

Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens förhållningssätt och är styrande för alla verksamheter. De lokala miljömålen anger inriktningen på miljöarbetet och är en revidering av kommunens redan befintliga och antagna miljömål.
Syftet med revideringen är att stryka de mål som är uppfyllda eller som är svåra att följa upp samt att omformulera övriga mål så att de dels blir lättare att följa upp dels att de anpassas till de nationella och regionala miljömålen.
Detta dokument är "första etappen" i kommunens arbete med en lokal anpassning av de nationella och regionala miljömålen.

Det första samlade dokumentet vad gäller beskrivning av miljösituationen i kommunen är det miljövårdsprogram som antogs av kommunfullmäktige 1993-03-01. Programmet innehåller en nulägesbeskrivning, frågeställningar och utredningsbehov samt förslag till åtgärder.
Götenes lokala Agenda 21, "Kraftsamlingen", antogs av kommunfullmäktige 1998-06-08.
En av utgångspunkterna för arbetet med Agenda 21 var kommunfullmäktiges beslut från 1995, som fastslog att miljöarbetet skall bedrivas enligt de fyra systemvillkoren:
Målet om en hållbar samhällsutveckling omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter.
I april 1999 beslutade riksdagen om en ny struktur för arbetet med miljömål. 15 nationella miljökvalitetsmål fastställdes. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur-och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt.
Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid för att återhämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvaliteten, även om stora insatser görs.
Teknik utveckling kan bidra till att lösa några av problemen, men det kan även behövas mer genomgripande samhällsförändringar. För att vi ska klara generationsmålet krävs dock ett stort engagemang hos många aktörer i samhället, både i Sverige och i andra länder.
För att konkretisera miljöarbetet antog Riksdagen under 2001-2002 dessutom ett 70-tal delmål på vägen till miljömålen. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv.
Ett nytt 16:e miljömål antogs av Riksdagen i november 2005. "Ett rikt växt-och djurliv"

Regeringen inrättade Miljömålsrådet den 1 januari 2002 för samråd och samverkan i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Rådet består av företrädare för centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, frivilliga organisationer och näringslivet. De viktigaste uppgifterna är att följa upp och utvärdera utvecklingen, samordna informationsinsatser och rapportera till regeringen.
Miljömålsrådets arbete visas på www.miljomal.se (nytt fönster)
För att närmare precisera de nationella miljömålen har Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen formulerat regionala miljömål.
I denna första etapp av miljömålsarbetet har kommunens befintliga miljömål setts över. Mål som är svåra att tolka eller följa upp har getts en ny formulering som gör dem lättare att följa upp. Mål som fortfarande känns aktuella och angelägna har behållits.
Där det bedöms som viktigt att det finns lokala miljömål och där det är uppenbart att de saknas har nya mål formulerats. Finns det regionala mål som kan fungera lokalt har dessa valts.
Tidshorisonten för målen är 2010. Jämförelseår är 1995 om inget annat anges i texten.
I kolumnen Nyckeltal/uppföljning finns förslag till hur målen kan följas upp. Dessa är just exempel och fastställs inte av fullmäktige. Varje beredning och organisation avgör själva vilka åtgärder som bör vidtas så att målen kan nås.
Kommunen behöver för framtiden införa både gröna nyckeltal och nya sätt att göra miljöredovisningar.
Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och sammanställning av miljömålen i sin helhet. Uppföljningen redovisas årligen i kommunens Miljöredovisning. De "nya"miljömålen görs kända och accepterade i organisationen.
De som genomför åtgärder ansvarar för att redovisa genomförande och uppföljning av sitt arbete med åtgärderna till kommunstyrelsen De exempel på åtgärder som föreslagits i miljömålen är inget som fastställs av kommunfullmäktige utan är just exempel på vad som kan göras. Andra åtgärder kan vara lika bra eller bättre. Exemplen på åtgärder syftar inte enbart till att uppfylla lokala mål utan kan också syfta till att uppnå de nationella och regionala målen.
De reviderade miljömålen följs upp årligen i samband med kommunens miljöredovisning. Detta får till följd att miljöredovisningen struktureras om i enlighet med de nationella och regionala miljömålen. De ansvariga beredningarna tar tillsammans med kommunstyrelsen fram underlaget för kommunens miljöredovisning.
En plan för informationsspridningen av miljömålen behöver tas fram så att informationen om miljömålen når olika målgrupper, boende, föreningar, kommunens olika verksamheter och näringslivet, på bästa sätt.
2010 är det år då föreslagna mål ska vara uppfyllda. Jämförelseår är 1995 om inge annat anges i texten. Exempel på åtgärder är förslag och är inget som kommunfullmäktige tar ställning till. Andra åtgärder kan ha lika god effekt som de exempel som anges. Målen är uppställda som de nationella miljömålen.
Dokumentet med Götene miljömål följer samma struktur som de nationella och regionala miljömålen. Varje avsnitt inleds med det övergripande nationella målet och därefter följer den lokala målområdesdelen. Efter förslagen till lokala mål följer exempel på åtgärder. Exemplen är inget som fastställs i fullmäktige utan är endast exempel på vad som kan göras.
Götene kommuns miljömål och miljöpolicy 2006-2010
(pdf, 195.5 kB)
Torggatan 4
533 80 Götene
Telefon: 0511-38 60 00
Fax: 0511-593 07
Skicka e-post