Gammal nyhet

Den här nyheten publicerades 16 januari 2018 och är kanske inte aktuell längre.

Bibliotekets nyhetsbrev, januari 2018

Publicerad: 16 januari 2018 klockan 11.17

Augustpristagarna 2017. Släktforskningens dag och Minnesdagen över förintelsens offer. Tips på nya böcker.

 

Kulturprogram:

Biblioteket rivstartar med flera programpunkter i januari:

Släktforskningens dag 20 januari

Biblioteket, klockan 11.00 (fri entré):

Cici Löfgren från ArkivDigital berättar om programmet och om flygbilder över gårdar, torp, villor och industrifastigheter från 1950-talet och till våra dagar i Sverige, som (delvis) finns tillgängliga i ArkivDigital.

Nya släktforskningsböcker:

Johansson, Björn: Släktforska med kartor (2016)
Var bodde och verkade farfar och farmor någonstans? Var tidigare generationer har bott är en intressant fråga för släktforskare. Forskningen kring gamla kartor har förenklats tack vare digitaliseringen. På Lantmäteriets sida finns möjlighet att söka på ”historiska kartor”.

Johansson, Eva: Släktforska om sjöfolk (2017)

Sjömanshusens arkiv är en gedigen källa för dig som har sjöfolk i släkten. Ofta kan man följa enskilda sjömäns hela arbetskarriär, från inskrivningen till avmönstringen. I gruppen sjöfolk ingår också lotsar och fyrvaktare.

Rosvall, Ted: Emigrantforska på nätet (2017)

Har du förfäder som emigrerat till Amerika eller Canada är det här boken för dig. Boken tar upp en stor mängd spännande och användbara resurser, som numera är tillgängliga via internet.

Stefansson, Bodil: En man som hetade Glader (2017)

Vilka är förebilderna till Mobergs välkända utvandrare; Kristina och Karl Oskar? 1948 tillbringade Moberg en tid i USA för att samla material till sitt emigrantepos. På en bortglömd kyrkogård i Chisago county, Minnesota, hittade han övervuxna gravstenar. Den äldsta graven hade anknytning till Ljuders socken i Småland, nämligen över Elin Glader, död redan 1855. Boken är en historisk dokumentär om de första småländska utvandrarna till Ki Chi Saga, Minnesota.

                           ...........................................

Tappra mödrars kapell

Konsert: Tisdag 23 januari, klockan 19.00. Bio Göta Lejon, Centrumhuset. Biljetter: 80 kr.

                            ............................................

Minnesdag över förintelsens offer

Den 27 januari 1945 öppnades förintelselägret Auschwitz och detta datum har fått symbolisera den minnesdag över förintelsens offer, som instiftades i Sverige 1999.

Minnesdagen är till för alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Biblioteket visar filmen Förintelsens beska efterbörd (57 minuter), som handlar om det tyska fartyget m/s Homberg från Flensburg, som anlände till Malmös hamn den 11 maj 1945 med över 1300 överlevande koncentrationslägerfångar.

Lördag 27 januari, klockan 10.30, Sessionssalen, fri entré.

Augustpriset 2017

I december 2017 utdelades Augustpriset till bästa svenska skönlitterära bok, bästa svenska fackbok samt bästa barnbok, som utgivits under året.

Skönlitteratur:

Pristagaren i denna kategori blev Johannes Anyuru för romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar (2017).

En kväll kliver tre individer, som har svurit trohet till den sönderfallande terrrorstaten Daesh, in i en bokhandel. En kontroversiell konstnärs framträdande avbryts av ett pistolskott. Panik utbryter och alla i lokalen tas som gisslan. Men en av de tre angriparna, en ung kvinna som har till uppgift att filma våldet, bär på en hemlighet som kan förändra allt…

Bland övriga nominerade skönlitterära böcker:

Combüchen, Sigrid: Sidonie & Nathalie (2017)

Nathalie och Sidonie flyr från Frankrike genom ett krigshärjat Europa och lyckas i mars 1944 ta sig illegalt från Danmark till södra Sverige. Deras möte är slumpmässigt och de förblir främlingar för varandra. På en herrgård i norra Skåne, där legala och illegala ges tillflykt, får de arbete. Med namnen Nanna och Siv försöker de där vänta ut krigsslutet med beredskapsarbete, men tvingas snart bort igen och arbetar sig vidare genom landet.

Ståhl, Elisabeth: Just nu är jag här (2017)

Elise läser på universitetet och dejtar på Tinder. Hon tycker egentligen bara om män i övre medelåldern - de är så lugna, orubbliga och förnöjsamma, de har ingen ångest. När Elise träffar Victor verkar hon bli lycklig trots att han är i hennes egen ålder. Lyckan går snart över i en känsla av tomhet. Hur ska man kunna säga "jag älskar dig" i en tid där alla ord har förlorat sin mening, men där längtan efter närhet är ofrånkomlig.

Till bästa barnbok utsågs Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg. Boken berättar om konstnären Berta Hanssons (1910-1994) drabbande och enastående livsöde.


Till årets bästa fackbok utsågs biografin om Ester Blenda Nordström; Ett jävla solsken av Fatima Bremmer.

Juryns motivering lyder: ”Ett levande porträtt av en tid och av en person, som var undersökande journalist, äventyrare, barlejon, med en livslång förbjuden kärlek till en annan kvinna. En bok om att skriva och leva till varje pris”.

Läsaren får följa en fascinerande kvinna under 1900-talets första hälft. Ester Blenda Nordström föddes 1891 och dog 1948. Hon växte upp i en nyrik familj med tre äldre syskon. Familjen bodde tidvis på den småländska landsbygden, men mestadels i Stockholm. Ester Blenda var en typisk pojk-flicka och hade svårt att hålla sig till samhällets förutbestämda kvinnoroll.

Hon blev tidigt en skicklig journalist och skrev reportageboken En piga bland pigor redan 1914. Långt innan "under cover" eller "wallraffa" var begrepp skrev hon artiklar om sin anställning som piga. Under fingerat namn tog hon plats på en gård i Sörmland. Boken blev rikskänd och blev både teaterpjäs på 1920-talet och senare även filmatiserad.

Ester Blenda skrev även fyra barn-och ungdomsböcker, en kortare vuxenroman samt ett flertal reportageböcker. Och mängder av reportage och kåserier i de stockholmska dagstidningar där hon medverkade 1911 - 1917.

Ester Blenda Nordström var en av sin tids pionjärer och stjärnor. Hyllad, beundrad och vän med personer som Anders Zorn, Evert Taube och Elin Wägner. Hon körde motorcykel, rökte pipa och trotsade alla normer som begränsade kvinnors liv i början av 1900-talet.

Men så plötsligt tystnade hennes starka röst. De spektakulära äventyren och kampen för ett liv på egna villkor visade sig ha ett högt pris.

Något som kom som en överraskning för mig, var upplysningen om att Astrid Lindgren använt Ester Blenda Nordströms flickbokskaraktär Ann-Mari som förlaga till Pippi Långstrump. Det är i och för sig ingenting konstigt med det – de flesta använder sig av det man har upplevt eller läst som inspiration till sina egna texter. /av Lina Molander.


Som Sveriges första undersökande reporter gjorde Ester Blenda Nordström det ingen annan vågade. Förutom att tjänstgöra som piga under falsk identitet, levde hon under sex månader med samerna i Lappland och reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika. Hon räddade hela byar från svältdöden under finska inbördeskriget och deltog i en flera år lång expedition till ett aktivt vulkanområde i Sibirien. De banbrytande reportage hon tog med sig hem förändrade den svenska journalistiken.

Läs: En piga bland pigor (1915), Amerikanskt - som emigrant i Amerika (1923), Kåtornas folk (2013). Samtliga har kommit i ny upplaga.


Bland övriga nominerade fackböcker:

Karlsson, Sven Olov: Brandvakten (2017)

I juli 2014 utlöste gnistor från en skogsmaskin en stor skogsbrand i Västmanland. En miljard kronor gick upp i rök, tusentals evakuerades och en människa dödades. När elden nådde Sven Olov Karlssons hemby flydde han. Utifrån sina erfarenheter av branden och sin nära relation till den drabbade trakten, beskriver han ett samhälle som rustat ner inför ett växande hot. Boken är också ett porträtt av kvinnor och män som lever och arbetar med skogen.

Wirtén, Per: Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater (2017)

Det är höst och Per Wirtén åker tåg genom Europa. Han startar i Bulgarien och reser genom Rumänien, Ungern, Österrike, Polen, Tyskland, Holland och Belgien med London som slutmål. Han ser en kontinent, hårt prövad av finans- och flyktingkriser, som rör sig bort från den politiska samarbetstanken. Av det en gång så stolta och ambitiösa fredsprojektet återstår nu en valutaunion i avsaknad av gemensam politisk moral och ideologi.

Nedanstående bok är extra aktuell eftersom vi den 27 januari skall minnas offren av förintelsen:

Hedi Frieds bok Frågor jag fått om Förintelsen var också nominerad i denna klass.

Under många år har Hedi Fried besökt skolor runtom i Sverige för att vittna om sina minnen från Förintelsen. Med utgångspunkt i ett antal konkreta frågor som hon fått, skildrar Hédi Fried sina erfarenheter. Boken är ett försök att med enkla grepp förklara vad Förintelsen gjorde med de människor som tvingades leva under Nazitysklands
terror.


Nya Böcker

Ett intressant kvinnoöde skildras i romanen Älskande kvinna – en roman om Dagny Juel, skriven av Kerstin Weidel (2017)

Dagny Juel föddes i norska Kongsvinger 1867 som syster nummer två av fyra. Pappan var distriktsläkare och systrarna fick en för den tiden god och tillåtande utbildning. Dagny och systern Ragnhild skickades till Oslo för att avsluta sina musikaliska studier och där hamnade de i konstnärliga bohemkretsar. Här diskuterades livligt sexualitet och kärlek mellan man och kvinna före äktenskapet. Dagny Juel hade en kort och intensiv kärlekshistoria med August Strindberg, ett förhållande som varade i tre veckor! De träffades i Berlin 1893, där hon hade blivit introducerad av Edvard Munch i kretsen av de nordiska konstnärer, som då bodde där. Dagny var 26 år, slående vacker, spirituell och frimodig. Strindberg var 44 år och nyligen förlovad med Frida Uhl. Kort efter förhållandet med Strindberg gifte sig Dagny Juel men en polsk musiker och författare. De fick två barn tillsammans. Mannen var kroniskt otrogen och äktenskapet var över år 1900, då hon flyttade tillbaka till Norge. Året efter övertalades hon att följa med en förmögen beundrare till Tbilisi i Georgien. Tragiskt och utan känd anledning sköt han ihjäl den då 34-åriga Dagny på ett hotellrum och tog därefter sitt eget liv.

Flera böcker har skrivits om hennes liv och författarskap. 1996 gavs hennes samlade verk ut och 1976 kom filmen, som handlade om hennes liv, ”Dagny” av den norske regissören Haakon Sanöy.


Den populära författaren Anita Salomonsson kom nyss ut med romanen Ängeln i posthuset (2017), där hon skildrar sin moster Elins liv. Mostern efterträdde så småningom sin far som postmästare.

Nu är Anita Salomonsson aktuell med boken Skärvor av liv (2017). Boken är berättelser om möten och levnadsöden som format hennes eget liv, ”ett svepande penndrag mellan liv och död, en färd genom minnen, möten och upplevelser med barnskorna ännu på”.


Berry, Flynn: Sargad (2017)

Romanen är en fängslande psykologisk thriller om systrarna Nora och Rachel. Nora tror sig veta allt om sin syster, men upptäcker att det finns människor och händelser i hennes liv som Nora inte känner till. Nora reser ofta med tåg från London för att besöka Rachel, som bor i ett stort gammalt hus på den engelska landsbygden. Hon ser fram emot en mysig helg med god mat, mycket prat och promenader. Men förväntningarna förvandlas till en mardröm när hon hittar Rachel brutalt knivmördad i sitt hus. Den stora hunden har också mött en brutal död. Polisens frågor väcker minnen av en okänd man, som attackerade Rachel för femton år sedan. Är han tillbaka? Har bilolyckan som inträffade ungefär samtidigt något med Rachels död att göra? Frågorna är många och Nora bestämmer sig för att stanna kvar och göra egna efterforskningar.

I en annan psykologisk thriller, Avbilden (2017) med underrubriken Lika flickor leker farligast, av Anna Snoekstra, berättas om sextonåriga Rebecca Winter som försvinner spårlöst. Elva år senare tar en annan flicka hennes plats. Det är när hon grips för snatteri och för att komma undan polisen som hon låtsas vara den försvunna Rebecca Winter. De är närapå identiska och snart lever hon Rebeccas liv. Men gradvis inser hon att den som ligger bakom försvinnandet fortfarande finns i hennes närhet.

Eberlen, Kate: Som om du inte fanns (2017)

På sista dagen på en tågluffarresa ber Tess och Doll en okänd kille ta en bild av dem tillsammans på Ponte Vecchio i Florens. Killen heter Gus och han är i Florens tillsammans med sina föräldrar för att komma över brodern Ross död i en skidolycka.

Då vet inte Gus och Tess att deras vägar kommer att korsas ett flertal gånger under de kommande sexton åren utan att de någonsin lär känna varandra. Inte förrän många år senare, när de möts i Florens igen, förstår de vad som hänt.

Romanen är en annorlunda kärleksroman och skildrar den inre resa vi måste göra för att vi verkligen ska kunna möta vår själsfrände.


Elfberg

Tips från Bibliotekets bokcirkel:

Strout, Elizabeth: Mitt namn är Lucy Barton (2017)

Lucy Barton återhämtar sig långsamt efter en operation, som borde ha varit okomplicerad. Hon får besök av sin mor, som hon inte har talat med på många år. Ett trevande samtal om människor från förr borde kunna få dem att hitta tillbaka till varandra. Men under den sköra ytan finns all spänning och frustration kvar som genomsyrat deras relation. Den dåliga relationen tog sig uttryck i Lucys flykt från den trasiga familjen. Dessutom uppskattade modern inte hennes ambitioner att bli författare.

Läs även: Amy och Isabelle (2001), Olive Kitteridge (2015)

                            

Kontakta Biblioteket om du vill prenumerera på Nyhetsbrevet eller om du inte längre vill ha det. biblioteket@gotene.se. eller 0511-38 60 80. 

Sidansvarig: Lina Molander, senast ändrad 16 januari 2018

Götene kommun
Torggatan 4
533 80 Götene
Tel: 0511-38 60 00
Fax: 0511-593 07
Skicka e-post

Götene kommunbibliotek
Tel: 0511-38 60 80
Skicka e-post

Följ Götene kommun:
Prenumerera på Götene kommuns nyheter via RSS
Följ Götene kommun på Facebook
Följ Götene kommun på Twitter
Se bilder från Götene kommun på Flickr
Se Götene kommuns filmer på YouTube