Gammal nyhet
Den här nyheten publicerades 1 mars 2013 och är kanske inte aktuell längre.

Publicerad: 1 mars 2013 12.09

Bibliotekets nyhetsbrev, februari 2013

Publicerad: 1 mars 2013 klockan 12.09

I det här numret får ni läsa om vårens datakurser, Steampunk och om hur Mando Diao tolkar Fröding. Vi bjuder också in till Sopplunch med Stig Torstensson och självklart blir det boktips!

IT-caféer på biblioteket

Under våren fortsätter biblioteket att erbjuda IT-caféer där vi tittar på Internet och Datorn. Allt sker i lugn takt i samband med diskussion. Vi tar även upp andra frågor som kan uppstå eller som ni har.

Vårens planerade IT-caféer:

Tisdag 19 mars klockan 18.00-20.00
Denna gång besöker vi kommunens hemsida och ser vilka tjänster som erbjuds digitalt. Vi tittar på bibliotekets tjänster och undersöker fenomenet e-böcker och hur det går till att låna e-böcker.

Torsdag 4 april klockan 18.00-20.00
E-böcker - vad är detta och hur går det till? En kväll om E-böcker och E-ljudböcker. Om tiden räcker till tittar vi även på läs- och surfplattor.

Onsdag 10 april klockan 18.00-20.00
TV via Internet, är det något att ha? Vi tittar på olika Play-kanaler. Vilka olika finns och vilka program är det som sänds?

Naturligtvis försöker vi svara på andra frågor och funderingar om datorer och Internet. Vid varje tillfälle erbjuds enkel fika. Därför vill vi gärna ha din anmälan. Kontakta biblioteket på telefon: 0511-38 60 80.

E-böcker

Biblioteket erbjuder E-böcker till låntagarna och för dig som vill testa finns även två läsplattor att låna. E-böcker kan antingen läsas via datorn, läsplatta, surfplatta eller smartphone.

Det finns även E-ljudböcker att tillgå, men dessa får du endast lyssna på via din dator. Detta på grund av upphovsrättsliga skäl. För att låna e-böcker behövs endast lånekort. Vid första lånet kan du behöva skapa ett konto, detta beroende på hur boken är tänkt att läsas.

Biblioteket kommer även hålla en kurs i E-böcker den 4 april klockan 18.00-20.00. Se ovan under Vårens planerade IT-caféer.

Rockgruppen Mando Diao tolkar Fröding

Ny CD: Mando Diao – Infruset
Gustaf Fröding – nytolkas av rockbandet Mando Diao från Borlänge.

2011 var det 100 år sedan den folkkäre poeten Gustaf Fröding gick bort. Gustaf Norén i Mando Diao tillfrågades då om han ville skriva musik till en av Frödings dikter inför jubiléet. Men Gustaf Norén och Björn Dixgård blev så inspirerade av Frödings dikter att de inte kunde begränsa sig till en enda dikt utan resultatet blev en hel CD. Hösten 2012 kom så den kritikerrosade CDn ”Infruset”, inspelad under
fem intensiva dagar i en lada i Dala-Floda. Det urval av texter som bandet har valt sträcker sig från naturlyrik till brutalt nakna reflektioner ur livet, många är slående aktuella även idag.  

Gustaf Fröding föddes 1860 på Alsters Bruk i Värmland. Föräldrarna var bruksägaren Ferdinand Fröding och biskopsdottern Emilia Agardh. Efter studentexamen i Karlstad 1880 och studier i Uppsala 1880-1883 arbetade Gustaf Fröding som journalist vid Karlstadtidningen 1891-1894. Redan tidigt led han av ångest och vårdades vid flera tillfällen på olika vårdanstalter. Han debuterade 1891 med diktsamlingen ”Guitarr och dragharmonika”.

Flera diktsamlingar följde under åren samtidigt som hans sjukdom och alkoholism tilltog. Åren 1898-1905 var han på egen begäran inskriven på Uppsala hospital. Den sista diktsamlingen Efterskörd kom ut 1910. De sista åren bodde han på Gröndal på Djurgården i Stockholm, där han avled endast 51 år gammal 1911.

Många trubadurer och musiker har inspirerats att tolka Fröding – inte minst Stig Torstensson, som kommer till biblioteket torsdag den 14 mars.

Stig Torstensson. Klicka på bilden för att förstora.

Stig Torstensson. Klicka på bilden för att förstora.

Kulturprogram – Sopplunch

”En Salig blanning” med Stig Torstensson. Stig Torstensson bjuder på ett program fyllt med dikter, skrönor och sånger allt sprunget ur den värmländska folksjälen.

Torsdag den 14 mars, soppa serveras i Centrumcafét från klockan 11.30, program i biblioteket klockan 12.15.

Alla Hjärtans Dag – en tradition som kommit för att stanna

Alla hjärtans dag eller Sankt Valentins dag firas den 14 februari. Vem Sankt Valentin egentligen var är oklart, men firandet av honom började inom den katolska kyrkan redan under 400-talet. Kopplingen till kärlek och romantik uppstod under medeltiden. Det fanns en folklig föreställning att fåglarna i mitten av februari sökte och fann sin partner.

I England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och kärlek och för parbildningslekar. Detta förekom också i Sverige, men under pingsttiden. I nutid är det populärt att skänka sin älskade vackra röda rosor, bjuda på middag eller skicka Valentinkort. Firandet av Alla hjärtans dag kanske kan ses som ett kommersiellt jippo, men visst är det en trevlig ”ny” tradition.

Här kommer ett knippe kärleksromaner:

Ahern: Tack för alla minnen
Ahlgren/Benedictsson: Fru Marianne
Björk: Uppbrott mitt i livet : en roman om kärlek
Cobbold: Afrodites klinik för ovilliga älskande
De Bernières: Kapten Corellis mandolin
Dillon: Ensamma hjärtan och hemlösa hundar
Djian: Betty Blue : 37,2 på morgonen
Fleischer: Shadowlands
Forster: Ett rum med utsikt
Frazier: Åter till Cold Mountain
James: Kärlek och förnuft
Jordahl: Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)
Khadra: Vad dagen är natten skyldig
Lee: Skuggor bakom oss
McCall-Smith: Himmelska förbindelser och andra kärleksäventyr
Mazetti: Grabben i graven bredvid
Mitchell: Borta med vinden
Moberg: Kärleken i Julia Anderssons liv
Ranelid: Mästaren
Tikkanen: Århundradets kärlekssaga
Zweigbergk: Ur vulkanens mun

Alla ”kärleksböcker” brukar och behöver naturligtvis inte handla om lycklig kärlek.

Inger Alfvén. Klicka på bilden för att förstora.

Inger Alfvén. Klicka på bilden för att förstora.

Inger Alfvén har skrivit en mycket läsvärd roman som heter ”Allt vi aldrig gjorde med varandra”:

De yttre förutsättningarna i boken är som gjorda för en romantisk midsommarafton, bröllop på en gammal herrgård i ett vackert grönskande Sörmland. Kring bruden Victoria kretsar ett antal människor; de skilda föräldrarna Herbert och Marianne, styvbrodern Max, den döde styvfadern Perry, brudgummen Jonas och pappa Herberts sambo Sonja.

Victoria är bortskämd och olycklig och hon vill gifta sig för att få stadga i sitt liv – med Jonas som tydligen är homosexuell. Den ende hon egentligen vill skall dyka upp på bröllopet är styvbrodern Max, men han sitter i fängelse för ett dråp. Dessutom avlider styvfadern Perry i en hjärtinfarkt under våren. Förlusterna innebär en önskan hos henne om förändring. Hon bjuder in till bröllop, men hon förklarar frankt att hon inte gifter sig av kärlek utan mer för att något skall hända och för att skaffa ett barn.

Det är då som allt rämnar. Pappa Herbert är deprimerad och ruinerad, gårdens ekonomi är körd i botten. Sonja, som har slitit i månader för att göra i ordning Orangeriet för bröllopsmiddagen, får plötsligt nog. Läsaren får följa personerna i olika kapitel, vilket ger intressanta och spännande  inblickar i människors att tänka och agera.

Inger Alfvén är dotter till Hannes Alfvén, brorsondotter till Hugo Alfvén och gift med Johan Cullberg. Hon föddes 1940 och fick sitt genombrott med roman S/Y Glädjen 1979. Alfvén skriver gärna om existentiella och moraliska problem med nedärvda könsroller, kärlek, livslång vänskap och ensamhet. Hennes man, Johan Cullberg, har skrivit en bok om Fröding; Gustaf Fröding och kärleken.

Ånglok. Klicka på bilden för att förstora.

Ånglok. Klicka på bilden för att förstora.

Steampunk på Götene bibliotek

En ny genre har funnit sin väg till vårt bibliotek, steampunk eller ångpunk som det kanske kan kallas på svenska. Att ordet steam (ånga) är med visar att vi rör oss i den tid då tron på ångans kraft var som störst. Trots detta finns det ett kraftigt drag av fantasy, alltså kan många övernaturliga inslag hittas i denna genre. Ofta utspelar sig romanerna under den viktorianska eran och då ofta med London som bakgrund.

En annan term att beskriva genren är ”viktoriansk spekulativ fiktion”. Men detta är inte på långa vägar något nytt påfund. Bland tidiga steampunkare kan Jules Verne och H. G. Wells nämnas.

För de som känner sig hemma i genren finns det mer än böcker och filmer att drömma sig bort med. En hel subkultur har skapats med kläder, accessoarer och andra mojänger som ändrats för att passa in och se ”viktorianska” ut.

Genren fortsätter även att utvecklas och olika subgenrer har uppstått, som dieselpunk och decopunk. För de som vill läsa mer och få fler boktips rekommenderas Science Fiction-bokhandelns egna steampunkhäfte (PDF, Nytt fönster)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Steampunk på Götene bibliotek:

Gail Carriger; Själlös och Chanslös
Tim Power; The Anubis Gates (eng.)
H. G Wells och Jules Verne med mera.

Prenumeration på nyhetsbrevet

Vill du börja eller sluta prenumerera på bibliotekets nyhetsbrev, skicka e-post till: biblioteket@gotene.se

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!