1890-tal

Byggnaders särdrag 1890-tal
Inspirerad av historiska byggnader framhävs stilen i "äkta material". Sockelvåningen betonas i grov huggen sten, ofta kalksten eller sandsten. Fasaden däröver har en slätare yta, ofta av samma sorts sten eller av tegel. Dekorativa partier kan vara av sten eller av grå cement som liknar sten. Puts förekommer på likartade fasader och då ofta en grov spritputsad yta kombinerad med slätputsade port- och fönsteromfattningar och lister. Putsfärgen är ljus stenimiterande med samma kulör på släta och spritputsade ytor. Detsamma gäller olika typer av bearbetad sten. Portar och fönster är indragna från Fasad. För att markera djup- verkan är de alltid mörka, nästan alltid mörkt bruna, möjligen grågröna. Järn i dekorativa balkonger och plåttak målas svart. Plåtbeslag och stuprör är svarta men kan på trähus förekomma i fasadens färg. Skiffertaken är grå och imitation därav i diagonalställd plåt därför också grå.
Byggnaders särdrag 1890-tal
I 1890-talets arkitektur blandas föregående epokers arkitekturelement på ett friare och fantasifullare sätt. Den klassicistiska fasaden med symmetri frångås på 1890-talet. Förebilder hämtas bl.a. från fransk renässans och engelsk gotik. Man strävar efter en renare och slätare fasad än den dekorerade 1880- talsfasaden. Naturmaterial som sten och tegel används till fasaderna. Ibland används flera olika material till samma fasad. Sockelvåningen består ofta av huggen natursten eller kvaderstensimiterande puts. Man önskar ge fasaden en vertikal verkan. Denna förstärks med tinnar och torn. På så sätt blir taksiluetten bruten. Ibland används också trappgavlar som skjuts upp över taklisten. Takmaterialet är ofta plåt, men skiffer förekommer också.

Var det här informationen du sökte?


För att vi ska kunna hjälpa dig hitta rätt behöver vi kunna kontakta dig.
Hur vill du bli kontaktad?


Tack för att du hjälper oss!


Sidansvarig: Tommy Andersson, senast ändrad 06 september 2017