Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden bidrar till att förnya och utveckla verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.
Ideella organisationer som arbetar för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder kan få stöd ur arvsfonden. Den verksamhet som får stöd ska vara nyskapande och utvecklande, och ligga utanför organisationens vanliga verksamhet. Ett projekt får stöd från arvsfonden under högst tre år.

Arvsfondsdelegationen fattar besluten


I Arvsfondsdelegationen ingår både tjänstemän som arbetar utanför och inom Regeringskansliet. Delegationen beslutar om vilka projekt som ska få stöd, följer upp de projekt som har beviljats stöd, ser till att erfarenheterna från verksamheten sprids och informerar om arvsfondens ändamål och medlens användningsområde. Besluten tas löpande under året och det finns inga särskilda ansökningsdatum.

Till sin hjälp har delegationen ett kansli, som bland annat tar emot och behandlar ansökningarna. Ibland får en annan myndighet själv besluta om vilka projekt som ska få pengar. Ungdomsstyrelsen har till exempel fått göra det.

När man saknar släktingar


Allmänna arvsfonden inrättades 1928 när riksdagen beslutade att avskaffa arvsrätten för kusiner och avlägsnare släktingar. Om en avliden person saknar make eller närmare släktingar och inte har skrivit ett testamente, tillfaller egendomen arvsfonden. Arvsfonden kan också få egendomar genom gåva, testamente eller försäkring.

I genomsnitt avlider 1 800 personer årligen utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner. Arvsfonden är då deras arvinge. 1 200 av de avlidna har skrivit ett testamente som utesluter arvsfonden från arv. De resterande 600 dödsbona avvecklas för arvsfondens räkning och pengarna tillförs fonden.

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!


Sidansvarig: Stefan Rubach, senast ändrad 05 oktober 2007