åsa och Michael Rönn. Ingrid Flygare har gjort illustrationerna, baserade på de bilder som Jan Gissberg gjort till filmerna om Pelle Svanslös.

Kontakta Biblioteket om du vill prenumerera på Nyhetsbrevet eller om du inte längre vill ha det. biblioteket@gotene.se. eller 0511-38 60 80. 

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!