Gammal nyhet

Den här nyheten publicerades 20 februari 2017 och är kanske inte aktuell längre.

Bibliotekets nyhetsbrev, Februari 2017

Publicerad: 20 februari 2017 klockan 10.51

I månadens nyhetsbrev:

Historiska deckare och tips på böcker om historiska kvinnor. Dessutom tips på några nya böcker


Historiska deckare

 

I ett avsnitt av Veckans brott utsåg Leif GW Persson författaren Pontus Ljunghills deckare; Lykttändaren, till en av de bästa på länge.

En osynlig (2012) är den första boken i en serie spänningsromaner av Pontus Ljunghill. Handlingen utspelas i Stockholm under första delen av 1900-talet. Året är 1928 och en ung flicka har hittats mördad ute vid Djurgårdsvarvet. Den unge kommissarien John Stierna får i uppdrag att utreda mordet, som till viss del förblir olöst. 1953 har Stierna just gått i pension då han blir uppsökt av en journalist.

I Lykttändaren (2016) möter vi åter John Stierna i ett sommarvackert Stockholm. Året är 1923, alltså fem år före händelserna i den första boken En Osynlig.

En ung kvinna, Julia Ekengren, har hittats mördad i sin lägenhet på Tegnérgatan. Hon har inte synts till sedan midsommaraftonen. John Stierna och hans kollega kommissarie Verner Lydman tvingas lägga pussel för att försöka få fram en bild av offret och gärningsmannen. Men flera oklarheter gör det svårt att få fram en tydlig bild av händelseförloppet.


Johanna Limme har skrivit fyra historiska deckare med kyrkoherde Simon Eldfeldt som huvudperson;

Amerikakistan (2016)

År 1901 hittas i ett hus i Karlshamn en man halshuggen och omsorgsfullt lagd i en kista. Kort därefter hittas ytterligare ett lik i en likadan kista i hamnen. Ingen tillfällighet tror Simon Eldfeldt och hans systerson, konstapel Ivar Jönsson. Mannen i den första kistan visar sig vara amerikaresenären och kåkfararen Rudolf Hård. Att få fram sanningen blir en komplicerad process.

Böljelek (2010)

År 1897 väntas kung Oscar II till Karlshamn. Ett dött barn med siffran 13 skrivet på huvudet hittas på en bakgård. Det är det andra liket på kort tid med samma siffra på huvudet, något som väcker Simon Eldfeldts nyfikenhet samtidigt som de styrande i Karlshamn grips av panik.

Strömkarlen (2011)

1898 hittas två kvinnor döda i älven som flyter förbi Karlshamn. I takt med att fler döda dyker upp sprider sig rädsla och vidskepelse. Är det Strömkarlen som lockar människor till sig? Det blir ett svårt fall att lösa för Eldfeldt och reservkonstapel Ivar Jönsson.

Körkarlen (2014)

När kusken Brink har släppt av den berusade skeppsredaren Winberg och är på väg hem till sin fru, hoppar en mörk skepnad på hans droska och viskar något i hans öra. Det blir Brinks sista körning…

Lihammer, Anna: Där gryningen dröjer (2016)

Kommissarie Carl Hell är motvilligt stationerad i Berlin under olympiaden 1936. Hell kallas tillbaka till Stockholm efter att flera brutala mord har inträffat. Till sin hjälp får han återigen polissystern Maria Gustavsson. Spåren leder dem till en gåtfull polarexpedition tjugo år tidigare. Varför återvände deltagarna som skuggor av sitt forna jag?

Läs även: När mörkret faller (2014), Än skyddar natten (2015)

Ek, Christian: Rådhusklockan - en småstadshistoria (2015)

I en småstad vid östkusten, under några dagar i juni vid mitten av 1940-talet, skakas sommaridyllen av ett oförklarligt mord. Kort därefter inträffar ytterligare ett mord, ännu mer svårförklarat. Den sextonårige gymnasisten Karlsson finner av en slump vad som kanske kan visa sig vara en nyckel.

Philip Kerr har skrivit tre romaner med undertiteln ”Berlin noir” med privatdetektiven Bernie Günther som huvudperson:

Falskspel (2013)

1936 brinner en överklassvilla i Berlin ner och i ruinerna hittas kvarlevorna efter Grete Six och hennes man. Ett ovärderligt diamanthalsband saknas. Privatdetektiven Bernie Günther kopplas in på fallet och snart är han indragen i ett spel som leder allt djupare in i Nazitysklands innersta krets.

Dimridå (2014)

I Berlin i september 1938 väntar stadens invånare på utgången av Münchenkonferensen. Kommer Hitler att kasta in Tyskland i ett nytt krig? Privatdetektiv Bernie Günther anlitas av en rik änka som ber honom leta upp en utpressare. Samtidigt härjar en brutal seriemördare på Berlins gator.

Tyskt rekviem (2014)

I ett sönderbombat och sargat Berlin år 1947 försöker Bernie Günther återuppta sitt arbete som privatdetektiv. Han får till uppgift att utreda mordet på en amerikansk officer i Wien och beger sig dit. Här hamnar han snabbt i ett getingbo med gamla nazispioner och ryska och amerikanska agenter.


Claude Izner har skrivit fyra historiska deckare, där handlingen utspelas i Paris. Bakom pseudonymen Claude Izner döljer sig två systrar; Laurence Lefèvre och Lilian Korb. De säljer böcker vid Seines strand och vet allt om 1800-talets Paris.

Mordet i Eiffeltornet (2010) är den första i serien om amatördetektiven Victor Legris, som driver en bokhandel tillsammans med sin adoptivfar, japanen Kenji Nori. I Paris år 1889 är det nya Eiffeltornet huvudnumret på världsutställningen. En dag kollapsar och dör en kvinna på andra våningen. Är det verkligen möjligt att ett bistick har orsakat dödsfallet? Victor Legris bestämmer sig för att ta reda på sanningen.

I Mysteriet på Père-Lachaise (2011) har en av Legris´ tidigare älskarinnor, änkan Odette de Valois, försvunnit spårlöst. Hennes jungfru Denise söker upp Victor och ber om hjälp. Sökandet efter sanningen leder honom till samhällets skuggsida.

Döden i Montmartre (2011). En ung kvinna hittas död på Boulevard Montmartre. Hon har blivit strypt och ansiktet är vanställt. Kvinnan är helt klädd i rött, fötterna är nakna. Samma dag som kvinnan upptäcks lämnas en röd sko in i Victor Legris´ bokhandel.

Mördaren i Marais (2013). I ett Paris som doftar av krut, blod och absint möter vi åter bokhandlaren och privatdetektiven Victor Legris. Hans adoptivfar Kenji har haft inbrott i sin lägenhet och en till synes oansenlig skål gjord av ett apkranium saknas. När människor börjar mördas måste skålen till varje pris återfinnas. Ett sökande startar som leder Victor Legris till myllrande marknader och kuriosabutiker.


Historiska kvinnor


I TV-programmet Idévärlden (sänds söndagskvällar) diskuterades för ett veckor sedan begreppet ”bildning”. Historieprofessor Dick Harrison deltog och diskussionen kom in på – om det var viktigt att kunna rabbla den svenska kungalängden. Harrison tyckte inte det, vad som är viktigare är att ställa frågor. Till exempel varför finns det så få välkända/bemärkta kvinnor i den svenska historien.

Två berömda kvinnor kan dock nämnas; den heliga Birgitta och drottning Kristina. Om dem finns mycket skrivet, till exempel:

Birgitta av Vadstena : pilgrim och profet (1303-1373), en jubileumsbok från 2003.

Heliga Birgitta och Västergötland (2003)

Ramklint, Ulla-Britta: Hon kom att kallas den heliga : scener ur Birgittas liv (roman, 2015).

Buckley, Veronica: Kristina – drottning av Sverige (2004).

Englund, Peter: Silvermasken – en kort biografi om drottning Kristina (2006).

Petersson, Erik: Drottning utan land – Kristina i Rom (2013).

Petersson, Erik: Maktspelerskan – drottning Kristinas revolt (2014).

Här kommer tips på böcker om några fler intressanta historiska kvinnoöden:

Flemberg, Marie-Louise; Filippa, engelsk prinsessa – nordisk unionsdrottning (2014)

Drottning Filippa (1394-1430) var gift med Erik av Pommern, som var kung över Sverige, Danmark och Norge. Under långa perioder när kungen var borta regerade hon riket. Hon är en av få kvinnor som har styrt vårt land. Filippa hade stor betydelse för Sverige och Kalmar-unionen, som troligtvis hade splittrats mycket tidigare. Filippa stödde aktivt Vadstena klosterkyrka där hon också ligger begravd.

Tegenborg Falkdalen, Karin: Margareta Regina –vid Gustav Vasas sida.

I denna biografi träder Margareta Leijonhufvud (1516-1551) fram - ur kungens skugga till hans sida – som en viktig person i Vasatidens politiska nätverk. Hon har gått till historien som god, klok och vacker och var den som gav Gustav Vasa tio barn varav två blev kungar i Sverige. Ett föredöme för såväl sina döttrar som kommande drottningar.

Karin Tegenborg Falkdalen har även skildrat Gustav Vasas tredje hustru/drottning – den unga Katarina Stenbock i boken Vasadrottningen (2015). Endast sjutton år gammal blir hon bortgift med den nästan fyrtio år äldre Gustav Vasa.

Läs även: Karin Tegenborg Falkdalen: Vasadöttrarna (2010).


Hellsing, My: Hedvig Elisabeth Charlotte – hertiginna vid det gustavianska hovet (2015).

År 1774 blev den femtonåriga Hedvig Elisabeth Charlotte bortgift med sin kusin; hertig Karl av Sverige (Gustav III:s bror). Så småningom blir hon drottning och Karl blir Karl XIII. Hennes uppgift var att föda en arvinge, men misslyckades med detta. Mest berömd är hon för sin dagbok som gör henne till en av de främsta iakttagarna av den gustavianska tiden.

Läs även: Anna Laestadius Larssons böcker; Barnbruden, Pottungen, Räfvhonan.

Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning (2015), (redaktör: Merit Laine).

1654 blev prinsessan Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp (1636-1715) den svenske kungen Karl X Gustavs maka. Året därpå föddes parets enda barn, den blivande Karl XI. Karl X Gustav avled redan 1660 och Hedvig Eleonora blev således änka vid bara 24 års ålder.

 

Nya böcker:


McKinty, Adrian: Kall, kall jord (2016)

Detta är första delen i den kritikerrosade serien om kriminalinspektör Sean Duffy.


Två personer har hittats döda. Den ena har lämnats, mördad, i en bil vid vägkanten. Det var meningen att man skulle upptäcka honom snabbt. Mördaren vill sända ett budskap. Den andra personen är en ung kvinna som hittats hängd i ett träd långt inne i skogen. Utan tvivel ett självmord. Kvinnan hade alldeles nyligen fött barn, men det finns inga spår av barnet på platsen.

På ytan tycks ingenting förena de två fallen. Men kriminalinspektör Sean Duffy vet att det finns kopplingar, och att de bara väntar på att tas fram i ljuset.
 

Gustavsdotter, Maria: Den gyllene hårnålen (2017)

Nu är Maria Gustavsdotter aktuell med en ny historisk roman, som är inspirerad av Cecilia Vasa, en av Gustav Vasas döttrar.

Tio år gammal lämnas Märta Svantesdotter på Gripsholms slott för att uppfostras med de kungliga barnen. Hon är oäkting, trots att alla egentligen vet vem hennes adlige far är. Det dröjer inte länge förrän Märta blir god vän med prinsessan Cecilia, men snart övergår vänskapen till något mer. Är det lek och nyfikenhet? Eller åtrå och kärlek?


Cabré, Jaume: Jag bekänner (2016)

Denna ”tegelsten” är översatt från katalanskan och flerfaldigt belönad. Huvudpersonen Adria Ardevol växer upp i Barcelona som enda barn till en hårt arbetande far och en känslokall mor. Gömd bakom soffan i familjens vardagsrum får han tillsammans med låtsaskamraterna Svarta Örn och sheriff Carson ta del av de vuxnas värld och hemligheter. När hans far plötsligt dör förändras allt.

Vid 60 års ålder får Adria diagnosen alzheimer. Han bestämmer sig att skriva ner sin livshistoria innan det är för sent. Det blir en berättelse om kärleken till Sara och den livslånga vänskapen med barndomskamraten Bernat och mycket mera i denna rika roman.


Kwok, Jean: Mamba i Chinatown (2016)

Charlie Wong, 22 år, har vuxit upp i New Yorks Chinatown som den äldsta dottern till en ballerina från Peking och en nudelmakare. Nu lever hon i samma lägenhet med sin änkling till far och sin elvaåriga syster. Genom arbetet som receptionist på en dansstudio får hon tillträde till en helt ny värld. Den klumpiga Charlie visar sig ha ärvt sin mors danstalang. Hon blommar ut, långt från sin fars österländska regler. Men så blir hennes syster sjuk.


 

Jag har också levat! En brevväxling mellan Astrid Lindgren och Louise Hartung. (2016)

Den här boken handlar om två kvinnor som möttes i efterkrigstidens Europa, de blev vänner och under elva års tid förde de samtal i mer än 600 brev.

”Att läsa deras brev är som att sitta på kafé någonstans i Centraleuropa på 1950-talet och lyssna på två livliga, vetgiriga, muntert högröstade eller lågmält resonerande kvinnoröster vid bordet intill”.

…………………………………………………………………………………………

Trevlig läsning

önskar Biblioteket

Kontakta Biblioteket om du vill prenumerera på Nyhetsbrevet eller om du inte längre vill ha det. biblioteket@gotene.se. eller 0511-38 60 80. 

Sidansvarig: Annicka Berggren, senast ändrad 20 februari 2017

Götene kommun
Torggatan 4
533 80 Götene
Tel: 0511-38 60 00
Fax: 0511-593 07
Skicka e-post

Götene kommunbibliotek
Tel: 0511-38 60 80
Skicka e-post

Följ Götene kommun:
Prenumerera på Götene kommuns nyheter via RSS
Följ Götene kommun på Facebook
Följ Götene kommun på Twitter
Se bilder från Götene kommun på Flickr
Se Götene kommuns filmer på YouTube