Delegationsordning för kommunstyrelsen

Delegering enligt kommunallagen (KL) innebär att beslutanderätten i ett visst ärende eller en grupp av ärenden flyttas från kommunstyrelsen eller nämnden till någon annan (delegaten).

Delegatens beslut ses som kommunstyrelsens beslut och kan överklagas genom en laglighetsprövning. Kommunstyrelsen kan inte ändra ett beslut som fattats av en delegat men de kan återkalla delegationen.

Kommunstyrelsen kan också själv ta över ärendet och fatta beslut, så länge delegaten ännu inte har fattat något beslut i ärendet. Kommunstyrelsen har redovisningsansvaret, men delegaten har det juridiska ansvaret som till exempel tjänstefel eller skadestånd.

Kommunstyrelsen beslutar själv i vilka ärenden som beslutanderätten ska delegeras och uppdraget lämnas genom att styrelsen fattar ett särskilt beslut som protokollförs, eller genom en antagen delegationsordning.

Gäller från och med: 2019

Antagen av: kommunstyrelsen

Datum för antagande: 2020-03-04 § 68

Delegationsordning för kommunstyrelsen

Nedan kan du läsa valda delar av inledningen till delegationsordning för kommunstyrelsen. För att läsa hela delegationsordningen kan du ladda ned den här:
Delegationsordning för kommunstyrelsenPDF (pdf, 277.5 kB)

Beslut som måste fattas av kommunstyrelsen

Enligt kommunallagen (6 kap § 38) får beslutanderätten inte delegeras i följande slag av ärenden:

  1. Ärenden som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, det vill säga nämndens övergripande ansvar för verksamheten,
  2. framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
  3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
  4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som har lämnats över till nämnden
  5. vissa ärenden som anges i särskilda lagar och föreskrifter

Förutom dessa generella undantag från möjligheten att delegera så finns det även specialförfattningar som innehåller förbud mot att delegera vissa ärenden.

Gränsen för när ett ärende kan fattas på delegation och när det ska fattas ett politiskt beslut kan ibland vara otydligt, särskilt gränsen för när ett ärende är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det beror bland annat på hur vanligt förekommande ärendet är, kommunens storlek, hur stor budgetpåverkan ärendet har samt verksamhetens storlek och organisation.

Delegering eller ren verkställighet

Delegationsordningen ska enbart innehålla beslut i kommunallagens mening. Med beslut menas att göra överväganden och bedömningar mellan olika alternativ och därmed ta ett självständigt beslut.

Beslut i kommunallagens mening kan normalt överklagas genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär, men även beslut som inte är överklagningsbara kan behöva finnas med i en delegationsordning. Det gäller till exempelvis yttranden (som normalt inte kan överklagas) men som ofta innehåller självständiga bedömningar och därför kräver delegering för att föras över från styrelsen/nämnden till en delegat.

Förutom beslut i kommunallagens mening brukar man prata om ren verkställighet. Vid ren verkställighet finns det inget utrymme för självständiga bedömningar och ofta är frågorna redan reglerade i lag eller avtal. Det gäller exempelvis beslut där det är uppenbart att endast ett visst beslut får fattas, så som ledighet för vård av sjukt barn, beslut om semester, avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa eller att ge bidrag enligt fastställda riktlinjer. Det behövs ingen delegering för att anställda ska ha rätt att fatta beslut om verkställighet.

Relaterade sidor

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!