Gammal nyhet
Den här nyheten publicerades 14 april 2014 och är kanske inte aktuell längre.

Publicerad: 14 april 2014 18.47

Bibliotekets nyhetsbrev, april 2014

Publicerad: 14 april 2014 klockan 18.47

I månadens nyhetsbrev: 

Världsbokdagen firas med författarbesök av Aino Trosell, ALMA-pristagaren Barbro Lindgren. Samt nytt och spännande i hyllorna.



Vi firar Världsbokdagen

måndag den 28 april klockan 19.00 på Biblioteket

med besök av författaren Aino Trosell!

Biljetter á 80 kr kan köpas i Medborgarkontoret

 telefon: 0511-38 60 01

att prata om mina böcker har blivit en del av jobbet. Om jag ska vara författare, då måste jag också marknadsföra det jag skriver. Har jag jobbat så hårt med att skriva böckerna tänker jag se till att de blir lästa också, annars är det ingen idé att publicera dem”.

Aino Trosell har en lång författarkarriär och debuterade redan 1978. Hon hälsades redan då som en modern arbetarförfattare. Hon skrev under de första åren gärna om egna upplevelser, som till exempel i den första romanen Socialsvängen om sina negativa erfarenheter som socialsekreterare.

Hon omskolade sig till svetsare, ett arbete i en mycket manligt dominerat yrke, som hon skildrar ibland annat boken i Hjärtstockenfrån 1979.

Aino Trosell föddes 1949 i Malung och växte upp i ett arbetarhem. Hon flyttade tidigt till Göteborg och studerade under tiden som hon arbetade på mentalsjukhus och på Tobaksbolaget.  Sedan 1985 skriver hon på heltid.

Hon lämnar arbetarskildringarna och 1991 kommer den första spänningsromanen. Boken heter Offshoreoch är en thrillerartad roman om en djuphavsdykare och en äktenskapskonflikt. Temat om djuphavsdykare återkommer i thrillern Ytspänning (1999). För denna roman fick hon Polonipriset. Boken skildrar en kvinnlig huvudperson, som kommer till en oljeplattform i Nordsjön. Hon är där på ett rutinuppdrag, när plötsligt en rysk ubåt sjunker intill plattformen. Den klaustrofobiska fortsättningen utspelas sedan i en dykarklocka hundra meter under havsytan.

Flera av spänningsromanerna har Siv Dahlin som huvudperson, som till exempel i boken Järngreppet(2008). Här har Siv Dahlin hoppat in som kokerska på en konferensanläggning i Bergslagen. Här pågår samtidigt en filminspelning och en kurs i kristallterapi. Här bor också en grupp gruvdykare. I en gruva hittas mänskliga kvarlevor. Den gamla frun i den familj som tidigare bodde på herrgården dör. Sedan blir det bara värre….

Aino Trosell skriver också böcker med historisk bakgrund. I En gränslöskärlekshistoria (2005) blandar hon fiktion med dokumentärt material. Här skildrar Trosell fem generationer kvinnor, från sin mormors mor till sin dotter. Berättelsen börjar i 1800-talets Norge. Eli är bara åtta år när hon tvingas hemifrån när familjen inte kan försörja henne. Hennes döttrars liv blir inte bättre utan det är en ständig kamp för överlevnad. Dessa kvinnors liv präglas av klass- och könsförtryck, fattigdom och ständiga – ofta oönskade – graviditeter. Allt skildras med en osentimental inlevelse. Även Aino Trosell far mycket illa, innan hon i Göteborg kan skapa sig ett eget liv. Hon vänder sig i boken till sin egen dotter och kopplar samman dåtid med nutid.

Ytterligare en roman, Hjärtslag (2010) skildrar ur ett historiskt perspektiv ett kvinnoöde. Läsaren får följa Hulda, som växer upp i nödårens Malung på 1860-talet, och får följa med henne söderut mot Stockholm. Där arbetar hon i familj och får uppleva den begynnande utvecklingen av Sverige.

Aino Trosells senaste roman heter ”En egen strand” (2013). 

Hanna och Judit är två medelålders systrar som livet farit illa med. Hanna är utbränd efter många år inom Socialtjänsten och har ett trassligt förhållande till sin man. Judit lever ensam, men har tidigare haft en kärlekshistoria som aldrig blev något. Dessutom har hon blivit utmanövrerad från sitt jobb och lever nu främst på de cirklar i målning som hon lyckas få. Ifrån denna inrutade tillvaro lämnar systrarna allt bakom sig och reser till Indonesiens övärld, där de har hyrt en alldeles egen ö. Här skall de hämta krafter, vila, sova, bada, läsa och måla. De ska få prata färdigt, hitta tillbaka och börja om. Men det som Hanna och Judit hade hoppats lämna bakom sig, hinner i stället ifatt dem. Snart är inte paradisön så underbar längre, de lever isolerade och när kanoten, deras enda kontakt med omvärlden, försvinner en natt är de helt utelämnade till sig själva. Mat och vatten tar slut och de måste försöka ta sig till den närmast bebodda ön, men hur? Slutet är oväntat och boken behöver nästan läsas om för att läsaren riktigt skall hänga med. 

ALMA-priset till Astrid Lindgrens minne

Barbro Lindgren, född 1937, har i år tilldelats litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA). Hon blir den tolfte mottagaren av Almapriset, och den första svenska författaren.

Almaprisets jury beskriver Barbro Lindgren som en litterär nyskapare, som "med språklig djärvhet och psykologisk nyansrikedom" förnyat olika typer av barn- och ungdomslitteratur. Hon har skrivit över hundra barnböcker, men också lyrik, sångtexter och vuxenlitteratur.

Hon debuterade med barnboken Mattias sommar (1965) och har sedan skrivit både pekböcker, bilderböcker, romaner, dramatik, dikter och översättningar. På förlaget Rabén & Sjögren, där Astrid Lindgren var förlagsredaktör, fick Barbro Lindgren goda råd och tips på hur hon skulle bli en bra författare.

- Astrid var ju min vän som jag tyckte om. Därför är det extra roligt att priset är hennes, säger Barbro Lindgren.

Hon skriver både för barn och vuxna. Humor, kärlek och sorg skildras och gestaltas i hennes produktion, inte minst i sin självbiografiska dagbokserie Jättehemligt,Världshemligt och Bladen brinner där stora livsfrågor och funderingar kring livets mening förmedlas. Barbro Lindgren har också en konstnärlig utbildning och har själv illustrerat flera av sina böcker. Allt har skrivits för hand, hon använder varken skrivmaskin eller dator. Barbro Lindgren har slutat skriva barnböcker. Nu skriver hon istället vuxenböcker för Karneval förlag. Hon har bl.a. gett ut Om sorgen och denlilla glädjen(2009), Att älska ett djur hade länge varit min dröm (2010), Ingentinghände, två gånger (2011). I samband med uppmärksamheten kring Alma-priset hoppas hon på att fler upptäcker hennes diktsamlingar och vuxenböcker.

Majgull Axelsson har kommit ut med en ny stor roman:

Jag heter inte Miriam (2014). För att överleva Förintelsen stjäl romska Malika en judisk kvinnas kläder och hon blir Miriam. I Hitler-Tyskland är det till och med bättre att vara judinna än att tillhöra det romska ”folket”, de som stod allra längst ner på samhällsstegen.

Miriam kommer till Sverige med de vita bussarna. Hon behåller sin nya identitet för även i Sverige behandlas romerna illa. Miriam gör allt för att dölja sin hemlighet. Hon gifter sig och bildar familj med en framgångsrik tandläkare och får ett vackert hem. Allt på ytan är perfekt. Livslögnen tär på henne och på sin 85-årsdag när familjen samlas brister allt och hon berättar ”jag heter inte Miriam”. Sanningen om tatueringen på armen, om hur hon blev Miriam, växer sakta fram och det är en helt annan berättelse än vad familjen väntar sig.  Det är en berättelse om självbedrägeri, skam och utanförskap, om Europas smärtsamma historia, om romers situation och Sverige under efterkrigstiden.

Chang, Jung: Den sista kejsarinnan av Kina (2014)

Cixi (1835-1908) utses vid 16 års ålder till en av kejsarens otaliga konkubiner. Kejsaren dör 1861 och då upphöjs deras gemensamme son, endast fem år gammal, till Kinas nye kejsare. Cixi genomförde genast en palatskupp och blev i praktiken Kinas nya härskare. Hon blir den viktigaste kvinnan i Kinas historia och förändrar och för ett medeltida rike in i modern tid med industrier, järnvägar, elektricitet, telegraf, armé och flotta med modern utrustning.  Hon avskaffade avskyvärda bestraffningar och förbjöd fotbindning. Dessutom arbetade hon för bättre villkor för kvinnor och inledde arbetet med att införa parlamentariska val. Jung Chang ger i sin biografi ett spännande porträtt av en unik ledare och vänder upp och ner på den gängse synen av Cixi som en despot och bakåtsträvare.

Läs även;

Vilda svanar – tre döttrar av Kina (1992)

Mao – den sanna historien (2006)

Varför inte läsa Pearl S. Bucks roman Kejserlig kvinna från 1957 med samma huvudperson som ovan.

Liljeroth, Anne: Bara människor (2013)

Anne Liljeroth är född på en gård utanför Axvall, men flyttade till Stockholm och gjorde karriär inom ett telekombolag. Mycket arbete resulterade i utmattningssyndrom och hon blev ”utköpt” från företaget. För att göra något roligt började hon skriva. Efter två och ett halvt år var romanen Bara människor färdig. Handlingen utspelas i Skara, en stad som passade perfekt eftersom här känner nästan alla varandra och allt finns inom räckhåll. ”När Saga Widerbeck bestämmer sig för att göra upp med sitt förflutna så gör hon det med besked. Hon köper helt sonika hela det hyreshus som för henne är förknippat med flera barndomstrauman. Väl på plats möter hon personer som hon har haft svårt att glömma, som har påverkat hennes livsval och självbild – men allt blir inte som hon har tänkt sig!” 

GLAD PÅSK önskar personalen

Prenumeration på nyhetsbrevet

Vill du börja eller sluta prenumerera på bibliotekets nyhetsbrev, skicka e-post till: biblioteket@gotene.se

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!