Grundläggning

Grunden på ett hus är kanske den viktigaste delen i byggnaden. Blir någonting fel här kan det påverka huset under hela dess användningstid. Med tanke på detta bör du välja grundläggningsmetod med omsorg.
060615_Profiler_Utstakning_Gotene
Profiler för utstakning

Grunden på ett hus är kanske den viktigaste delen i byggnaden. Blir någonting fel här kan det påverka huset under hela dess användningstid. Med tanke på detta bör du välja grundläggningsmetod med omsorg.
Valet av grundläggningsmetod påverkas av många olika saker såsom markens bärighet, markfukt, förekomsten av markradon, Va-ledningarnas höjdläge e.tc.

Det finns två huvudprinciper när det gäller grundläggning:

Platta på mark, läs mera om platta på marklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
och krypgrund. läs mer om krypgrundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Platta på mark
Detta är en armerad betongkonstruktion som bär upp huset och samtidigt bildar golv i byggnaden. Betongplattan har förändrats under årens lopp. Idag lägger man markisolering under och runt plattan vilket får till följd att plattan aldrig blir helt kall. Många gjuter in golvvärmerör i plattan och får därmed ett varmt och skönt golv att gå på.

Fördelar
- Om marken har nedsatt bärighet kan betongplattan i kombination med andra förstärkningsåtgärder vara ett lämpligt val. Plattan kan liksom "flyta" ovanpå marken.
- Vid förekomst av markradon är betongplattan ett mycket bra val. Betongen är tät mot inträngande radon. I kombination med tätningar i alla rörgenomföringar blir betongplattan säker mot radon.

Nackdelar
- En tomt med kraftig lutning kan vara svår att utföra med platta på mark då man måste fylla upp vissa delar under plattan för att få en plan yta att gjuta på. Uppfyllningar har en tendens att "sätta sig" d.v.s sjunka med tiden vilket kan medföra sprickbildning i byggnaden.
- Betonggolv kan ibland kännas hårda och därför inte så komfortabla.

Krypgrund
Detta är en en modernare form av den gamla "torpargrunden". En murad eller prefabricerad sockel c:a 60-90 cm hög som man lägger ett isolerat golvbjälklag över, oftast av trä. Krypgrunden innebär att du får ett luftat utrymme mellan golv och mark. Utrymmet luftas oftast genom ventiler i grunden. På senare tid har även oventilerade krypgrunder blivit vanliga. I dessa grunder isoleras sockeln och grunden förses med tillskottsvärme, avfuktare eller annan fuktreglerande utrustning.

Fördelar
- Golven upplevs ofta som behagliga att gå och vistas på. Trä är ju som bekant lite töjbart och kan därmed ge en behaglig svikt i golvet.
- Framtida förändringar av vatten- och avloppsledningar kan underlättas om man väljer en krypgrund. Eftersom det finns ett kryputrymme under golvet kan man lätt komma dit och göra förändringar.

Nackdelar
- Vår iver att isolera golven mot kyla och drag gör att väldigt lite värme tränger ner i kryputrymmet. Detta kan innebära problem under den varma årstiden då fuktig varm luft kommer in i kryputrymmet och kondenserar mot de kalla ytorna. Dessa problem uppstår inte lika lätt om man utför grunden oventilerad i kombination med fuktreglerande utrustning.
- Vid dåliga markförhållanden, höga radonvärden samt hög grundvattennivå är krypgrunden inte att rekommendera.

Typgodkänd grund
- Nu finns dock en krypgrundkonstruktion som är typgodkännd av SP, Sverigens Tekniska Forskningsinstitut AB, med 20 års funktionsgaranti. Denna grund är även radonsäker.

Läs mer om risker med krypgrund/torpargrundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!


Sidansvarig: Tommy Andersson, senast ändrad 29 mars 2017