Livsmedel

Offentlig livsmedelskontroll har två syften. Dels att kontrollera att enbart säkra livsmedel når konsumenterna, dels att livsmedel märks och presenteras på ett sådant sätt att konsumenten inte blir lurad.

Offentlig livsmedelskontroll utövas främst genom oanmälda besök — inspektion och föranmälda besök — revision. Dessutom kan kontroll genomföras genom provtagning av livsmedel.

Regler för yrkesmässig livsmedelshantering och kontroll av livsmedel finns dels i svensk lagstiftning — Livsmedelslag, livsmedelsförordning och Livsmedelsverkets föreskrifter, dels i EU-gemensam lagstiftning — EG-förordningar, EG-beslut och EG- direktiv.

Livsmedelskontrollen — hur fungerar den?

Det finns två övergripande mål med livsmedelslagstiftningen:

  • Säkra livsmedel — man ska kunna konsumera livsmedel utan att bli sjuk
  • Livsmedlen ska vara ärligt deklarerade av den som säljer eller ger bort dem — man ska få det man förväntar sig

EG-rätten — EU:s livsmedelslagstiftning

Sedan 2006 är huvuddelen av livsmedelslagstiftningen samma i alla EU-länder. EU:s livsmedelslagstiftning omfattas av s.k. EG-direktiv. EG-förordningar och EG-beslut.
Avgörande skillnader från tidigare lagstiftning är att den nuvarande dels omfattar hela livsmedelskedjan, från odling och uppfödning till hantering och försäljning.

Livsmedelslag och livsmedelsförordning

Riksdagen beslutar om livsmedelslagen och regeringen beslutar om livsmedelsförordningen. Bägge omfattar övergripande regler om livsmedel. Hur livsmedelskontrollen ska utföras samt vem som har kontrollansvar för att olika livsmedelsanläggningar.

Livsmedelsverkets roll

Har ansvar för att samordna och leda livsmedelskontrollen i Sverige. Livsmedelsverket har även ansvaret för kontroll av stora och komplicerade anläggningar. Främst anläggningar som producerar animaliska livsmedel och exporterar. Man har också ansvar för att utforma regler inom specialområden, t.ex. märkning av livsmedel och avgifter. Livsmedelsverket gör även kontroll på hur kommunerna utför sitt uppdrag i livsmedelskontrollen.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelserna har ansvaret för att kontrollera djurskyddet, foder samt primärproduktionen. Primärproduktion är all odling, uppfödning, fiske, jakt och insamling som sker av djur och vegetabilier innan livsmedlen bereds eller bearbetas på något sätt.

Kommunernas roll

Kommunerna har ansvaret att kontrollera livsmedelshanteringen på den lokal planet. I det flesta fall är det hit man ska vända sig om man har frågor om livsmedelstillstånd, om man har synpunkter eller klagomål på t.ex. restauranger.

Hur kommunernas kontroll planeras och utförs

Livsmedelskontrollen ska baseras på den risk företagen utgör. En anläggning som hanterar rått kött innebär mer risker än en anläggning som bara lagrar torra eller djupfrysta livsmedel. Därför ska en anläggning med hög hygienisk risk kontrolleras oftare (1-2 ggr/år) medan en anläggning med mycket liten hygienisk risk, kontrolleras vart annat eller vart tredje år. Kontrollerna utförs både oanmälda och föranmälda.

Konsekvenser vid fel och brister

Livsmedelsföretagen är skyldiga att rätta till fel och brister som framkommer vid kontrollen. Vid enklare avvikelser räcker det oftast med att företaget redogör för hur man ska åtgärda felen. Vid allvarligare fel eller om tidigare fel inte åtgärdats ska krav på åtgärder ställas, alternativt förbjuds hela eller delar av verksamheten till dess felen åtgärdats.
Detta innebär att verksamheten måste ägnas mer kontrolltid och för denna extra tid får kommunen ta betalt utöver vad verksamheten betalar i grundavgift för livsmedelskontrollen.

Livsmedelsverksamhet, anmälan

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!


Sidansvarig: Bodil Olofsson, senast ändrad 16 juni 2016