Bibliotekets nyhetsbrev, oktober 2017

Publicerad: 20 oktober 2017 klockan 11.06

Kazuo Ishiguro - årets Nobelpristagare i litteratur presenteras. Intryck från årets Bok- och biblioteksmässa samt avslutningsvis tips på nya böcker.

 

 

Nobelpriset i Litteratur 2017

 

Så har årets Nobelpristagare avslöjats. Valet av Kazuo Ishiguro var otippat. Hans namn fanns inte med på vadslagningssajterna, men reaktionerna är mycket positiva. Till exempel uttalar sig Yukiko Duke så här i Dagens Nyheter i fredags: ”Ishiguro har alla kvaliteter som utmärker en Nobelpristagare, men samtidigt en lätthet som kan tilltala en stor publik”. I samma tidning utbrister David Lagercrantz entusiastiskt ”Jag är helt i chock”… Ishiguro förnyar sig hela tiden, det är så beundransvärt”.

Svenska Akademiens motivering lyder: Ishiguro är en författare ”som med romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden av vår skenbara hemhörighet i världen”.

Kazuo Ishiguro föddes 1954 i Nagasaki i Japan. Fadern, som var oceanograf, fick en tillfällig forskartjänst i England och 1960 flyttar familjen dit. Ishiguro är då bara fem år gammal, men hela tiden var avsikten att familjen skulle återvända till Japan. Så blev det inte. Det dröjde ända fram till 1989, alltså 30 år innan Ishiguro besökte Japan igen.

Under sin ungdomstid ville han bli singer/songwriter, dock en karriär som aldrig tog fart. Efter examen i engelska och filosofi vid University of Kent fortsatte han sina studier i ämnet kreativt skrivande på University of East Anglia.

 

Kazuo Ishiguro debuterade 1982 med A pale view of hills, som kom på svenska 1985 med titeln Berg i fjärran. Romanen skildrar en japansk kvinna i Storbritannien, som minns sina upplevelser under andra världskriget i Japan.

Det stora genombrottet fick han 1989 med romanen ”Återstoden av dagen”, som filmades 1993 med Emma Thompson och Anthony Hopkins i huvudrollerna. Filmen är minst lika bra som romanen och handlar om den plikttrogne butlern Stevens och hans oförlösta kärlek till godsets husfru. Sommaren 1956 gör Stevens en semesterresa, där han reflekterar över sitt liv i tjänst hos Lord Darlington, hur han på grund av sin yrkesstolthet förnekade en gryende förälskelse och hur hans beundrade husbonde till sist visade sig vare en ynklig amatördiplomat, som lät sig manipuleras av nazisterna. Under resan söker Stevens upp den tidigare husfrun, nu gift mrs Benn, och inser att han gjort sitt livs misstag och låtit sitt privatliv stå tillbaka för plikten att vara den perfekte butlern.

Med denna roman tilldelades han det prestigefyllda Booker-priset.

1995 kommer romanen The Unconsoled, på svenska Den otröstade (1996). Romanen är en detaljerad skildring av en känd pianist som anländer till en stad någonstans i Centraleuropa. Konserten han skall ge blir hela tiden uppskjuten och undan för undan stiger han in i en besynnerlig Kafka-liknande värld.

Nästa roman Vi som var föräldralösa kommer fem år senare, år 2000. Läsaren förflyttas till mellankrigstidens England och Shanghai. Hit återvänder privatdeckaren Banks med ett hemligt uppdrag; att förhindra världen från att åter kastas in i ett stort krig. För att lyckas med detta måste han vrida tillbaka tiden och finna sanningen om sina föräldrars försvinnande.

Romanen Never Let Me Go (2005) har fått behålla sin engelska titel och skildrar elever på en idyllisk internatskola. De har inga föräldrar, får aldrig besök och andra människor verkar vara rädda för dem. I själva verket är de inga ”riktiga” människor utan klonade och deras uppgift är att bli donatorer i ett statligt forskningsprogram för mänskliga organ. Boken är filmatiserad 2010.

2010 kom novellsamlingen: Noctuner – fem berättelser om musik och gryning.

Den senaste romanen Begravd jätte (2016) handlar om det land som en gång ska bli England. Tiden är 500-talet och romarna har försvunnit och människor rör sig på obestämd flykt genom landskapet. Föräldrar söker sina barn och barn söker sina föräldrar. Men det är också en värld befolkad av monster och demoner. Mitt i allt detta befinner sig Axl och Beatrice, ett åldrat par som ger sig ut på en lång och farofylld resa för att hitta sin son, som är försvunnen sedan många år tillbaka.

Kazou Ishiguros prosa är sparsmakad och subtil, präglad av ytterst noggranna iakttagelser.


Intryck från årets Bok- och Biblioteksmässa

Årets bokmässa kändes annorlunda i år. Demonstrationer och motdemonstrationer på stan blandades med diskussioner om tidskriften Nya Tiders vara eller inte vara på mässan. Förlag och författare bojkottade mässan, medan andra tyckte det vara extra viktigt att delta i år. Det är första gången besökarna har blivit tvungna att visa upp sina väskor i entrén. På heden, i ett cirkustält, anordnades en alternativ bokmässa.

Årets mässa hade fokus på begreppet bildning samt uppmärksammade Finland, som i år firar 100 år av självständighet.

Seminarium: Att skriva historia

Ett litet seminarium (20 minuter) på söndagen handlade om ”att skriva historia”. Inbjudna författare var Johanna Holmström, som är aktuell med romanen ”Själarnas ö” och Kjell Westö, som under hösten har gett ut romanen ”Den svavelgula himlen”. Seminariet leddes av Ebba Witt-Brattström, som innehar en professur på Helsingfors universitet. Ebba Witt-Brattström började med en resumé över finsk och svensk litteratur. Före 1809 då Sverige och Finland var ett land talade man om de två rikshalvorna. Sverige har haft fred i 200 år, men Finland har varit drabbat av flera krig och detta har, menar Witt-Brattström, påverkat litteraturen. Diskussionen var intressant, men seminariet var alldeles för kort. Johanna Holmström bygger sin roman på verkliga händelser och har använt sig av Jutta Ahlbeck-Rehns doktorsavhandling om sinnessjukhuset på Själö i Åbo skärgård. Hamnade man som patient på Själö så var det på livstid. Vistelsen där kunde också vara en skyddad tillvaro från en hård verklighet. Kjell Westö nämnde som hastigast hur han har fördjupat sina kvinnoporträtt, särskilt minnesvärd är fru Wiik/Miljafröken/Matilda i romanen Hägring 38.

Seminarium: Brevskrivaren Austen

I år det 200 år sedan som en av litteraturhistoriens riktigt stora författare gick ur tiden – Jane Austen (1795-1817). Böcker som Förnuft och känsla och Stolthet och fördom har blivit klassiker och lästs av miljontals människor och nya filmatiseringar är ständigt aktuella. Vem var hon egentligen? Lagom till jubiléet kommer nu i svensk översättning Jane Austens brev (2017). Breven ger en unik insikt i romanförfattarens dagliga liv. Genom skvaller, iakttagelser och avslöjanden väcker de kvicka och underhållande breven författarens familj, vänner, omgivningar och samtid till liv.

Breven är översatta av Paulina Helgeson, som tillsammans med Ellen Mattson, Ulrika Knutson och moderatorn Johanna Koljonen diskuterade Jane Austens storhet.

Läsningen av de 148 breven, de flesta skrivna till syster Cassandra, gör att man som läsare reflekterar över Jane Austens liv. Hon som skrev om kärlek fick aldrig uppleva den själv. Dock hade hon som ung en friare, men hon tackade nej. Lika lite som Elisabeth Bennet i Stolthet och fördom kunde Jane gifta sig med en man hon inte kunde älska.

Hon skrev om slott och herresäten trots att hon själv inte fick bo så ståndsmässigt. Efter faderns död blev mor och systrar ekonomiskt beroende av sina söner/bröder. Tack vare att en av bröderna, Edvard Knight, blev adopterad av en rik familj kunde han upplåta ett hus på sina ägor till sin mor och sina systrar. De sista åren i Jane Austens liv blev på det sättet ekonomiskt lättare. Dessutom började hennes böcker att sälja och hon kunde tjäna egna pengar!

Efter Janes död förstörde Cassandra några av breven. Kanske var det just dessa brev som är de mest avslöjande och intressanta? Vad fanns i breven som kunde vara ”farliga” för eftervärlden? Det var en fråga som panelen ställde sig. Handlade det i första hand om familjeangelägenheter. Till exempel vad hände när fadern, som var kyrkoherde i Steventon, lämnade sin tjänst för att överlåta den på sin äldste son? Blev de övriga syskonen, och framför allt systrarna, förbigångna på något sätt?

Panelen diskuterade också om Jane Austen och systern var bittra över att livet blev som det blev, utan man, barn och eget hem. Nej, i sin nära familjekrets kunde systrarna på nära håll se hur kvinnor födde många barn eller kanske dog i barnsäng. Cassandra var förlovad med en man i sin ungdom, men han dog innan giftermålet, och därefter levde även hon ensam.

Breven är fulla med bitska och inte alltid så snälla synpunkter och insikter om nära och kära och om människor i den övriga bekantskapskretsen. Många av porträtten i romanerna har med all säkerhet förebilder i verkligen. Särskilt förtjust är Ulrika Knutson i beskrivningen av den uppblåste och självgode prästen Mr Collins i Stolthet och fördom!

Översättaren Paulina Helgesons förklaringar och kommentarer gör det lättare för läsaren att ta del av de händelser och de personer som det berättas om i breven.

Läs även: Jane Austens liv i brev och bilder (1994), Edström, V: Livets gåtor : Jane Austen (2009), Myer, V: Det envisa hjärtat : Jane Austen : en biografi (1997).


Seminarium: Bildning och biblioteket

I detta seminarium deltog Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande i LO, Håkan Grissler, bibliotekarie, Therese Eriksson, litteraturkritiker och Madeleine Hjort, författare och ordförande i Författarförbundets biblioteksråd.

Inledningen till seminariet löd så här:

Hur arbetar biblioteken med uppdraget att, som det står i bibliotekslagen, "främja litteraturens ställning och intresset för bildning"? Fakta och statistik visar att biblioteken blir färre, utlåningen minskar över tid och 50 procent av alla skolelever saknar tillgång till bemannade skolbibliotek. Även tillgången på ny litteratur har stora brister ute i landet, trots en mycket bra och stark bibliotekslag. Barns och ungas läsning liksom många vuxnas ligger inte på toppnivå vilket vi vet genom flera omfattande undersökningar. Med en förflackning i kultursystemen finns både okunskapen och populismen som hotande faktorer.

Diskussionerna startade kring begreppet bildning.De medverkande ansåg att klyftorna mellan människor växer och att biblioteken är en av få arenor där människor från olika samhällsskikt möts. Kultur i olika former är makt bildande – läsning, teater m.m. Människor lär sig hela livet. Bildning är en livslång process. Läsningen är en viktig del av processen.

Det är oroande att många bibliotek läggs ner, att antalet böcker minskar och att antalet besök på biblioteken sjunker. Texter som läses är ofta korta snuttar. Dessa korta texter riskerar att vara fattigare vad gäller värde, mening och sammanhang.

Hur vi ser på bildning och vilket utrymme folkbildning ges, har stor betydelse när vi tänker på frågor som rör till exempel demokrati, it-revolutionen och nazism.

Diskussionerna handlade till stor del om folkbibliotekens lagstadgade uppdrag – att locka till bildning och om att göra litteraturen mer tillgänglig.

Vad görs egentligen på biblioteken för att bidra till den allmänna bildningen? Ordnas det föreläsningar och kurser? Pratas det om kopplingar mellan till exempel poesi och naturvetenskap? Läser kommunpolitikerna böcker? Finns det möjlighet till tystnad på biblioteken? Frågar man sig någonsin varför tystnaden behövs eller inte? Är den en nödvändighet för att kunna tillägna sig kunskap?

Alla var överens om att ökad tillgänglighet till litteratur har en positiv effekt på folkbildningen och därmed även på demokratin. Läsning leder till ökat kunnande.

Det behövs fler diskussioner på folkbiblioteken om hur vi kan få människor att börja läsa mer. Det behövs också ökade medel för att kunna vända trenden med minskat läsande. Biblioteken behöver ta plats i vardagen och samtidigt erbjuda tystnad och lugn i densamma!

Läs gärna Svensson, Per: Bildning på barrikaden: Ett manifest (2017)


Nya böcker


Brown, Dan: Begynnelse (2017)Havardprofessorn i religiös symbolik, Robert Langdon, är åter huvudperson i en ny roman av Dan Brown.

Langdon anländer till Guggenheimmuseet i Bilbao för att närvara vid avslöjandet av en upptäckt. Edmond Kirsch, en miljardär som blivit världskänd för sina tekniska uppfinningar och djärva förutsägelser, hävdar att han funnit svaret på två av mänsklighetens stora frågor. Snart inser Langdon att avslöjandet är långt mer kontroversiellt än han och de andra gästerna kunnat ana.

Bolton, Sharon: Dödsdömd (2017)

Strax före gryningen, i bergen nära gränsen till Skottland, mördas en ung kvinna. Samtidigt kraschlandar en luftballong i området. Bara en person, Jessica Lane, överlever mirakulöst. Jessica har sett mördarens ansikte, men mördaren har också sett hennes och han kommer inte att ge upp förrän han har utplånat det enda vittnet. Ensam och rädd flyr Jessica till den plats där hon känner sig tryggast, men det kan visa sig att den platsen är den farligaste av alla.

Frankel, Laurie: Saker som vi döljer (2017)

Rosie och Penn har fem söner. Den yngste, femårige Claude, älskar att klä sig i klänning och drömmer om att vara en prinsessa. När han blir stor vill han bli en flicka. Snart står det klart att det är mer än en lek. Vad gör man när man inser att ens barn är en transperson? Rosie och Penn vill att Claude ska få vara vem han vill, men är osäkra på omgivningens reaktion. Hela familjen väljer att dölja Claudes hemlighet. Tills den en dag exploderar.


Kent, Hannah: Det goda folket (2017)


Nóra Leahy har förlorat sin dotter och måste nu ansvara för sitt fyraåriga barnbarn Micheál. Pojken kan varken gå eller tala, och Nóra har hållit honom gömd från folket i dalen som skulle se hans handikapp som ett bevis på mörka krafter. Nóra beslutar sig för att finna den enda person som kan hjälpa Micheál. Det sägs att denna person besitter kunskapen; att hon kommunicerar med Dem, Det goda folket. Hon är den enda som kan få dem att lämna tillbaka sådana som de tagit.

Martin, George R.R: Feberdröm (2017)

År 1857 har rederiägaren Abner Marsh stora problem. Då erbjuder sig en främling vid namn Joshua York att köpa in sig i rederiet. Efter viss tvekan antar Marsh erbjudandet. Tillsammans inleder de bygget av Feberdröm, den största och snabbaste hjulångaren på Mississippi. Den nya affärspartnerns beteende börjar snart oroa Marsh. York sover hela dagarna och går på nätterna i land i mystiska ärenden. En natt ser Marsh honom torka av sig blod.

Moström, Jonas: Trogen intill döden (2017)

Detta är fjärde boken med psykiatern Nathalie Svensson. En morgon hittas landslagsstjärnan i fotboll, Henrik Borg, död i sängen i sin sommarstuga utanför Ystad. På hans bröst ligger en blå ros. Inom en vecka påträffas ytterligare två dödsfall under likadana omständigheter. Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, GMP, kallas in och Nathalie Svensson avbryter sin semester för att delta i arbetet. Kriminalkommissarie Johan Axberg tvekar däremot till en början.


Niemi, Mikael: Koka björn (2017)

Mikael Niemis nya roman handlar om Lars Levi Laestadius. I en artikel i Kyrkans Tidning (nr 41) berättar Niemi att han är ”svag för det ”lagiska” i laestadianismen, hur rannsakan och ånger är förutsättningen för evangelium och förlåtelse”. Romanen skildrar den hårda tillvaron i 1800-talets Lappland, men är också en stark berättelse om nåd. Vad är nåd för Mikael Niemi; ”Det är att öppna sig mot den man är. Som yngre försökte jag göra om mig själv och ville förändra både utseende och livsföring. Nu har jag försonats med min introverta personlighet och tänker som Laestadius i romanen; Hur gör jag för att inte slarva bort det liv jag fått?”

Niemi är inte laestadian och inte uttalat kristen trots att han sjunger i kyrkokör, men han är som han säger ”nedsänkt i det tornedalska tungsinnet”. Laestadius har alltid funnits i hans liv. Niemi växte upp där Laestadius bodde och spelade fotboll utanför hans pörte. Vid statyn som sattes upp i Pajala 1961 står det på skylten ”präst, botanist och nykterhetskämpe”. Alla tre sidorna av Laestadius finns med i boken. Men Niemi har dessutom gett honom ytterligare en roll – kriminalteknikerns!

Det är sommaren 1852 i byn Kengis i nordligaste Sverige, då prosten Laestadius andliga väckelse drabbar samer och tornedalingar med kraft. Samtidigt försvinner en vallpiga i de djupa skogarna. Folket drar ut i jakten på den slagbjörn som man tror härjar. Men prosten fruktar att det är en långt värre dråpare som går lös. Tillsammans med samepojken Jussi letar Laestadius efter bevis och följer misstänkta på spåren. Ondskan tränger sig allt närmare och snart hotar den att krossa hela väckelsen.

Förutom den påhittande rollen som kriminaltekniker ligger romanen nära det man vet om den inomkyrkliga väckelsen och dess grundare. Det är en stark skildring om både ande och natur i 1800-talets Sverige. Boken tar också upp hur Laestadius, som var en stark förkämpe för samernas sak, ändå deltog i gravplundringarna som skedde i forskningens jakt på lappkranier.

Läs även: Populärmusik från Vittula (2000), finns även som film. Mannen som dog som en lax (2006), Fallvatten (2012).


Penny, Louise: En ljusets lek (2017)

Detta är sjunde boken om kommissarie Gamache. "Hjärtan brister", hade Lillian Dyson omsorgsfullt strukit under i sin bok, men nu är Lillian död, hittad i Clara Morrows trädgård mitt i festligheterna kring Claras soloutställning i Montreal. Kommissarie Gamache, chef för mordroteln vid Québec-polisen, kallas till byn, där han möts av den samlade konstvärlden - en värld där ingenting är vad det först ser ut att vara.

Läs även de övriga välskrivna böckerna om kommissarie Gamache och byn Three Pines.

Olofsson Liljedahl, Erika: Någonstans brister himlen (2017)

Under slutat av 1920-talet lever trettonårige Elis och hans familj ett hårt och enkelt liv som fiskare i Bohuslän. Arbetet är slitigt och dagarna förutsägbara. När Elis äldre syster en dag försvinner uppdagas en mörk familjehemlighet. Elis hela värld rämnar och han lämnar hemmet med de få pengar han hittar. En berättelse om ett Sverige i förändring, om framtidstro och modernisering, och om dem som hamnar på efterkälken.


Elfberg

Boktips från Bibliotekets läsecirkel;

Olafsdottir, Audur: Den sista kvinnan (2017)

Det är nyårsafton i Reykjavik och ingenting kommer att bli som förut. Mannen Flóki berättar för sin hustru Maria att han efter elva års äktenskap kommer att lämna henne. Men han lämnar henne inte för en annan kvinna utan för att flytta ihop med en man, bästa vännen, som har samma namn som han själv; Floki. Han förklarar ”Du är den sista kvinnan i mitt liv”.

Maria, som inte förstår någonting, blir kvar med tvillingbarnen. Hon söker tröst och råd hos grannen Perla, terapeut och spökskrivare av deckare. Marias familj fortsätter att överraska. Fadern, som hon aldrig träffat, dyker plötsligt upp på Island för att dö. Och hennes mor har inte heller berättat allt.

Audur Ava Òlafsdóttir och hennes romaner har erövrat en världspublik med sin blandning av ironi och djup känsla för familjer och deras hemligheter. Hon är konsthistoriker och författare och har länge levt i Frankrike, men bor nu åter på Island.………………………………………………………………………………………

Slutligen en lokalhistoriskt intressant bok:

Dammberg, Henrik: Med hjärta för medmänniskan : Piperska i Lundsbrunn 200 år (2017)

Lagom till 200-årsjubiléet utkom boken som berättar om Piperska. Greve Gustaf Piper ärvde Mariedal 1812 efter sin mor grevinnan Hedvig Piper. Med arvet följde också plikten att ta hand om fattiga och sjuka. Det var en uppgift som Gustaf Pipers hustru Jaquette tog på största allvar. Detta sågs inte med blida ögon av greven, men efter hustruns alltför tidiga död år 1816, öppnandes en anläggning 1817, som fick bära hustruns namn; Jaquette Du Rietz´ lasaretts- och fattigförsörjningsinrättning.

 

Kontakta Biblioteket om du vill prenumerera på Nyhetsbrevet eller om du inte längre vill ha det. biblioteket@gotene.se. eller 0511-38 60 80. 

Sidansvarig: Annicka Berggren, senast ändrad 20 oktober 2017

Götene kommun
Torggatan 4
533 80 Götene
Tel: 0511-38 60 00
Fax: 0511-593 07
Skicka e-post

Götene kommunbibliotek
Tel: 0511-38 60 80
Skicka e-post

Följ Götene kommun:
Prenumerera på Götene kommuns nyheter via RSS
Följ Götene kommun på Facebook
Följ Götene kommun på Twitter
Se bilder från Götene kommun på Flickr
Se Götene kommuns filmer på YouTube